Ozonhålet över Sydpolen minskar

KAMPEN FÖR KLIMATET: Forskarna var bekymrade under 1980-talet. Vårt ozonskikt revs sönder, vilket var en direkt konsekvens av att vi använde CFC-gaser. Men det satte Montreal-protokollet stopp för 1989. Nu verkar det som att den besvärliga utvecklingen äntligen vänder.

KAMPEN FÖR KLIMATET: Forskarna var bekymrade under 1980-talet. Vårt ozonskikt revs sönder, vilket var en direkt konsekvens av att vi använde CFC-gaser. Men det satte Montreal-protokollet stopp för 1989. Nu verkar det som att den besvärliga utvecklingen äntligen vänder.

Shutterstock

Om du är tveksam till att globala ansträngningar och en stor portion politisk vilja inte kan ändra klimatets tillstånd så bör du tänka om.

En ny studie tyder nämligen på att Montreal-protokollen, som trädde i kraft 1989, är anledningen till att ozonhålet över Sydpolen minskar - eller till och med sluter sig helt.

När ozonskiktet över Antarktis läker så pass mycket som det gör innebär det också att många av de oroande förändringarna i södra halvklotets atmosfär upphör.

Det märks exempelvis tydligt i Australien. Om ozonskiktet över Sydpolen hade blivit större skulle södra Australien drabbas av ännu värre torkperioder på grund av förändringar i jetströmmen. Men istället har regnet återvänt.

Professor i organisk kemi vid Melbourne Universitet förklarar det såhär på vetenskapsmediet Science Alert:

De vädermönster som ger oss kallfronter har minskat vid sydpolen. Därför har södra Australien fått uppleva mindre nederbörd under de senaste 30 åren. Om det vänder innebär det goda nyheter.

2018 kunde Meteorologiska Världsorganisationen berätta att ozonskiktet - som helhet i stratosfären - har läkt med mellan en och tre procent under varje decennium sedan 2000.

Samma år, 2018, meddelade Nasa och National Oceanic and Atmospheric Administration, NOAA, att ozonhålet över Sydpolen befann sig i en sund utvecklingsfas.

Mellan 15-50 kilometer över jordens yta - uppe i stratosfären - återfinns 90 procent av jordens ozonskikt. Och det var på denna höjd som NASA- och NOAA-forskare under förra året registrerade det minsta hålet över Sydpolen sedan 1982.

Vänta med champagnen

Men innan vi skjuter iväg champagnekorken och jublar: "Vi klarade det!" är det några faktauppgifter som vi bör ha i åtanke.

Kina släpper varje år olagligen ut stora mängder CFC-gaser som bryter ned ozonskiktet.

Forskarna föredrar den något konservativa termen "satt på paus" när de ska beskriva den positiva utveckling som ozonhålet över Sydpolen är inne i. De är väl medvetna om att det kan vända plötsligt. Och de har sett det hända förr.

Det indikerar också att det mindre ozonhålet över Nordpolen har börjat växa. Både Nord- och Sydpolen drabbas nämligen av ozonminskning under vintern. Värst är det över Sydpolen.

Men vintern 2019-2020 var de stratosfäriska temperaturerna lägre än normalt och de starka vindarna som blåser runt Nordpolen kapslade således in stora mängder kall luft - en polarvirvel - som fick ozonhålet att växa.

Det finns dock ingen anledning till oro, uppger ESA, som meddelar att vi kommer kunna se en inledande minskning av ozonhålet redan i april.

© NASA

Hur bildas ozonskiktet?

Ozon bildas och bryts ned naturligt av solens ultravioletta strålar.

Ozonbildning äger rum i atmosfären när solens UV-strålar klyver syremolekyler (O2) till syreatomer (O), som därefter reagerar med varandra och bildar ozon (O3).

Den kemiska processen i atmosfären, där ozon bildas och bryts ned naturligt, var tidigare i jämvikt, men på grund av människans utsläpp av gaser som bryter ned ozon har det uppstått en obalans i processen.

Ozonskiktet är extremt viktigt för jordens miljö. Ozonskiktet absorberar den kortvågiga ultravioletta strålningen från solen och skyddar oss på så sätt mot solens farliga strålar.