15 000 forskare bakom "Varning till mänskligheten"
Klimatförändringar, befolkningstillväxt, skogsskövling, massutrotning av djur och växter samt sämre tillgång till rent dricksvatten. 25 år efter den första gemensamma globala varningen från forskare är utsikterna för mänskligheten och vår planet som helhet sämre än någonsin - men det finns hopp, enligt vetenskapen.

Trots vetenskapliga bevis, goda intentioner, otaliga klimattoppmöten och en stor mängd oroliga uttalanden är jordens tillstånd och utsikterna för mänskligheten i dag sämre än någonsin.
Det är slutsatsen i "Warning to Humanity"som 15 364 av världens ledande forskare från totalt 184 länder nyligen skrivit under på, publicerat och skickat till världens ledare.
Klimatförändringarna är utom kontroll, befolkningstillväxten accelererar, alltmer skog skövlas, mängden dricksvatten på jorden minskar, syret försvinner från haven och vi utrotar djur- och växtarter i så pass högt tempo att vi just nu befinner oss mitt i jordens sjätte massutrotning.
Detta är den första massutrotningen sedan ett meteoritnedslag utplånade dinosaurierna för 65 miljoner år sedan.
Dramatisk försämring på 25 år
Varningen från forskarna kommer exakt 25 år senare efter den första gemensamma varningen som skickades till världens ledare 1992.
Då skrev 1 700 forskare – däribland i princip samtliga vid den tiden levande Nobelprismottagare – under en varning om de akuta hoten mot jorden och människans överlevnad.
I den nyligen publicerade "Warning to Humanity" konstaterar 15 364 av vetenskapens främsta hjärnor i dag att det i stort sett enbart har blivit sämre på alla punkter sedan 1992.
Därför uppmanar forskarna – återigen – världens ledare och befolkning att göra en aktiv insats för att säkra jordens och människans överlevnad.
Ett ljus i mörkret
Det finns dock ett ljus i mörkret bland alla dystra siffror.
På en punkt har det faktiskt skett en total förändring sedan den varningen som utfärdades 1992 – och det gäller räddningen av ozonlagret.
Just på grund av att världssamfundet genom kampen för att rädda ozonlagret visade att det faktiskt kan löna sig att arbeta tillsammans för ett gemensamt mål (som i frågan om förbudet mot CFC-gaser) och genomföra en global förändring så finns det en anledning att hoppas att det kan återupprepas i kampen mot de största hoten i världen just nu, skriver forskarna.
De lämnar en global att göra-lista till världens ledare och medier samt jordens befolkning:
Ställ krav för att minska växthusgaser, stoppa skogsskövling, bromsa befolkningstillväxten, skydda djurs och växters livsmiljöer, satsa helhjärtat på grön energi, minska föroreningar och för att en världsekonomi som enbart fokuserar på ekonomisk tillväxt slopas.