Shutterstock

Permafrosten tinar: Kan få katastrofala konsekvenser

Arktiska borrningar avslöjar att permafrost har tinat upp flera gånger under jordens historia - med katastrofala konsekvenser. Nu fruktar forskare att det kommer hända igen.

Den arktiska permafrosten håller på att tina och det går betydligt snabbare än vad forskarna har räknat med. Permafrosten innehåller gigantiska mängder växthusgaser – i synnerhet metan – som kan hamna i atmosfären om den frusna jorden tinar.

Ny forskning som gjorts av en internationell grupp forskare visar att det redan finns en förvarning om vilka konsekvenser det kan få – om vi gräver lite i jordens historia.

Under de 28 000 åren sedan den senaste istiden har permafrosten nämligen tinat upp vid tre tillfällen – och varje gång har kolutsläppen exploderat. I själva verket har permafrosten släppt ut upp emot tio gånger så mycket kol i upptinad form jämfört med i fryst form.

Upptining kan leda till ond spiral

Forskarna analyserade kolhalten i jordprover från djupa arktiska borrhål och skapade på så sätt en bild av de snabba koldioxidutsläppen från det förflutna.

Upptiningen ägde rum för 28 000, 14 000 respektive 12 000 år sedan under en period då temperaturerna i norra delen av världen ökade med 3,5 grader och havsnivån steg med hela 134 meter.

De allvarliga konsekvenserna av tidigare upptiningar oroar forskare och de uppskattar att upptiningen av permafrosten hotar att påskynda en av de fruktade ''tipppunkterna'' där temperaturen på jorden stiger så pass mycket att en ostoppbar, ond spiral sätts i rörelse: Metanutsläpp från permafrosten leder till temperaturhöjningar, vilket leder till fler metanutsläpp och så vidare.

© Westermann, Kääb et al. / Alfred Wegener Institute

Permafrosten rymmer all växthusgas i atmosfären – gånger två

Fler djur och mindre koldioxid kan rädda permafrosten

Som en försiktighetsåtgärd mot en katastrof har forskare från Oxford visat på att en upptining kan bromsas genom att gräsätande djur introduceras på Arktis, så att de kan återskapa de ursprungliga gräsmarkerna i området – det skulle kunna hålla kvar kylan.

Men enligt forskarna bakom den nya studien finns det bara en säker lösning: De globala utsläppen av koldioxid måste reduceras.