Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Så mäter forskare det globala vattenståndet

Under de senaste 25 åren har mätningen av det globala vattenståndet flyttat från hamnarna ut i rymden. Millimeterprecisa satelliter övervakar världshaven och förser forskarna med aktuella mätningar var tionde dag.

Shuttestock

I dag bestäms det globala vattenståndet med hjälp av satelliter med höjdmätare. Varje sekund skjuter höjdmätaren cirka 1700 pulser av mikrovågsenergi mot jorden.

Man fastslår havsytans nivå genom att mäta tiden det tar för den från havsytan reflekterade energin återkommer till satelliten.

Satelliter mäter hela jorden på tio dagar

På bara tio dagar kan satellitdata täcka hela jorden och ge en överblick över vattennivån i alla havsområden.

Genom att samla alla data för flera överflygningar får forskarna möjlighet att sortera bort effekten av exempelvis vind, vågor, havsströmmar och tidvatten, som påverkar den enskilda mätningen.

Därmed kan de beräkna det genomsnittliga vattenståndet för hela jorden under exempelvis ett kalenderår.

Satellit i omlopp runt jorden

Jason-3 skickades upp 2016 och är jordens primära vattenståndssatellit fram ill 2021.

© NASA

De gamla hamnmätarna var inte exakta

Innan den första vattenståndssatelliten (amerikansk-franska TOPEX/Poseidon) sändes upp 1992 var vattenståndsmätare i haven forskarnas viktigaste redskap.

Sådana mätare ger bara data för en viss punkt på jorden, nämligen just den hamn där den står. Mätarna gav upphov till många felaktiga data, som går att undvika med hjälp av satelliterna.

Exempelvis höjer sig det mesta av Skandinavien i förhållande till resten av jorden. Landhöjningen beror på att de stora ismassorna under den senaste istiden pressade ned Skandinavien, men när glaciärerna smälte för 20000–15000 år sedan, och deras vikt försvann, började berggrunden åter att resa sig.

Därför visar en fastmonterad vattenståndsmätare i en hamn i Bottenviken, exempelvis Luleå eller finska Oulu, att vattenståndet sjunker med upp emot en centimeter om året.

Jason-3 skickades upp 2016 och är jordens primära vattenståndssatellit fram ill 2021.

Satelliter ser havet stiga

På senare år har mätningarna av det globala vattenståndet blivit extra intressanta, eftersom havet stiger på grund av global uppvärmning. Det gör data från satelliterna helt centrala när hamnar och städer ska skyddas mot översvämningar. Satelliterna avslöjar emellertid att det är en lokal effekt som inte har med världshavens generella vattenstånd att göra.

  • Sedan 1992 har det konstant funnits en vattenståndssatellit i bana runt jorden. I dag är det Jason-3, som 2020 får sällskap av Sentinel-6.

  • Enstaka andra satelliter kan också mäta vattenståndet i havet. Deras data bidrar till att stödja mätningarna från de "äkta" vattenståndssatelliterna.

  • Mätningarna visar att havsstigningarna accelererar. Vattenståndet har inte bara stigit de senaste 25 åren, stigningen sker också allt snabbare.

Läs också:

Klimatförändringar

Upptäckt avslöjar: Så våldsamt kommer havet stiga

2 minuter
Klimatförändringar

Forskare ska hämta världens äldsta is

2 minuter
Klimatförändringar

Nytt material gör det billigare att samla in CO2

2 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj