Kalifornien, Kanada, Turkiet, Grekland, Spanien och Australien. Sommaren 2021 har inneburit glödande rubriker från hela världen.

Samtliga beskriver ett växande naturfenomen: Det uppstår alltfler skogsbränder och de är mer intensiva och omfattande än vanligt – precis vad FN:s klimatpanel varnar för i sin senaste rapport.
Just nu står ett av världens kallaste områden i lågor. Igen.

I Sibirien har skogsbränderna sedan början av juni 2021 ätit sig genom ett område lika stort som Grekland och Danmark ihop – drygt 16 miljoner hektar, uppskattar Greenpeace Ryssland.

Det gör de sibiriska bränderna större än resten av jordens skogsbränder ihop i år.

Den torra skogen i Sibirien drabbas nästan varje sommar av skogsbränder, men 2021 slår alla tidigare rekord – precis som förra året gjorde.

Skogarna är extremt torra efter en lång värmebölja med höga temperaturer – exempelvis registrerade staden Saskylah 31,9 grader i juni vilket är den högsta som uppmätts sedan 1936. Det gör att de globala temperaturhöjningarna sätter ramen för sommarens hårda bränder.

Värmekarta över polcirkeln juni 2021

En värmekarta över polcirkeln mellan den 18 och 25 juni 2021, jämfört med genomsnittet för samma period mellan 2003 och 2013.

© NASA

Skogsbränderna kvarlämnar inte bara enorma områden täckta av aska – de skickar även iväg koldioxidfyllda moln mot atmosfären vilket innebär en ny okänd variabel i den ekvation som vi kallar "klimaträkenskaperna".

I juni 2020 släpptes det ut 59 megaton koldioxid från skogsbränder vid norra polcirkeln enligt Europacentret för medellånga väderprognoser, ECMWF.

Under sommaren 2021 släppte de sibiriska skogsbränderna ut hela 505 megaton koldioxid i atmosfären, enligt en uppskattaning från Copernicus Atmospheric Monitoring Service (CAMS).

I jämförelse släppte de nordiska länderna och Benelux tillsammans ut knappt 430 megaton under 2019.

Därför brinner de "kalla" skogarna

Det tycks kontraintuitivt att skogsbränder kan vara ett hot innanför den norra polcirkeln.

Men i Alaska har det från början av 2019 till mitten av juni förekommit inte mindre än 400 skogsbränder. Och i Sibirien har 17 miljoner hektar skogsareal i juni och juli 2019 brunnit upp av den eld som fortfarande rasar iKrasnoyarsk, skriver Bloomberg.

En studie från 2013 – som förstås inte har inkluderat senare och nuvarande skogsbränder – drog för sex år sedan slutsatsen att man inte har sett liknande tendenser inom norra polcirkeln de senaste 10 000 åren. Det har man eventuellt nu.

De senaste två åren har slagit tidigare rekord – både när det gäller skogsbränder och höga temperaturer.

Skogsbränder i de annars kalla regionerna uppstår vanligtvis under de varmare månaderna mellan maj och oktober.

I juni 2020 uppmätte en väderstation nära staden Verchojansk hela 38 grader – den nordligaste platsen någonsin för att registrera en så hög temperatur. Från april till juni 2020 var Sibirien även [fem grader varmare] (https://climate.copernicus.eu/esotc 2020/heat-siberia {"target": "_ blank"}) än genomsnittet mellan 1981 och 2010.

Globalt har temperaturen ökat i genomsnitt med drygt en grad sedan början av 1900-talet, och i sin senaste rapport drog FN:s klimatpanel slutsatsen att majoriteten av temperaturökningarna beror på utsläpp av växthusgaser.

De temperaturhöjningar som skapats av människan innebär att vanligtvis frodiga och fuktiga skogar torkar ut och blir till torr ved.

Det är oftast lägereldar, riktad mordbrand, cigarettfimpar eller rester av skräp och vrakdelar som reflekterar solens ljus som sätter igång en skogsbrand.

© Shutterstock

Tre ingredienser ingår i den brandfarliga cocktailen: skogsbranden

Antändligt material, värme och syre. Det är komponenterna i den så kallade brandtriangeln. Uteblir en av dessa tre, kan inte elden brinna. Är alla tre däremot närvarande så föreligger en potentiell risk för skogsbrand.

En naturlig skogsbrand hör till sällsyntheterna och sker oftast vid blixtnedslag.

Men inte mindre än 84 procent av skogsbränderna antingen direkt eller indirekt vållade av människor. Den slutsatsen drar en studie som gjordes av University of Colorado 2017, vilken bygger på alla amerikanska skogsbränder under perioden 1992–2012.