Hvad er drivhuseffekten?

År 1824 insåg fransmannen Jean-Baptiste Joseph Fourier att jordatmosfären håller kvar värmen från solen.

© NASA

Vad är växthuseffekten och hur uppstår den?

Vad är växthuseffekten? Och hur påverkar växthuseffekten den globala uppvärmningen och klimatförändringarna? Läs om fenomenet som vi i stor grad kan påverka, men som jordens klimat och liv också är beroende av.

24 september 2017 av Antje Gerd Poulsen, Marie Lyng Wium

Växthuseffekten är ett begrepp som används i samband med klimatförändringar och den globala uppvärmningen.

Men vad är växthuseffekten och hur uppstår den? I den här artikeln kan du läsa om fenomenet som jordens klimat påverkas av.

Vad är växthuseffekt?

Växthuseffekt är termen för atmosfärens förmåga att hålla kvar värmestrålningen från jordens yta. Den isolerande effekten innebär att jordens temperatur är högre än vad den skulle vara utan den förmågan.

Alla planeter som har en atmosfär har även en växthuseffekt i större eller mindre grad. Det beror på förekomsten av gaser och partiklar. Det är i synnerhet växthusgaser, såsom vattenånga, koldioxid och metan, moln samt aerosoler i de nedersta 15 till 20 kilometerna av atmosfären som skapar växthuseffekten.

Växthuseffekten säkrar en global medeltemperatur på 14 °C på jorden och är också en nödvändighet för att vi ska kunna bo här på jorden.

Utan växthuseffekten skulle jordens yta ha en temperatur på -19°C. Solens värme och strålar räcker alltså inte för att göra jorden beboelig. 

Förklaringen till växthuseffekten

Växthuseffekten är atmosfärens förmåga att hålla kvar strålning av energi från jordens yta. Den isolerande effekten är anledningen till att jordens temperatur är högre än vad den skulle vara utan denna effekt. 

Hur uppstår växthuseffekten?

Växthuseffekten uppstår när solens strålar ger joden energi. Cirka 30 procent av solljuset reflekteras ut i rymden igen från jordens yta och moln, medan resten av energin absorberas av jorden som på så sätt värms upp.

Den uppvärmda jorden ger ifrån sig värmeenergi i form av infraröd strålning. En liten del av strålningen fångas in av växthusgaserna och molnen i atmosfären. Där skickas strålningen ned mot jordytan igen varpå jorden och atmosfären värms upp ytterligare.

Jorden befinner sig i nära termodynamisk jämvikt vilket innebär att mängden energi som jorden tar emot från solen är ungefär lika stor som den mängd energi som jorden avger.

Det är den mänskliga påverkan och utsläpp av växthusgaser som sätter detta system ur balans.

Hur upptäckte vi växthuseffekten?

Växthuseffekten upptäcktes redan 1824 av den franske vetenskapsmannen Jean-Baptiste Joseph Fourier, som insåg att atmosfären håller kvar energin från solen.

År 1864 visade den irländske fysikern John Tyndall att växthuseffekten framför allt beror på vattenånga och koldioxid.

Nästa steg mot nutidens klimatvetenskap togs 1896, då den svenske kemisten Svante Arrhenius bestämde vattenångas och koldioxids förmåga att ta upp och avge infraröd värmestrålning.

Han beräknade också hur mycket temperaturen på jorden ändras vid olika koncentrationer av koldioxid och blev 1904 först av alla att varna för klimatförändringar som skapats av människan.

Jordens atmosfär och växthuseffekten

1824 insåg fransmannen Jean-Baptiste Joseph Fourier att jordens atmosfär håller kvar värmen från solen.

Är klimatförändringen verkligen vårt fel?

Under 2014 kommer FN:s klimatpanel färdigställa sin femte utvärdering av klimatets tillstånd. Analysen baseras på en genomgång av mer än 9 200 vetenskapliga artiklar. Slutsatsen är att jorden har feber.

Mätningar visar att jordens genomsnittliga yttemperatur har stigit med 0,8° C sedan 1880. Under de senaste 15 åren har temperaturen förvisso stagnerat, men isen fortsätter att smälta och havet stiger fortfarande.

Att vi sprider en ökad mängd växthusgaser som påverkar klimatet är heller inte någon diskussion om. Koncentrationen av koldioxid i atmosfären har stigit med mer än 40 procent sedan 1750.

Enligt FN:s rapport är det 95 procent sannolikhet för att människans koldioxidutsläpp bär skulden för minst hälften av den globala uppvärmningen. 

Men det finns klimatforskare som tonar ner människans inflytande på klimatförändringarna.

De flesta klimatforskare menar att människans koldioxidutsläpp är den drivande faktorn, och att vi ännu inte har sett den fulla effekten av föroreningen eftersom klimatsystemet reagerar långsamt.

Men vissa klimatforskare menar att klimatförändringar är helt naturliga och kan dokumenteras miljoner år tillbaka - långt innan människan spelade en roll. Därför är vår inverkan mindre relevant.

Koldioxid och växthuseffekten

Frågan är om växthuseffekten och klimatförändringarna beror på människan – eller om det är naturligt. 

© Shutterstock

CO2 og drivhuseffekten

Oavsett den ökande koldioxidkoncentrationen i atmosfären har skapats av människan eller ej så har det skapat obalans i systemet.

Jorden tar emot cirka 0,3 procent mer energi från solen och växthuseffekten än vad den avger. Det är det som kallas den globala uppvärmningen.

Det är först och främst förbränning av fossila bränslen och skogar som ligger bakom koldioxidutsläppen. När temperaturen ökar i atmosfären innehåller atmosfären också mer vattenånga, vilket leder till en ökad växthuseffekt.

På så sätt får en varmare atmosfär en självförstärkande effekt på temperaturutvecklingen.

Isen smälter på polerna som en konsekvens av växthuseffekten

Isen smälter och havsnivån stiger. Konsekvenserna av temperaturökningarna och klimatförändringarna är många och allvarliga.

© Shutterstock

Konsekvenser av växthuseffekten

Ökningen av växthusgaser i atmosfären gör att temperaturen ökar och klimatet förändras. Det får konsekvenser för vår planet.

Konsekvenserna är stora men olika beroende på vilket område på jorden det handlar om.

I vissa områden är det torka och vattenbrist vilket medför fler skogsbränder och sämre skördar.

På Arktis och Grönland smälter isen och leder till att vattennivån höjs. Därmed eroderas kustområden och blir obeboeliga. Andra områden kämpar med extrema stormar och översvämningar.

Livet på jorden förändras på grund av klimatförändringarna. Arter och ekosystem har svårt att anpassa sig till de stora förändringarna av klimatet. Vissa djur, växter och bakterier kommer att dö – andra kommer att sprida sig. Tropiska sjukdomar kommer att breda ut sig i områden som tidigare var för kalla. 

Detta gäller exempelvis kolera och malaria. Så det finns många utmaningar att ta itu med när den globala uppvärmningen ökar

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: