Är fyrverkerier skadliga för miljön?

Efter ett fyrverkeri står röken tät. Är röken skadlig? Kan den till exempel skada ozonlagret?

Efter ett fyrverkeri står röken tät. Är röken skadlig? Kan den till exempel skada ozonlagret?

Shutterstock

Luften kan sannerligen vara tjock av rök efter ett fyrverkeri, och lokalt kan röken vara ett problem.

I det stora hela anses dock inte fyrverkerier vara något större miljöproblem. Dels varar ett fyrverkeri oftast bara en kort tid, dels sker förbränningen så högt upp i luften att röken tunnas ut fort.

Fyrverkerier sprider tungmetaller

Röken innehåller inga gaser som skadar ozonlagret, men den kan innehålla en del kemiska föreningar av natrium, barium, koppar, aluminium, titan och strontium.

Även tungmetallerna bly, kvicksilver och kadmium används i fyrverkeripjäser för att – som i fallet med de övriga ämnena – färgsätta fyrverkeriet.

I värsta fall kan små partiklar från de kemiska föreningarna leda till tillfälliga luftföroreningar, speciellt när många raketer avfyras samtidigt.

En studie från tidskriften Atmospheric Environment påpekar att man exempelvis ser en märkbar ökning av så kallad PM2,5-koncentrationer på USA:s självständighetsdag den 4 juli.

🔎 MIKROPARTIKLAR: 24 gånger tunnare än ett människohår – och farliga:

PM2.5-partiklar mäter bara 0,0025 millimeter – eller 2,5 μm – och är minst 20 gånger mindre än ett hårstrå. De fina partiklarna fastnar sällan i exempelvis näsan och kan därmed tränga långt ned i lungorna.

© U.S. Environmental Protection Agency

PM2,5 används till att beskriva partiklar som är mindre än 2,4 mikrometer i diameter – exempelvis avgaspartiklar eller extremt små bitar metall.

De små partiklarna är hälsovådliga för människor, eftersom de kan leta sig djupt ned i lungorna, där de kan irritera och bryta ned de små luftrummen som normalt ser till att skicka vidare syre ut i blodet. De kan med andra ord hämma lungfunktionen.

Vidare visar studier från bland annat Nederländerna och Colombia att luftföroreningen i större städer förvärras på nyårsafton.

Redan ett par dagar efter nyårsfirandet ser partikelföroreningen från raketerna dock ut att ha försvunnit igen.

Flera länder reglerar fyrverkerierna

Förutom den omedelbara luftföroreningen kan nedfallet från tungmetallerna också skapa problem.

I Stockholm, där det under fem dagar avfyrades nio ton fyrverkerier i samband med Vattenfestivalen, har beräkningar visat att nedfallet av tungmetaller från fyrverkerierna låg på knappt en procent av det årliga nedfallet i staden.

Andra studier indikerar att tungmetaller från raketer kan förorena sjöar och floder.

Eftersom avfyrandet av raketer även skapar brusförorening och många årliga skadetillfällen, har flera länder valt att begränsa användningen av det färgglada krutet.

I fjol införde exempelvis Sverige att man nu måste ha särskilt tillstånd från kommunen för att få avfyra nyårsraketer. Och i New Delhi i Indien valde man i år att förbjuda smällare, för att bättre kunna begränsa luftföroreningen under ljusfestivalen Diwali.