Tanken på att minska solen instrålning som en motvikt till den människoskapade globala uppvärmningen uppkom redan på 1970-talet. Den typen av tekniska lösningar som avsiktligt rubbar klimatsystemet, kallas i dag klimatmanipulation.
Det finns fler förslag på rymdbaserade klimatmanipulationer. Det enklaste är speglar som reflekterar solljuset innan det når atmosfären. Den lösningen skapar dock markanta skuggor på jordytan. Därför föreslår andra en lins 1 500 000 kilometer ut i rymden. Linsen ska bryta ljuset en aning, så att det dämpas med exempelvis en procent över hela jordklotet.
Rymdbaserad klimatmanipulation är dock knappast ekonomiskt attraktivt i jämförelse med mer jordnära lösningar.
Uppvärmningen av jorden kan dämpas på flera sätt
1. Parasoller i rymden
I teorin är det mest effektivt att stoppa strålningen innan den når jordens atmosfär. En rymdspegel på jordens solsida skulle fungera 24 timmar om dygnet, men omkostnaderna skulle vara gigantiska.
2. Svavelsyra i atmosfären
Från vulkanutbrott vet vi att svavelhaltiga gaser i atmosfären bildar droppar av svavelsyra som reflekterar solljuset. Genom att spruta ut svavelsyra i luften, exempelvis från ballonger, kan vi uppnå samma effekt.
3. Vita ytor på jordytan
Mörka ytor tar upp solljus och avger värme, medan vita ytor reflekterar en större del av ljuset utan att omvandla det till värme. Genom att måla exempelvis hustak vita kan uppvärmningen därför minskas
Det är åtminstone den slutsats man drog på Royal Society, den brittiska vetenskapsakademin, som 2015 beräknade omkostnaderna.
LÄS ÄVEN: Vad är växthuseffekten?
Ryssland förstärkte instrålningen
Ryssland är hittills den enda nation som har experimenterat med idén genom att i oktober 1992 skicka upp solspegeln Znamya-2. Den 20 meter stora spegeln vecklades ut enligt planen och reflekterade också solens ljus som tänkt.
Ryssland skickade 1992 ut en spegel i rymden för att reflektera ned solljus mot norrliggande städer under vinterhalvåret.
Spegeln var dock vinklad så att den skickade ned ljuset på jordytan och skapade en lysande punkt med samma styrka som en fullmåne.
Ryssarnas plan var nämligen inte att begränsa instrålningen, utan att lysa upp de ryska städerna nära polcirkeln under vintermånaderna. Planerna skrinlades när en större version, Znamya-2.5, gick förlorad 1999.
Generellt sett är svagheten med idén om parasoller i rymden att de bara kan bidra till att sänka temperaturen på jorden – och inte lösa de problem våra koldioxidutsläpp skapar, som exempelvis försurning av haven.