Drömscenario: Så undviker vi klimatkatastrofen

I dag stiger temperaturen på jorden snabbt och framtiden hotar med våldsamma oväder, människor på flykt och hungersnöd. Men om vi gör stora investeringar i miljövänlig teknik kan vi bromsa utvecklingen och till och med vända den inom några decennier.

Året är 2099.

Återigen har temperaturen sjunkit lite.

I Sydamerika breder regnskog åter ut sig, på hela planeten kan bönder återerövra jordbruksmark från öknar och i Arktis överlever ett litet område med havsis nu varje sommar.

Efter en gemensam insats har planetens nationer pressat ned temperaturen till en nivå som bara är 1,5 grader över nivån före industrialiseringen.

Jordens temperatur är i dag snabbt på väg upp, men om vi satsar stort på grön teknik kan vi bromsa ut-vecklingen och till och med vända kurvan på några decennier.

Grafen är baserad på FN:s rapport Special Report: Global Warming of 1.5°C.

Så här kan vår framtid komma att se ut om vi agerar nu.

2015 ingick världens länder ett avtal om att hålla ned ökningen av temperaturen till just 1,5 grader. Planeten har redan blivit en grad varmare sedan industri-aliseringen så vi har bara en halv grad kvar.

För att nå målet måste vi först och främst bromsa våra omfattande utsläpp av koldioxid. Det krävs också andra åtgärder – även om vi skulle stoppa våra utsläpp i dag skulle koldioxiden i atmosfären fortsätta att värma upp planeten till nära smärtgränsen eller till och med över densamma.

Jorden har uppvärmning till godo

Orsaken till den globala temperaturhöjning som vi upplever just nu är utsläpp av växthusgaser, bland annat koldioxid och metan, från energiproduktion, transport och jordbruk.

Gaserna fångar upp en del av jordens värmestrålning och skickar tillbaka den igen. När mängden av gaserna ökar hålls mer strålning tillbaka och planetens yta blir varmare.

De senaste 200 åren har mängden koldioxid ökat med 45 procent och mängden metan ökat med 150 procent.

Temperaturen skulle fortsätta att stiga under en period, även om vi stoppade alla koldioxidutsläpp.

Efter det globala klimatavtalet 2015, där en ökning på 1,5 grader fastställdes som det slutgiltiga målet, har forskarna insett att det kanske redan är för sent att nå det målet.

Atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat från 280 miljondelar till över 410 miljondelar utan att planetens temperatur uppnått en jämvikt. Det betyder att temperaturen kommer att fortsätta stiga även om mängden koldioxid hålls ned till nuvarande nivå. Och den når sannolikt de 1,5 graderna.

Målet är därför inte längre att se till att uppvärmningen aldrig överstiger de 1,5 graderna. Den korsar sannolikt den gränsen inom några årtionden. I stället är målet att få ned temperaturen till de 1,5 graderna igen före år 2100 och säkerställa att den förblir stabil.

Det kan vi sannolikt lyckas med om vi minskar våra utsläpp av koldioxid kraftigt och samtidigt gör en insats för att aktivt ta bort växthusgaser från atmosfären.

Jorden måste göra som Costa Rica

Forskarna bedömer att våra utsläpp av koldioxid maximalt får vara 2,1 ton per år och person för att kunna stabilisera temperaturen till år 2100.

Där vissa länder – bland annat i Afrika och Sydamerika – i dag ligger under den gränsen ligger andra långt över den.

I Västeuropa är siffran mellan tre och sex gånger högre och i Nordamerika och Australien är den cirka åtta gånger högre. Det globala genomsnittet är i dag cirka fem ton per år och person.

Hemmen ska spara värmen

I västvärlden står byggnader för 40 procent av energiförbrukningen. I framtiden ska intelligenta termostater, återvinning av värme samt solpaneler göra hus helt oberoende av energi utifrån.

Shutterstock

Värmeväxlare

En värmeväxlare utvinner värmen ur utgående luft och värmer den ingående.

Shutterstock

Tjock isolering

Upp till 50 centimeter isolering håller huset varmt på vintern och svalt på sommaren.

Shutterstock

Treglasfönster

Treglasfönster sänker värmeförluster och möjliggör soluppvärmning.

Shutterstock

Solceller

Solceller producerar all den elektricitet och värme som behövs i huset.

Shutterstock

Smart termostat

En smart termostat sänker värmen på natten eller när huset är tomt.

Shutterstock

Värmepumpar

Pumpar värmer huset på vintern och leder bort värme på sommaren.

Shutterstock

För att få ned utsläppen måste vi byta till energikällor utan utsläpp av växthusgaser. Vi har redan påbörjat den utvecklingen, men tempot måste ökas.

Flera länder, bland annat Island, Norge och Costa Rica, är i dag nära att få 100 procent av sin el från gröna källor och amerikanska forskare bedömer att resten av världen kan uppnå samma mål före år 2050.

Om vi på allvar satsar på grön energi nu kan vi under århundradet skapa ett globalt nätverk som stabilt levererar klimatvänlig energi till hela planeten hela dygnet och året runt.

Områden nära ekvatorn kan hela tiden producera solenergi och västanvindsbältet på norra och södra halvklotet kan producera vindenergi. Det här skulle kunna undanröja behovet av koldioxidutsläppande kraftverk.

Samtidigt ska vi fasa ut bensinbilar. I flera europeiska länder är det nu billigare att köra elbil än bensinbil, och elbilarna är på snabb frammarsch. Även i de mest klimatmedvetna länderna utgör elbilarna dock bara några få procent av det totala antalet bilar så kampen är fortfarande inte vunnen.

Dessutom behövs tekniska framsteg som ytterligare kan minska föroreningen från de klimatvänliga bilarna. Tillverkningen av elbilarnas batterier förorenar och lösningen är att antingen förbättra batterierna eller byta ut dem mot bränsleceller som drivs med väte.

Den sista lösningen är sannolikt den mest hoppingivande, men tekniken är ännu inte optimalt utvecklad.

Framtidens bil är delad och förarlös

1 / 4

undefined

1234

I Europa kommer cirka 30 procent av de totala växthusutsläppen från transport, och bilar är den största boven i dramat. Lösningen kan vara ett intelligent koordinerat system med vätgasbilar.

© Michelin

Den sista stora koldioxidkällan är produktionen av betong. Den ger cirka åtta procent av planetens totala utsläpp och betongindustrin släpper därmed ut tre gånger så mycket som flygbranschen. Nya typer av klimatvänlig betong är på gång, bland annat den så kallade biocementen som tillverkas med hjälp av mikroorganismer.

De senaste åren har ingenjörer också experimenterat med att byta betong mot trä, där ny teknik gör att konstruktioner av trä kan nå höjder på 85 meter och 18 våningar. Den strategin är lovande eftersom träd aktivt tar bort koldioxid från atmosfären och denna koldioxid sedan lagras säkert i trähusens väggar.

Även om produktionen av betong ökar de kommande årtiondena kan det enligt det Internationella energirådet vara möjligt att reducera betong­industrins utsläpp av koldioxid med drygt 25 procent före år 2050 – bland annat genom att samla in och lagra de gaser som släpps ut vid produktionen.

Träd pressar ned temperaturen

Tekniken för att drastiskt minska utsläppen av koldioxid finns redan och det dyker ständigt upp ny teknik som kan hjälpa oss att nå våra ambitiösa mål ännu snabbare.

Flera undersökningar tyder dock på att vi måste komplettera denna insats med åtgärder som aktivt tar bort koldioxid från atmosfären om vi vill förhindra en temperaturhöjning på över 1,5 grader.

Flera banbrytande metoder testas nu praktiskt runt om i världen, men det är oklart om de är tillräckligt effektiva för att lösa problemet.

Lyckligtvis finns en annan enklare lösning som vi kan implementera nu: Plantering av skog.

Läs FN:s rapport om hur vi begränsar den globala uppvärmningen här.

Et internationalt hold af forskere kom i 2017 frem til, at genoprettelse af tidligere skovområder og beskyttelse af skov kunne fjerne mere end syv gigatons kuldioxid fra atmosfæren hvert år – mere end hele Nordamerika udleder på et år. Og tallet kunne blive over dobbelt så stort, hvis vi er villige til at ændre på vores spisevaner.

En amerikansk undersøgelse viser, at amerikanernes nuværende kost kræver næsten otte gange så meget landbrugsland som en vegetarisk kost. Og det er især oksekød, der er synderen – det kræver 28 gange så meget land som kylling. Ved at skære ned på oksekød ville vi frigøre enorme arealer til at plante skov.

Maten odlas i städer

Nya stora skogar ska få bort koldioxid från atmosfären, och för att få plats med träden måste vi skära ned på ytan av jordbruksareal. Det ska dels ske genom att vi äter mindre kött, dels genom att flytta jordbruket till hustak och gigantiska växthus i städerna – och fisket ska säkerställa en hög avkastning med minimal arbetsinsats.

Avföring göder växter

En fisktank levererar näringsrik avföring som leds till växterna. Fiskarna kan exempelvis vara malar som är lätta att odla, växer snabbt och är ätliga.

Växter rengör vattnet

Växternas rötter tar upp näringen från vattnet och växer effektivt. Processen renar vattnet som sedan leds tillbaka till fiskarnas tank.

Övergången till en kost utan nötkött blir enklare och enklare tack vara tekniska framsteg i livsmedelsindustrin. Ett nytt växtbaserat alternativ till köttfärs utvecklat av det amerikanska företaget Impossible Foods hamnade 2019 i strålkastarljuset under en av USA:s största teknikkonferenser.

Fuskköttet luktar, smakar och känns som riktig köttfärs eftersom företaget bakom det har identifierat de proteiner som ger köttet dess lukt, smak och textur och letat upp motsvarande proteiner i växtriket. Företaget använder dessutom genmodifierad jäst för att framställa några av proteinerna.

Insats sparar miljarder

Världen år 2099 kommer att åtskilja sig drastiskt gentemot världen i dag – oavsett vad vi gör. Men om vi satsar på grön energi, hållbara byggmaterial och nya typer av livsmedel redan nu så kan vi skapa en framtid där vi lever på vår egna premisser.

Den globala uppvärmningen kommer sannolikt att fortsätta under en period trots att vi vidtar alla åtgärder vi kan – planetens genomsnittstemperatur kommer att stiga en halv grad och delar av Arktis kommer att få en höjning på över tre grader. Men alternativet är en framtid där klimatet är så extremt att vi hela tiden måste kämpa för att överleva – en kamp som kommer att stå oss dyrt.

2018 räknade amerikanska forskare ut hur mycket bara USA skulle spara till slutet av århundradet om vi satsar på grön teknik nu och därmed minskar antalet extrema väderfenomen. Resultatet var tvåtusen miljarder kronor per år!

Läs också:

Klimat
Klimatförändringar

Klimatkalkylator: Så blir framtidens klimat

3 minuter
Klima
Klimatförändringar

Skrækscenarium: Kloden bliver fem grader varmere

10 minuter
Berg

Finns det berg under havet?

0 minuter
Mest populära

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!