Klima

Skräckscenario: Jorden blir fem grader varmare

200 miljoner människor på flykt från torka och extremt oväder. Det är den framtid vi går mot. Men krisen går fortfarande att undvika om vi odlar mat på taket, lägger växtkött på grillen och laddar bilen med överskottsenergi.

Shutterstock

Året är 2099.

Havsisen i Arktis är borta sedan länge och jordens största glaciärer på Grönland och Antarktis släpper iväg miljarder kubikmeter smältvatten.

Enorma områden i Afrika, Asien och Sydamerika ligger öde som en glödhet, livlös öken medan stigande hav klämmer ihop jordens elva miljarder invånare som packade sillar i planetens tempererade zoner.

Varje år förstör extrema regnväder, tromber, orkaner och översvämningar fler och fler av allt snabbare krympande odlingsområden, och mat är en bristvara.

Jorden blir fem grader varmare

Temperaturen har stigit en grad på 100 år. Höjningen går sannolikt betydligt snabbare under följande årtionden om vi inte bromsar våra utsläpp av växthusgaser.

Grafen är baserad på FN:s rapport Climate Change 2013 – The Physical Science Basis

Så här kan din och planetens framtid se ut om atmosfärens innehåll av koldioxid fortsätter att stiga som i dag.

I värsta fall kan planetens temperatur stiga med över fem grader innan nästa århundrade. Konsekvensen är massiva flyktingströmmar, enorma utmaningar att skaffa mat och en konstant kamp för att skydda oss mot väderkatastrofer.

Utsläppen ökar fortfarande

En grad varmare eller tio grader varmare? Forskarnas klimatmodeller har på flera punkter blivit bättre under de senaste årtiondena, men de har fortfarande svårt att hantera en framtid där vi fortsätter att släppa ut enorma mängder växthusgaser.

Även om vi visste exakt hur mycket koldioxid vi släpper ut skulle osäkerheten om klimatets framtid ändå vara stor.

Den osäkerheten beror bland annat på att klimatmodellerna inte är perfekta. De kan med stor säkerhet simulera det senaste århundradets klimat om forskarna matar in atmosfärens innehåll av växthusgaser, förekomsten av stora vulkanutbrott och variationer i solens strålning.

Däremot är det forfarande osäkert hur bra modellerna hanterar en framtid med mer växthusgaser och stora variationer i ismängden, växttäckningen och kanske ännu okända faktorer.

Våra koldioxidutsläpp steg med 1,7 procent under 2018 i jämförelse med 2017.

Det stora antalet variabler gör det svårt att beräkna exakt hur känsligt klimatet är för koldioxid. Trots hundratals grundliga studier är det mycket osäkert hur mycket temperaturen kommer att stiga när koldioxidinnehållet i atmosfären fördubblas.

Det finns de som menar att ökningen kan bli så liten som 1,5 grader medan andra tror att den kan bli 4,5 grader.

Om atmosfärens innehåll av koldioxid fördubblas eller inte jämfört med tiden före industrialiseringen beror på vad vi gör nu och i framtiden.

Om vi fortsätter vårt nuvarande utsläpp av koldioxid så når vi fördubblingen 2080. Om alla planetens 9,7 miljarder människor år 2050 lever som vi i västvärlden gör i dag sker fördubblingen år 2060.

Hus flyter på vattnet

I en varmare värld blir översvämningar allt vanligare . Redan i dag byggs flytande hus i områden som hotas av översvämning, bland annat i Nederländerna, och det kan bli norm i stora delar av världen.

Hus vilar på grunden

Huset vilar normalt på grunden.
Källaren saknar dörrar och fönster och är byggd av vattentätt material. Avloppet är anslutet till kloaken med självförseglande grenrör.

Luftfylld källare lyfter hus

Vid en översvämning flyter huset med hjälp av uppdriften från sin luftfyllda källare och avloppet förseglas. En pump tar bort vattnet och huset sjunker ned på plats igen.

Världens länder har så smått börjat ta itu med kampen för klimatet, men vi har fortfarande långt kvar. Siffror från IAE, Internationella energirådet, avslöjar att planetens energikonsumtion 2018 steg med 2,3 procent jämfört med 2017.

Siffrorna visar också att fossila bränslen – kol, olja och gas – stod för merparten av ökningen och därmed ökade våra utsläpp av växthusgaser 2018 med 1,7 procent jämfört med året dessinnan.

Utvecklingen går alltså fortfarande åt fel håll – och konsekvenserna kommer att drabba alla på jorden.

200 miljoner människor på flykt

Högre temperatur betyder att atmosfären innehåller mer energi – och den energin fungerar som bränsle för åska och tropiska orkaner. Samtidigt ger värmen mer extrema nederbördsmönster.

Fuktiga områden blir fuktigare medan torra områden blir torrare. Låglänta kustnationer kommer att över-svämmas gång på gång från havet eller himlen.

I torra områden långt från kusten blir nederbörden så liten och temperaturen så hög att det blir omöjligt att bruka jorden.

Resultatet av förändringarna blir med stor sannolikhet flyktingströmmar från de mest obeboeliga platserna. En rad studier har kommit fram till att klimatförändringar kommer att tvinga runt 200 miljoner människor till flykt från sina hem 2050 – och siffran blir troligen betydligt högre fram mot slutet av århundradet om vi inte bromsar utvecklingen.

Strömmen av flyktingar kommer i hög grad att gå mot norra Europa där jorden fortfarande kan brukas. I vissa länder kan klimatflyktingar komma att utgöra merparten av befolkningen.

Genmodifierade växter ska ge extra mat

Högavkastande majsplantor och salttolerant ris ska säkerställa mat som räcker till hela jordens befolkning.

Forskarna har två strategier för att leverera mat så att det räcker i en värld plågad av översvämningar och torka. För det första ska jordbruket producera mer mat per hektar.

Det lyckades forskarna göra 2018 då man tog fram genmodifierad majs som gav 15 procent bättre avkastning per växt. För det andra ska vi odla grödor i områden som tidigare inte gick att använda.

Forskarna har redan modifierat generna i ris så att plantorna tål ett större saltinnehåll i jorden. Det kommer att vara en stor fördel när markerna ofta översvämmas med havsvatten som tränger ned i grundvattnet.

Nordeuropa kan till skillnad från den subtropiska och tropiska zonen uppleva kortvariga jordbruksframgångar när temperaturen stiger en grad eller två – bland annat för att växter som majs får bättre förhållanden.

Torka och andra extrema väderfenomen kommer dock sannolikt att bromsa framgångarna när temperaturen stiger ytterligare. Samtidigt betyder värmen att en rad skadedjur rör sig norrut.

Ett av dem är coloradobaggen som kan förstöra potatisskörden i enorma områden. Den var ett stort hot mot livsmedelsproduktionen i Östeuropa under det kalla kriget och i Östtyskland fanns exempel på barn som fick ledigt från skolan för att samla in så många som möjligt av de cirka en centimeter långa, svarta och gula skalbaggarna.

I dag ses de sällan norr om Tyskland och när det väl inträffar handlar det bara om några enstaka exemplar – sannolikt för att vintrarna är så kalla att skalbaggarna dör. Enligt kinesiska och amerikanska forskare kan en höjd temperatur på två till tre grader göra det möjligt för skalbaggarna att leva och föröka sig i stora delar av Skandinavien.

© Shutterstock

Värmen kommer också att bana vägen för djur som bär på farliga virus.

Blåtunga, en virussjukdom som bärs av knott och bland annat drabbar kor och får, är redan på väg upp genom Europa – dels för att mildare vintrar gör att knotten kan sprida sig norrut. Det påverkar köttproduktionen negativt.

Värmen kommer sannolikt också att föra med sig sjukdomar som kan drabba människor. Hälsovårdsmyndigheterna kommer därmed att ställas inför nya, stora utmaningar som ytterligare förvärras av en mångdubblad befolkning i vissa områden.

Städer måste skydda sig

Den växande befolkningen i kombination med en minskande lantbruksareal kommer att tvinga oss att hitta nya lösningar när det gäller att skaffa mat.

Genmodifierade grödor som tål ett tuffare klimat blir sannolikt en nödvändighet. Vi måste också dra ned på vår köttkonsumtion eftersom köttproduktion kräver betydligt mer lantbruksareal än vad växtproduktion gör.

En amerikansk undersökning kom fram till att vi 2050 kan spara cirka sex miljoner kvadratkilometer jord genom att övergå till en vegetarisk kost.

Samtidigt måste vi investera i att förebygga översvämningar. Kuststäder måste skydda sig bakom diken som kan stoppa vattenmassorna under våldsamma stormar och stormfloder som varje höst och vinter kommer att drabba Nordeuropa. Dikena blir bara viktigare och viktigare i en värld där havsnivån under perioder kan stiga upp till fem centimeter per år.

Vi måste också skydda våra hus mot vädret. Dörrar och fönster ska förstärkas för att undvika stormskador och tät växtlighet på taket kan bidra till att hålla extrem värme ute.

Enligt en spansk studie kan växter på taket bromsa 60 procent av värmen – en nödvändig reducering även så långt norrut som här i Skandinavien, där vissa områden kommer att ha en temperatur som sommartid sällan understiger 25 grader på natten.

Laser ska rädda flyget

Ett klimat med extrem nederbörd, höga temperaturer och kraftiga stormar skapar problem för olika former av transport. Men mikroskopiska hål i vägen, vit tågräls och laser säkrar att vi kommer fram från en plats till en annan.

Vägar sväljer översvämningar

Vanlig asfalt är tät så allt vatten måste föras bort genom galler eller diken. Flera företag arbetar nu på att utveckla vägbeläggning med ett nätverk av porer där vattnet kan passera och därmed bli självdränerande.

Vit räls klarar extrem hetta bättre

Tågräls utvidgas i värmen och böjer sig. En enkel lösning är att måla rälsen vit så att värmen reflekteras. Nya typer av räls installeras dessutom med kopplingar som kan ge efter i takt med utvidgningen och motverka böjningen.

Flygplan med laser undviker turbulens

Global uppvärmning ger kraftigare turbulens i luftrummet. Forskare på Japans rymdstyrelse har utvecklat ett lasersystem som upptäcker den annars osynliga turbulensen 15 kilometer framför planet så att det kan lägga om kursen.

I en framtid där vi inte satsar mer på grön energi än i dag kommer planetens kända reserver av olja och gas att i stort sett vara förbrukade. Nödlösningen kan bli att basera världens energiproduktion på kol som för 200 år sedan.

Kol finns det gott om, bland annat i gamla gruvor i Tyskland och Polen, men kol är extremt förorenande så det är nödvändigt att effektivt rena avgaser från bland annat sot och svavel. Den här luftreningen kommer kanske att kräva 30 procent av den producerade energin.

Grön energi är sannolikt enda lösningen. Tyvärr kommer våldsamma och frekventa oväder betyda att vindkraftverk och solceller hela tiden måste underhållas till en hög kostnad.

Om temperaturen verkligen stiger fem grader är ännu oklart, men de flesta studier pekar på att en stor ökning är oundviklig om vi inte handlar nu.

Även en höjd temperatur på en till två grader kan få stora konsekvenser.

Oavsett vilket kan en stor del av vår tekniska utveckling komma att handla om skydd mot klimatkatastrofer och att säkerställa att vi kan uppfylla våra grundläggande behov.

Enligt klimatforskaren Katherine Richardson motsvarar den typen av klimatanpassningar dock att ta Panodil mot en livs-hotande inflammation som vi hade kunnat bota med antibiotika – det vill säga grön energi.

Det finns hopp

Som tur är finns det en hel del vi kan göra för att klimatförändringarnas skräckscenario inte ska bli en realitet. I artikeln nedan berättar vi om hur år 2099 kan se ut om vi tar oss samman - nu.

Här är drömscenariot för år 2099:

Läs också:

Grønne blade og planter overfor skov, der brænder
Klimatförändringar

Sanningen om klimaet

0 minuter
giant waves pacific ocean
Klimatförändringar

Enorma vågor varslar om klimatförändringar

0 minuter
Earthquake engineering
Jordskalv

Så kan man skydda sig mot jordskalv

1 minut
Mest populära

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!