5 myter om dna

5 myter: Du ärver INTE lika många gener från pappa och mamma

Du har inte ärvt lika mycket dna från din pappa som från din mamma, och du har kanske mindre dna gemensamt med dina syskon än vad du tror. Å andra sidan har exakt samma dna skapat ditt huvud, dina fötter och dina tarmar.

Shutterstock

Myt 1: Hjärn och tarm

Myt: Hjärn- och tarmceller har vitt skilda former och funktioner, men deras dna är identiskt.

Din kropp består av mer än 37 biljoner celler, och samtliga är byggda efter en exakt kopia efter precis ­samma ritning bestående av miljarder så kallade ­baspar – ditt dna.

Ändå är vissa celler avlånga eller ­förgrenade ­medan andra är små och fyr­kantiga. En del skickar i väg elektriska impulser i din hjärna, och ­andra transporterar näring från din tarm till ditt blod.

Över 200 ­olika celltyper skapas utifrån en enda genetisk kod.

5 myter om dna

Cellerne i din hjerne og tarm indeholder det samme dna.

© Shutterstock

Precis som koder som styr datorprogram är den genetiska koden uppbyggd av bokstäver i en ­bestämd ordningsföljd.

Men till skillnad från en ­programkod har dna bara fyra bokstäver – A, T, G och C – och bokstäverna täcker in fyra olika ­sorters dna-baspar.

Den genetiska koden innehåller olika ­element, bland annat gener – avgränsade kodfragment – som talar om för cellen hur den ska bygga ­kroppens olika ­proteiner.

Den enskilda cellen i kroppen läser bara av vissa gener i dna:t och bygger alltså enbart en liten andel av de ­proteiner som den egentligen har kapacitet till.

Exakt ­vilka ­proteiner cellen bygger avgör dess form och funktion – och cellen kan med stor precision styra vad den bygger.

Redan tidigt i fosterutvecklingen börjar kroppens celler att med hjälp av bland annat hormoner be­stämma ­vilka som ska bli nervceller och vilka som ska bli ­tarmceller. På så sätt utvecklas de på olika sätt trots sitt ­gemensamma utgångsläge.

Myten om hjärnan och tarmen är: SANN

Myt 2: Syskonen

Myt: Du har samma gener som din bror

Din mamma har 23 kromosompar och ger dig en kromosom från varje par.

Innan de förs över till dig har kromosomerna inom alla hennes par bytt gener med varandra, men det förändrar inte resultatet – du får hälften av dina kromosomer från henne.

Den andra hälften får du från din pappa. Detsamma gäller dina syskon. Om du inte har en enäggstvilling så får dina syskon inte exakt samma hälft av din mammas och pappas gener som du fick.

I teorin skulle de mycket väl kunna få det och då skulle ni ha identiskt dna – de kunde också ärva den exakt motsatta hälften från varje förälder och då skulle ni inte har mer gemensamt än två främlingar.

Men detta är högst osannolikt och syskonpar har vanligtvis mellan 37 och 62 procent gemensamt dna.

Du ärver inte samma inte samma gener som dina syskon

null

Du ärver kromosomer från mamma och pappa

Din mamma och pappa har ett antal kromosompar. De ger en kromosom från par vidare till dig och dina syskon.

Din bror ärver andra kromosomer

Din bror ärver en annan kombination av kromosomer. I detta fall har ni bara två av sex kromosomer gemensamt.

Din syster ärver andra kromosomer

Din syster ärver en tredje kombination av kromosomer. I detta fall har ni tre av sex kromosomer gemensamt.

Myten om syskon är : FALSK

Myt 3: Evolution

Myt: Vårt dna utvecklas fortfarande

Våra förfäder reste sig upp på två ben, förlorade sin päls och utveck­lade stora hjärnor.

Orsaken var naturligt urval – mutationer i vissa gener gav nya egenskaper och de nya egenskaperna gav större chans att överleva och föra generna vidare.

Det naturliga urvalet fortsätter än i dag. En stor brittisk studie av­slöjade ett flertal gener som har förändrats hos den brittiska befolkningen under de senaste 2 000 åren.

De största förändringarna syntes i gener förknippade med hårfärg, immunsystem och spjälkning av mjölk­socker.

5 myter om dna

Forskare avslöjar britters evolution

  • En särskild variant av LCT-genen har gjort att britter lättare bryter ned mjölksocker.

  • Britters immunförsvar, och speciellt HLA-generna, har förändrats på grund av pressen från olika sjukdomar.

  • En mutation i KITLG-genen har spridits bland britter, vilket ger dem ljusare hår.

Även gener kopplade till ökad vikt vid födseln hade blivit vanligare – eventuellt för att det ökar barnets överlevnadschanser.

Och gener förknippade med lägre BMI hade blivit mer utbrett bland män. Det kan vara ett resultat av att smalare män har haft lättare att https://admin.illvid.dk/wp/wp-admin/post.php?post=113256&action=edit#vinna kvinnornas gunst.

Myten om evolution är: SANN

Myt 4: Kromosomer

Myt: Dina kromosomer liknar små x

När forskare tittar på dina kromosomer i ett mikroskop ser de bara en stor, otydlig klump.

De 46 kromosomerna – som samtliga innehåller en del av din genetiska kod – ligger normalt som långa, tunna trådar i cellens kärna och kan inte skiljas från varandra.

Vid någon tidpunkt kopieras varje kromosom och den nya och den gamla kopian sitter ihop i en punkt på mitten.

Lite senare, precis innan cellen delar sig, ser proteiner till att veckla upp kromosomerna, så att de inte längre är långa, tunna trådar utan i stället liknar små, tjocka korvar.

Varje kromosom hänger fortfarande ihop med sin kopia på mitten och får därmed sin karakteristiska x-form, som syns tydligt i mikroskopet.

X utgör bara ett steg

1 / 4

undefined

1234
5 myter om dna

Kromosomer är formade som små, tjocka x när cellen gör sig redo att dela upp sig i två nya likadana celler.

© Shutterstock

När cellen delar sig åtskiljs alla kromosomerna från sina kopior. Originalen och kopiorna hamnar i var sin dottercell, som alltså får exakt samma genetiska kod.

Efter celldelningen vecklas kromosomerna ut och ser återigen ut som en stor, otydlig spaghettiklump.

Myten om kromosomer är: DELVIS SANN

Myt 5: Mamma och pappa

Myt: Lika många gener från pappa som mamma

23 kromosomer från både mamma och pappa. Undantag från regeln är sällsynta och resulterar i att barnet får exempelvis Downs eller Turners syndrom.

Men trots att de flesta får lika många kromosomer från pappa som mamma, får ingen lika många gener från båda föräldrarna.

Flickor ärver en X-kromosom från varje förälder, men pojkar ärver i stället en X-kromosom från sin mamma och en Y-kromosom från sin pappa.

X-kromosomer är mycket större än Y-kromosomer och innehåller cirka 730 fler gener. Det innebär att pojkar ärver 730 fler gener från sin mamma än sin pappa.

Men det finns 13 gener som inte sitter på våra kromosomer utan på cirkelformade dna-fragment i de så kallade mitokondrierna

5 myter om dna

3 snabba om mitokondrier

  • Funktion

    Mitokondrier är cellens kraftverk. De använder syre och glukos till att skapa den energirika molekylen ATP, som driver många av cellens livsviktiga processer.

  • Ursprung

    Mitokondrier var en gång självständiga bakterier – med massor av gener – som slukades av större celler. Sedan dess har de levt i symbios med oss.

  • Sjukdom

    Kvinnor med skadliga genfel i mitokondrierna kan få friska barn. Läkare tar ut kvinnornas ägg och ersätter sjuka mitokondrier med friska före befruktningen.

Både din mamma och din pappa har mitokondrier, men du ärver bara din mammas.

Forskare har undrat hur det går till eftersom pappas spermie förde med sig mitokondrier när den befruktade din mammas äggcell.

Ny forskning visar hur äggcellen bryter ned pappans mitokondrier efter befruktningen.

Mamma bryter ned pappas mitokondrier

null

5 myter om dna

Under befruktningen för spermien över sitt innehåll till äggcellen, inklusive samtliga kromosomer och mitokondrier.

Äggcellen upptäcker pappans mitokondrier och signalerar att enzymer ska bryta ned det innersta membranet i mitokondrierna.

5 myter om dna

Enzymet CPS-6, som normalt befinner sig utanför det innersta membranet, förflyttar sig nu inåt och bryter ned mitokondriens dna.

Så kallade lysosomer omsluter pappans mitokondrier och bryter ned dem tills de har försvunnit.

Myten om mamma och pappa är: FALSK

Läs också:

Dna

Bebis född med DNA från tre föräldrar

0 minuter
Dna

Nytt test avslöjar hjärnans dolda mördare

2 minuter
gener baby
Genetik

Vill du genmanipulera din bebis?

0 minuter

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!