Skogsbränder är en bomb i koldioxidkalkylen
Amazonas, Australien, Kanada och Sibirien. Det senaste ett och ett halvt året har vi matats med brinnande rubriker från hela världen.
Samtliga beskriver ett pyrande naturfenomen: Det förekommer allt fler skogsbränder och de är intensivare och mer omfattande än vanligt.
Just nu brinner ett av världens kallaste områden. Igen. I Sibirien har skogsbränderna sedan början av 2020 slukat en yta lika stor som Grekland och bränt upp skog motsvarande 10,9 miljoner hektar - ungefär en fjärdedel av Sveriges yta, fylld med brända träd.
Den torra skogen i Sibirien drabbas nästan varje år av skogsbränder. Men i år är det extraordinärt: Vindarna är starkare och uppmätta temperaturer visar upp emot 38 grader inom norra polcirkeln.
Kartan visar avvikelser för temperaturen vid marken från den 19 mars till den 20 juni 2020. Röda färger visar områden som var varmare än genomsnittet under samma period från 2003-2018 - och blå områden var kallare än genomsnittet. Kartan är baserad på data från Moderate Resolution Imaging Spectroradiometer (MODIS) och Nasas Aqua-satellit.
Skogsbränderna efterlämnar inte bara enorma arealer lagda i aska. De skickar också ut koldioxidtunga moln i atmosfären, som utgör ett nytt x-värde i den ekvation vi kallar "klimatkalkylen".
I juni dånade exempelvis 100 skogsbränder innanför norra polcirkeln, som släppte ut 53 megaton koldioxid.
Förra årets rekord slås enbart av detta års rekord. I år i juni släpptes 59 megaton koldioxid ut från skogsbränder inom norra polcirkeln enligt det europeiska centret för medellånga väderprognoser, ECMWF.
Därför brinner de "kalla" skogarna
Det tycks kontraintuitivt att skogsbränder kan vara ett hot innanför den norra polcirkeln.
Men i Alaska har det från början av 2019 till mitten av juni förekommit inte mindre än 400 skogsbränder. Och i Sibirien har 17 miljoner hektar skogsareal i juni och juli 2019 brunnit upp av den eld som fortfarande rasar iKrasnoyarsk, skriver Bloomberg.
En studie från 2013 – som förstås inte har inkluderat senare och nuvarande skogsbränder – drog för sex år sedan slutsatsen att man inte har sett liknande tendenser inom norra polcirkeln de senaste 10 000 åren. Det har man eventuellt nu.
Skogsbränderna på de kalla områdena sker normalt under de varmare månderna mellan maj och oktober.
Och i Krasnoyarsk har temperaturen enligt WMO i juni och juli 2019 legat tio grader högre än genomsnittstemperaturen mätt över en 30 år lång period från 1981–2010.
Temperaturökningarna, som bland annat är ett resultat av människovållade koldioxidutsläpp, leder till att de normalt fuktiga och frodia skogarna torkar ut och blir knastertorr pinnved.
Det är ofta lägereldar, avsiktliga mordbränder, cigarettfimpar eller efterlämnat skräp och vrakdelar so reflekterar sollljus, som startar en skogsbrand.
Tre ingredienser ingår i den brandfarliga cocktailen: skogsbranden
Antändligt material, värme och syre. Det är komponenterna i den så kallade brandtriangeln. Uteblir en av dessa tre, kan inte elden brinna. Är alla tre däremot närvarande så föreligger en potentiell risk för skogsbrand.
En naturlig skogsbrand hör till sällsyntheterna och sker oftast vid blixtnedslag.
Men inte mindre än 84 procent av skogsbränderna antingen direkt eller indirekt vållade av människor. Den slutsatsen drar en studie som gjordes av University of Colorado 2017, vilken bygger på alla amerikanska skogsbränder under perioden 1992–2012.
