Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Permafrosten tinar: Kan få katastrofala konsekvenser

Permafrosten håller inne kolossala mängder växthusgas som kan hamna i atmosfären om den tinar. Ny forskning visar att det har gått fel förut - och att vi kanske är på väg mot en ny tipppunkt.

Shutterstock

Den arktiska permafrosten håller på att tina och det går betydligt snabbare än vad forskarna har räknat med. Permafrosten innehåller gigantiska mängder växthusgaser – i synnerhet metan – som kan hamna i atmosfären om den frusna jorden tinar.

Ny forskning som gjorts av en internationell grupp forskare visar att det redan finns en förvarning om vilka konsekvenser det kan få – om vi gräver lite i jordens historia.

Under de 28 000 åren sedan den senaste istiden har permafrosten nämligen tinat upp vid tre tillfällen – och varje gång har kolutsläppen exploderat. I själva verket har permafrosten släppt ut upp emot tio gånger så mycket kol i upptinad form jämfört med i fryst form.

Upptining kan leda till ond spiral

Forskarna analyserade kolhalten i jordprover från djupa arktiska borrhål och skapade på så sätt en bild av de snabba koldioxidutsläppen från det förflutna.

Upptiningen ägde rum för 28 000, 14 000 respektive 12 000 år sedan under en period då temperaturerna i norra delen av världen ökade med 3,5 grader och havsnivån steg med hela 134 meter.

De allvarliga konsekvenserna av tidigare upptiningar oroar forskare och de uppskattar att upptiningen av permafrosten hotar att påskynda en av de fruktade ''tipppunkterna'' där temperaturen på jorden stiger så pass mycket att en ostoppbar, ond spiral sätts i rörelse: Metanutsläpp från permafrosten leder till temperaturhöjningar, vilket leder till fler metanutsläpp och så vidare.

© Westermann, Kääb et al. / Alfred Wegener Institute

Permafrosten rymmer all växthusgas i atmosfären – gånger två

Permafrosten ligger i de arktiska områden där medeltemperaturen är så pass låg att jorden vanligtvis aldrig tinar.

De djupfrysta jordlagren innehåller kolossala mängder organiskt material från döda växter och djur som har varit frusna i tusentals år. Men precis som i frysen hemma börjar det organiska materialet falla sönder om strömmen går och temperaturen blir för hög - och förfallet (förruttnelseprocessen) leder till att växthusgaser avges.

Totalt sett innehåller permafrosten uppskattningsvis 1300 petagram - det vill säga 13 biljoner kilo - kol. Detta är dubbelt så mycket koldioxid som finns i atmosfären idag.

Fler djur och mindre koldioxid kan rädda permafrosten

Som en försiktighetsåtgärd mot en katastrof har forskare från Oxford visat på att en upptining kan bromsas genom att gräsätande djur introduceras på Arktis, så att de kan återskapa de ursprungliga gräsmarkerna i området – det skulle kunna hålla kvar kylan.

Men enligt forskarna bakom den nya studien finns det bara en säker lösning: De globala utsläppen av koldioxid måste reduceras.

Läs också:

Klimatförändringar

Klimatförändringar bidrog till utrotningen av neandertalarna

3 minuter
Klimatförändringar

Permafrosten döljer klimatmardröm

0 minuter
Vattenbrist
Klimatförändringar

Vad är global uppvärmning och vilka är konsekvenserna?

6 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj