Skogsbränder är en bomb i CO2-kalkylen
Först härjade tre skogsbränder i Portugal. Sedan bröt det ut en skogsbrand i Sibirien över ett område stort som Belgien. Och slutligen måste 1 000 människor evakueras på Gran Canaria på grund av ett okontrollerbart eldhav.
Sommaren 2019 har bjudit på brandfarliga rubriker från när och fjärran. De beskriver samtliga ett pyrande naturfenomen: Det uppstår allt fler skogsbränder.
Skogsbränderna efterlämnar inte bara enorma arealer lagda i aska. De skickar också ut CO2-tunga moln i atmosfären, som utgör ett nytt x-värde i den ekvation vi kallar "klimatkalkylen".
I juni dånade exempelvis 100 skogsbränder innanför norra polcirkeln, som släppte ut 50 megaton koldioxid. Det är samma CO2-mängd, som Sverige släpper ut under ett helt år, skriver World Meteorligical Organization, WMO.
Därför brinner de "kalla" skogarna
Det tycks kontraintuitivt att skogsbränder kan vara ett hot innanför den norra polcirkeln.
Men i Alaska har det från början av 2019 till mitten av juni förekommit inte mindre än 400 skogsbränder. Och i Sibirien har 17 miljoner hektar skogsareal i juni och juli 2019 brunnit upp av den eld som fortfarande rasar iKrasnoyarsk, skriver Bloomberg.
En studie från 2013 – som förstås inte har inkluderat senare och nuvarande skogsbränder – drog för sex år sedan slutsatsen att man inte har sett liknande tendenser inom norra polcirkeln de senaste 10 000 åren. Det har man eventuellt nu.
Skogsbränderna på de kalla områdena sker normalt under de varmare månderna mellan maj och oktober.
Och i Krasnoyarsk har temperaturen enligt WMO i juni och juli 2019 legat tio grader högre än genomsnittstemperaturen mätt över en 30 år lång period från 1981–2010.
Temperaturökningarna, som bland annat är ett resultat av människovållade CO2-utsläpp, leder till att de normalt fuktiga och frodia skogarna torkar ut och blir knastertorr pinnved.
Det är ofta lägereldar, avsiktliga mordbränder, cigarettfimpar eller efterlämnat skräp och vrakdelar so reflekterar sollljus, som startar en skogsbrand.
Tre ingredienser ingår i den brandfarliga cocktailen: skogsbranden
Antändligt material, värme och syre. Det är komponenterna i den så kallade brandtriangeln. Uteblir en av dessa tre, kan inte elden brinna. Är alla tre däremot närvarande så föreligger en potentiell risk för skogsbrand.
En naturlig skogsbrand hör till sällsyntheterna och sker oftast vid blixtnedslag.
Men inte mindre än 84 procent av skogsbränderna antingen direkt eller indirekt vållade av människor. Den slutsatsen drar en studie som gjordes av University of Colorado 2017, vilken bygger på alla amerikanska skogsbränder under perioden 1992–2012.
