Shutterstock
Svensk studie visar att skadliga evighetskemikalier sprids via floder, havsströmmar, grundvatten och till och med som nederbörd.

Evighetskemikalier regnar ner från himlen

En ny gräns är nådd: Mängden PFAS i jordens kretslopp överstiger nu rekommendationer från hälsomyndigheter i EU och USA.

Världen svämmar över av evighetskemikalier. Det visar en ny studie från Stockholms universitet, där forskarna har undersökt innehållet av fyra olika evigthetskemikalier i floder, havsströmmar , grundvatten och regnvatten.

Universitetet kunde konstatera att mängden per- och polyfluorerade alkylsubstanser, så kallade PFAS, i regnvatten ofta översteg den gräns som både europeiska och amerikanska hälsomyndigheter satt för när koncentrationen kan vara skadlig för hälsan.

Flera studier har visat att PFAS är skadligt för både människors och djurs hälsa, och den PFAS som vi hittills har släppt ut i naturen är nu såpass spridd att vi inte kan sanera den.

Det säger Jana Johansson, en av forskarna bakom studien, vid institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet.

Fakta om studien

Det finns drygt 12 000 fluorbaserade kemikalier i industrin, däribland PFAS-molekyler. De är särskilt vatten-, olje- och fettbeständiga och används till allt från matförpackningar till regnkläder, stekpannor och färg.

– Forskarna har undersökt nivån av fyra olika typer av PFAS i floder, hav, sjöar och regnvatten: PFOA, PFOS, PFNA och PFHxS.
– De har uppmätt halter av PFAS i regnvatten som överskrider både USA:s och EU:s gränsvärden – vid produktionsanläggningar som har producerat eller använt fluorföreningarna, i städer och på landsbygden.
– I studien dras slutsatsen att vi nu har överskridit "en planetarisk gräns" för utsläpp av PFAS, eftersom PFAS finns överallt – i potentiellt skadliga mängder.

PFAS ackumuleras i växter, djur och människor

När människor och djur konsumerar mat och vatten som innehåller PFAS anhopas ämnena i blodet och i de inre organen eftersom vi inte kan bryta ner dem. I för stora mängder ökar detta risken för hormonstörningar och vissa typer av cancer samt skadar immunförsvaret.

Jana Johansson säger till Illustrerad Vetenskap att gränsvärdena för PFAS, som sätts av hälsomyndigheter världen över, har sänkts i takt med att hälsoforskningen har fortskridit och koncentrationen av PFAS i yt- och grundvatten har ökat.

Men nu verkar det som att de envisa fluorföreningarna sprider sig ännu lättare än vad forskarna tidigare antagit. Forskarna har hittat höga koncentrationer av PFAS nästan överallt där de har letat – även i Arktis.

”Konsekvensen är att vi alla utsätts för dessa ämnen i små mängder hela tiden. Vi kan inte förutse hur eller hur mycket det kommer att påverka oss. Vi vet dock att vi balanserar på – och ofta överskrider – gränsen för hur mycket PFAS hälsomyndigheterna anser bör finnas i ytvatten”, säger Jana Johansson.

Nya typer av PFAS utvecklas ständigt

Även om det enligt Jana Johansson är en omänsklig uppgift att rena alla bäckar, bäckar, floder, sjöar, grundvattenbassänger och havsströmmar kan lyckligtvis PFAS brytas ner vid vattenreningsverk.

Det utvecklas dessutom ständigt nya processer som gör det enklare och billigare att avlägsna PFAS från dricksvatten och avloppsvatten.

”Men det går inte att sanera i naturen – och det utvecklas hela tiden nya typer av PFAS. Industrin använder inte de fyra molekylerna vi letat efter i samma utsträckning nu som för 20 år sedan, de är bara toppen av ett isberg – det finns tusentals andra fluorföreningar som nu används istället", säger Jana Johansson.

Hon berättar att forskningen om hälsa har svårt att hänga med när de ska undersöka de många nya typerna av PFAS, och hon rekommenderar därför att man ska undvika produkter som bland annat är gjorda av PFAS.

"Vi bör inte göra det olagligt att använda en typ av PFAS bara för att det ska utvecklas en ny, eftersom vi vet att även den kommer att ackumuleras i vatten, på land, i djur och människor. I den kemikaliestrategi som har tagits fram av EU står det att vi måste sluta använda alla slags former av PFAS – men hur och när det kommer att ske vet jag inte.”