Kød i petri skål i laboratorie

Hungriga bakterier omvandlar koldioxid till protein

Det är möjligt att omvandla koldioxid i luften till ätbart protein med hjälp av en speciell sorts vätgashungriga bakterier. "Luftbaserat kött" innehåller mer protein än sojamjöl och kan vara en vinn-vinn för klimatet.

Det är möjligt att omvandla koldioxid i luften till ätbart protein med hjälp av en speciell sorts vätgashungriga bakterier. "Luftbaserat kött" innehåller mer protein än sojamjöl och kan vara en vinn-vinn för klimatet.

Shutterstock

Att lägga ett paket köttfärs i kundvagnen påverkar inte bara matkontot – även klimatkontot blir lidande eftersom livsmedelsproduktion står för mer än en tredjedel av världens totala koldioxidutsläpp.

En av de största klimatsyndarna är köttproduktionen, detta bland annat eftersom djurhållning avger stora mängder metan via rapar och pruttar. Det innebär att världen kommer att behöva alternativa proteinkällor om vi ska kunna rädda klimatet utan dö av svält.

Men nu har bland annat det amerikanska företaget Air Protein tagit fram en metod för att extrahera koldioxid ur luften och placera den i din biff i form av ett ätbart protein. De kallar det till och med "luftbaserat kött".

Slår flera flugor i en smäll

Inspirationen kommer från Nasa, som redan på 1960-talet experimenterade med att förse astronauter i utrymme med mat med hjälp av koldioxiden från deras utandning som bas för ny mat.

Veteprotein på svart bakgrund

Enligt Air Protein blir den färdiga produkten ett pulver som kan användas i klimatvänligt kött precis som ärtprotein.

© Shutterstock

Tekniken bakom: Vätesugna bakterier omvandlar koldioxid till protein

Luft består av 70 procent kväve och innehåller även en växande koncentration av kol via växthusgasen koldioxid. De båda ämnena bildar ryggraden i de aminosyror som proteiner består av.

Air Protein avslöjar inte detaljerna i sin metod, men det går ungefär till så här:

Först separeras väte från vatten med hjälp av en elektrolysator som aktiverar vattnet och får väte att bubbla upp till ytan.

Vätet förs ned i ett slags jäsningskärl där en speciell typ av bakterier äter vätet och bildar protein – ungefär som när en växt producerar biomassa genom fotosyntes.

Hela processen tar bara några dagar, och slutprodukten är ett proteinrikt mjöl som kan användas på samma sätt som soja- och ärtprotein i exempelvis vegetabilisk färs.

Det finns flera fördelar med Air Proteins metod.

För det första absorberar den koldioxid direkt från luften och omvandlar det till något användbart.

För det andra leder det till besparingar inom livsmedelsproduktion, som nu kan producera protein med betydligt färre resurser än traditionellt jordbruk.

Forskning har visat att bakterieproducerat protein endast använder en tiondel så mycket vatten som sojabönor.

Det finska företaget Solar Foods använder samma princip. Solar Foods har redan startat en pilotproduktion som producerar några hundra gram proteinmjöl per dag.

Air Protein har kommit lite längre i sitt projekt. Företaget har fått in mer än 25 miljoner euro i nytt kapital för att optimera tekniken och starta massproduktion.

En av de största utmaningarna är att bevisa att proteinet kan produceras i stor skala med en hållbar energiförbrukning.