Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Metan fångad i bubblor i permafrosten

Vad är metan?

Alltmer metan bubblar upp till ytan i takt med att permafrosten på havsbotten smälter. Den kraftfulla växthusgasen är farligare än koldioxid, och nu försöker forskare avvärja den slumrande klimatkatastrofen.

Shutterstock

Vad är metan?

Djupt under det iskalla vattnet i Arktiska havet finns en tickande bomb. Stora ansamlingar av den farliga växthusgasen metan är begravda i de frysta jordlagren på havsbotten.

Metan har formeln CH4 och är en väldigt stark växthusgas. Jämfört med koldioxid, CO2, är den upp till 84 gånger bättre på att absorbera värme.

I åratal har forskare varnat för att permafrosten på botten i Arktiska havet riskerar att tina och släppa ut metangaser som kommer att strömma upp genom havet och vidare därifrån till i atmosfären och på så sätt avsevärt öka växthuseffekten.

Nu verkar det som om bomben redan har utlösts.

Metanbubblor under isen

Global uppvärmning och varma havsströmmar frigör stora ansamlingar av metangas från havsbotten. Resultatet är tusentals metanbubblor som lurar under isen.

© Shutterstock

Hösten 2020 observerade en internationell forskargrupp ett metanläckage på 350 meters djup vid Laptevhavet som gränsar till Sibirien och är en del av Arktiska havet.

På 300 meters djup var koncentrationen av växthusgaser 400 gånger högre än normalt.

Forskare tror att läckaget av metangaser i Arktiska havet har utlösts av stigande temperaturer i havsströmmarna i Atlanten som utmynnar i Arktiska havet.

Igor Semiletov, chefsforskare för forskargruppen bakom fyndet, säger till den brittiska tidningen The Guardian att utsläppet i Arktiska havet är mycket större än tidigare fynd:

"Detta är ett nytt kapitel (i historien om global uppvärmning, reds. anm.). Det kan få allvarliga konsekvenser för klimatet, men det krävs mer forskning innan vi vet säkert."

Metan och koldioxid
© Shutterstock

Skillnaden mellan metan och koldioxid

Metan är en kraftfull växthusgas som är bättre på att hålla kvar värme än vad koldioxid är.

Men gasen är även en så kallad kortlivad växthusgas, vilket innebär att den har en halveringstid i atmosfären på mellan tio och tolv år.

Detta innebär i sig att metan bara gör hälften så stor skada efter cirka ett decennium i atmosfären.

Efter 500 år kommer metangasen i stort sett att ha försvunnit, dess uppvärmningseffekt likaså.

Som jämförelse har koldioxid en halveringstid på cirka 35 000 år i atmosfären, men å andra sidan är den långt ifrån lika skadlig som metan under de första tio till tolv åren.

Hur påverkar metan klimatet?

Men det är inte bara på havsbotten i Arktiska havet som katastrofen lurar. Under permafrosten i Kanada och Sibirien finns stora metanaansamlingar som frigörs när de globala temperaturerna stiger.

Dessutom visar dansk forskning från 2018 att även Grönländska glaciärer släpper ut stora mängder metan i atmosfären.

Enligt U.S. Geological Survey (amerikanska motsvarigheten till svenska Lantmäteriet och Sveriges geologiska undersökning) är destabilisering av metan i Arktis ett av de fyra allvarligaste scenarierna som kan utlösa en plötslig klimatförändring.

Och utsläppen är redan ett problem.

Enligt en rapport som publicerats tidskriften Nature 2020 har andelen metan i atmosfären ökat med 150 procent under de senaste 30 åren.

FN:s klimatpanel uppskattar att metan i dag står bakom nästan 20 procent av den av människan skapade globala uppvärmningen, medan koldioxid står för cirka 75 procent.

Så ökar metan växthuseffekten

Varma havsströmmar tinar upp permafrosten på Arktiska havets botten och friger stora mängder metan. Metangaserna stiger upp till ytan som luftbubblor och ökar växthuseffekten i atmosfären.

Var kommer metan ifrån?

Metan är en växthusgas som huvudsakligen uppstår på grund av oss människor.

60 procent av all metan i atmosfären kommer via mänsklig aktivitet, främst i jordbruket, medan återstående 40 procent till största del utlöses av våtmarker i naturen som exempelvis träsk.

Totalt släpps cirka 570 miljoner ton metan ut i atmosfären varje år.

De största utsläppen kommer från kor och andra idisslare.

Djuren avancerade matsmältningssystem bryter ner mikrober i de växtfibrer som de äter, och nedbrytningen påbörjar en jäsningsprocess där bland annat metan bildas.

När kon rapar eller fiser utsöndras metan i atmosfären. En mjölkko släpper ut i genomsnitt 500 liter metangas per dag.

Utvinning av olja och gas bidrar också till ökningen av metan i atmosfären.

I en studie från 2020 avslöjar forskare från USA Rochester University att olje- och gasindustrin sedan 1870-talet har släppt ut mellan 25 och 40 procent mer metan än vad man tidigare trott.

Resultatet är baserat på analyser av iskärnor som tagits upp från Grönland. De innehåller information om dåtidens klimat och även mängden metangas i atmosfären, som har fångats i små luftbubblor i isen.

Ko i ladan
© Shutterstock

Vad avger mest metan?

Studien The Global Methane Budget visar en ökning av metanutsläppen från 2000 till 2017. Här är siffrorna för de globala metanutsläppen under 2017, vilket är det senaste året för mätningen:

  1. Jordbruk och avfall – 240 miljoner ton
  2. Våtmarker (träsk och liknande) – 200 miljoner ton
  3. Användning och produktion av fossila bränslen (kol, gas, olja) – 131 miljoner ton
  4. Andra naturliga utsläpp (exempelvis permafrost, hav, djurliv) – 50 miljoner ton
  5. Förbränning av biomassa och biobränsle – 36 miljoner ton

Även människor avger metan, men bara i små mängder. En människa avger cirka 0,12 kilo metan per år, medan en ko släpper ut 1 000 gånger så mycket. En miljard kossor släpper ut 130 gånger mer metan varje år än vad jordens 7,7 miljarder människor gör tillsammans.

Hur kan vi få bort metan från atmosfären?

Kampen för att begränsa metanutsläppen och avlägsna den tickande bomben i vårt klimat är lyckligtvis redan i full gång.

Forskare från hela världen arbetar exempelvis med att utveckla nytt foder till kor som ska avlägsna metan från pruttarna.

Produktionen av metan i kons våm (den största av förmagarna) kan exempelvis minskas med upp till tio procent genom att tillsätta fett i fodret, visar forskning.

Ko äter foder

Forskare tror att modifierat foder kan minska metanutsläppen från kor. Bland annat görs forskning på att tillsätta fett och tång.

© Shutterstock

Andra forskare undersöker om det är möjligt att fånga in metan ur luften och omvandla det till mindre skadligt koldioxid.

I en studie från 2019 hävdar forskare att man kan placera ut ett antal fläktar som absorberar luft och omvandlar metan till koldioxid genom en katalysator tillverkad av metall, exempelvis zeolit.

Genom att omvandla metan till koldioxid skulle man potentiellt sett kunna minska den globala uppvärmningen med en sjättedel, enligt forskarna.

Satelliter ska minska metanutsläpp

I februari 2018 förstördes en liten borrigg i Ohio, USA. Olyckan fick inte speciellt mycket uppmärksamhet i media, kanske för att oljebolaget bakom olyckan, ExxonMobil, var snabba att tysta ned händelsen.

Det ändrades dock när ett antal holländska forskare året därpå granskade övervakningen av metangaser från en satellit.

I en studie från 2019 säger forskarna att läckaget från gasborrningen i Ohio släppte ut 120 ton metan per timme under 20 dagar i sträck.

Det innebär att det på bara några timmar släpptes ut mer metan än vad många nationer gör under ett år. Utsläppet var det största i USA:s historia.

Ingen vet med säkerhet hur många "dolda" läckage av metan som faktiskt pågår från industrier och vid produktion av fossila bränslen, eller hur stora utsläppen är i förhållande till den totala andelen som pumpas ut i atmosfären varje år.

Men nu kan satelliter hjälpa till att ta fram en tydligare bild av detta, och det behöver inte bara handla om så pass stora läckor som den i Ohio.

I början av 2020 använde det kanadensiska företaget GHGSat en satellit för att dokumentera den minsta metanläckan som någonsin mätts från rymden. Läckan ägde rum i den kanadensiska provinsen Alberta.

Video: Se GHGSat:s satellitlansering med hjälp av en ESA-raket

Företaget har sedan dess lanserat ytterligare en satellit och förväntar sig att ha ytterligare åtta satelliter redo att dokumentera utsläpp innan 2022.

GHGSat har även publicerat en interaktiv karta som visar metanutsläppen över hela världen.

Kartan är baserad på mätningar som gjorts av deras aktiva satelliter. Du kan se kartan här.

Men det kanadensiska företaget kommer snart få konkurrens. Det amerikanska företaget Bluefield Technologies planerar att skjuta upp ett antal satelliter under 2023 med ännu skarpare upplösning i bilderna.

Dessutom arbetar den amerikanska ideella organisationen Environmental Defense Fund med att lansera en egen satellit, MethaneSAT, inom de närmaste åren. MethaneSAT kan fånga små metanutsläpp över hittills oöverträffade avstånd.

Läs också:

Fönster och träd
Klimatförändringar

Transparent trä är bättre för klimatet än glasfönster

3 minuter
Klimatförändringar

Trålfiske drar upp koldioxid från havsbotten

4 minuter
Klimatförändringar

Jordbruket värmer upp vår planet med 1,5 grader

2 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj