Forskare fångar koldioxid i slam från diamantgruva

Varje år producerar gruvor och andra industrier enorma mängder mineralavfall som bara går till spillo. Men nu har forskare upptäckt ett sätt att använda avfallet så att det kan binda miljardtals ton koldioxid från atmosfären.

Varje år producerar gruvor och andra industrier enorma mängder mineralavfall som bara går till spillo. Men nu har forskare upptäckt ett sätt att använda avfallet så att det kan binda miljardtals ton koldioxid från atmosfären.

Greg Dipple / University of British Columbia

En grupp geologer från University of British Columbia genomför ett intressant experiment i diamantgruvan Gahcho Kué på den kanadensiska tundran.

Tidigare i år pumpade de in en blandgas i en hög stapel av det våta och sandliknande mineral som uppkommer vid gruvdrift. Blandgasen påminner om utsläppen från en dieselmotor - tio procent koldioxid och 90 procent kväve.

Experimentet pågick i 44 timmar. Under den tiden förändrades mineralavfallet långsamt från grågrönt till rostfärgat. Detta på grund av att järnhalten i mineralet syresattes, medan magnesiuminnehållet band koldioxid och bildade kalkarten magnesiumkarbonat.

Diamantgruvan Gahcho Kué i Kanada sedd från luften

Gahcho Kué-diamantgruvan ligger strax söder om polcirkeln i det öde och stora kanadensiska området Northwest Territories. Gruvan tillämpar så kallad dagbrytning, det vill säga att stora hål grävs i marken under öppen himmel.

© De Beers Group

Magnesiumkarbonatet visade sig fungera som ett slags lim som omvandlade den våta mineralblandningen till en fast massa - på samma sätt som sand som förvandlas till sandsten.

Med andra ord: Genom att pumpa gas som innehöll koldioxid i avfallsmineralet kunde forskarna fånga koldioxiden och binda den i en fast form, vilket gör att den inte kan hamna i atmosfären där den bidrar till den globala uppvärmningen.

Detta är goda nyheter: Det finns nämligen stora mängder oanvänt mineralavfall runt om i världen liknande det grågröna slammet från Kanada.

Forskare pumpar in gas i stenmassa

Forskarna pumpar in en dieselavgasliknande gas i långa tuber av magnesiumhaltigt mineralslam. Blandningen reagerar och får stenmassan att stelna – och på så sätt kapslas koldioxiden in.

© De Beers Group

Gruvavfall kan binda miljarder ton koldioxid

Varje år produceras miljardtals ton användbart mineralavfall från gruv-, cementfabriker, järn- och stålproduktion och andra industrier. Dessutom lagras redan knappt 100 miljarder ton.

Forskare beräknaratt den totala mängden avfall kan binda upp emot sex miljarder ton koldioxid i atmosfären varje år, cirka en femtedel av världens totala utsläpp. Det är en enorm potential som skulle kunna hjälpa världen att nå målet med Parisavtalet.

I detta avtal åtog sig majoriteten av världens länder 2015 att hålla den globala temperaturstigningen under två grader fram till 2100. Om det ska lyckas räcker det inte att enbart minska koldioxidutsläppen.

Det kommer också att bli nödvändigt att fånga upp emot tio miljarder ton koldioxid från atmosfären per år med hjälp av "negativa utsläppstekniker" - exempelvis genom att plantera skog eller absorbera koldioxid direkt från industriella skorstenar och pumpa ned koldioxiden under jorden.

Dessvärre kan skogar brinna och underjordiska reserver läcka, varpå koldioxiden hamnar i atmosfären. Men kolbaserade mineral som magnesiumkarbonat är bland de mest stabila på jorden vilket innebär att det är svårt för koldioxiden att undslippa när den väl fångats i mineralavfallet.

Ta en titt på forskarnas laboratorium vid University of British Columbia: