I mer än 50 år har fototävlingen Nikon Small World hyllat mikroskopi och de världar tekniken avslöjar – och för elva år sedan lades videotävlingen, Nikon Small World in Motion, till.
Årets vinnare av Nikon Small World in Motion har just utsetts och de korta videoklippen av de små, osynliga världarna har publicerats.
Med hjälp av olika förstoringar, kameramonteringar och banbrytande tekniker har forskare och fotografer bland annat fångat livet i termiters tarmsystem, sett tumörer växa och filmat hinnkräftors liv och död.
Se vinnarna och en handfull av finalisterna nedan.
VIDEO – Förstaplatsen: Mikroorganismer i termiters tarmar räddar jorden
Fabian J. Weston
De hjälper klimatet och spelar en avgörande roll i alla ekosystem. Ändå vet vi mycket lite om gruppen av encelliga organismer kallade protister.
Det vill årets vinnare av Nikon Small World in Motion-tävlingen Fabian Weston ändra på med sin video om protister, som lever i termiters tarmar där de omsätter växtmaterial, som trä.
Både protisterna och deras värddjur får näring ur symbiosen, men hela världen gynnas av samarbetet. Genom avföringen levereras kolet tillbaka till jorden, där det lagras i stället för att sluta som koldioxid i atmosfären. Med cirka 450 kilo termit för varje människa på jorden är protisternas arbete inte oväsentligt.
Videon var i sig själv en bedrift att spela in, eftersom både ljus, syre och små förändringar i deras miljö lätt dödar både insekten och protisterna. Därför måste fotografen framställa en speciell lösning, i vilken organismerna för en kort stund kunde trivas, så att han med mikroskopet kunde fånga deras liv i termiternas tarmar.
VIDEO – Andraplatsen: Tumör växer i provrör
Dr. Stephanie Hachey & Dr. Christopher Hughes
Med en blandning av en typ av bindvävnadsceller kallade stromaceller och cancerceller lyckades forskare från University of California spela in bildandet av en artificiell mänsklig mikrotumör (blå).
Blandningen låg i en lösning med konstant genomströmning, som imiterade den naturliga miljön i ett blodkärl (röda). En mikroskopikamera tog bilder var femtonde minut i tio dagar.
VIDEO – Tredjeplatsen: Se hinnkräftor föda ungar
Andrei Savitsky
Tävlingen tredjeplats tar med oss till födseln hos världens vanligaste hinnkräfta, Daphnia pulex. Hinnkräftan är fem millimeter lång, lever mellan tio och 30 dagar och föder under sin livstid mellan två och 20 ungar.
Ungarna är kloner av modern och blir till genom partenogenes – jungfrufödsel – utan behov av att befruktas av en hane.
VIDEO – Fjärdeplatsen: Nervceller svänger skarpt
Dr. Alexandre Dumoulin
Utvecklingen av en typ av nervceller kallade axoner följs åt efter en skarp sväng längs mittlinjen i ett centralt nervsystem – här längs ryggraden i en kyckling.
Hos alla högre organismer som människor ser en typ av specialiserade celler längs mittlinjen till att axonerna bildas symmetriskt på båda sidorna.
VIDEO – Femteplatsen: Malariamygga dreglar parasiter
Dr. Sachie Kanatani & Dr. Photini Sinnis
Forskare från Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health har lyckats med att fånga parasiterna (röda) i saliven som strömmar från en mygghonas snabel.
Saliven är en blandning av mer än 100 proteiner som hjälper myggan att suga i sig den blodmåltid hon behöver för att bilda ägg. Samtidigt ger saliven optimala möjligheter att sprida sjukdomar genom att exempelvis hålla blodkärl utvidgade och motverka koagulering.
VIDEO – Särskilt omnämnande: Proppmätt mask storknar av måltid
Yen Fook Chew
En så kallad fåborstmask har problem att inta den tionde hinnkräftan trots ihärdiga försök. Maskens mun suger in föda.
VIDEO – Särskilt omnämnande: Trögkrypare visar musklerna
Martin Kaae Kristiansen
Med hjälp av olika ljuskällor har en dansk fotograf belyst och filmat en trögkrypares individuella muskler i arbete.
VIDEO – Särskilt omnämnande: Mossa växer
Wojtek Plonka
Under tio dagar har en fotograf filmat hur bladmossa växer och med hjälp av trådar slår rot på massiva ytor.
VIDEO – Särskilt omnämnande: Råtthjärnceller bygger bro
Thomas A. Zangle & Soorya Pradeep
Intervallvideon följer bildandet av nervceller och deras inbördes kopplingar i hjärncentret hippocampus hos råttor.
VIDEO – Särskilt omnämnande: Dna-död och delning
Dr. Dylan T. Burnette
Odlade människoceller illustrerar två dna-molekyler. Högst upp till höger delar molekylen sig i två delar, som under celldelning.
Alla finalister – och tidigare års vinnare – ser du på tävlingens webbplats.