Med hjälp av moderna 3D-skanningar kan striden nu vara över, skriver de i en forskningsartikel i tidskriften Palaeontology.
Inga tecken på benvävnad
Det förhistoriska djurets vetenskapliga namn är Tullimonstrum gregarium, och det levde i havet för 300 miljoner år sedan.
Den vattenlevande varelsen var omkring 15 centimeter lång och hade en avlång kropp med bläckfisksliknande fenor vid stjärten. Ögonen stack ut från huvudet på stjälkar rakt ut åt sidorna.
Djurets främsta kännetecken är den långa, smala snabeln, som slutar i antingen en mun med tänder eller en klo.
Djurets unika utseende och avsaknaden av såväl fynd av benvävnad som bevis på broskskelett i fossilen har gjort varelsen svår att få grepp om.
Många forskare har ansett att Tullymonstret har strukturer som påminner om käklösa marina ryggradsdjur med broskskelett, till exempel nejonögon. Andra anser att det inte finns tillräckliga bevis för ett sådant påstående.
3D-skanning ger svar
De japanska forskarna konstaterar nu att Tullimonstrum var ett ryggradslöst djur.
Gruppen samlade in och studerade 150 fossil av Tullys monster och 70 fossil av andra djur i Mazon Creek som jämförelse.
Fossilen analyserades med högupplöst 3D-laserskanning och röntgen-mikrodatortomografi.
Forskarna letade efter gemensamma drag med ryggradsdjur, bland annat så kallade myomerer, skikt av skelettmuskelvävnad, treflikad hjärna, brosk och fenstrålar.
Forskarna hittade inga sådana drag. Hjärna, gälsäckar, brosk och fenstrålar saknades helt. ”Tänderna” i snabeln var helt annorlunda än hos nejonögon, som den har jämförts med.
När forskarna nu har konstaterat att Tullys monster var ett ryggradslöst djur väcker det nya frågor, till exempel vilket slags ryggradslöst djur det var.
Var de mer lika ryggradsdjursliknande ryggradslösa djur som lansettfiskar eller maskar och sniglar?