Vattenånga har betydligt större konsekvenser för vad som händer med energin i atmosfären än koldioxid har. Vattenånga ligger exempelvis bakom omkring 60 procent av växthuseffekten, som höjer jordens genomsnittstemperatur från en bra bit under fryspunkten till 15 grader.
Jordens temperatur skulle med andra ord påverkas i betydligt högre grad om vi lyckades avskaffa alla utsläpp av vattenånga, än om vi avlägsnade all koldioxid.
Till skillnad från koldioxid, orsakar dock inte vattenånga i sig självt några klimatförändringar. Mängden ånga i atmosfären ökar däremot som en konsekvens av förändringar som alltså uppstår av andra orsaker.
Koldioxid förändrar klimatet
Atmosfärens temperatur styr hur mycket vattenånga den kan innehålla.
Om vi tillförde mer vattenånga till atmosfären, skulle nederbörden öka med en motsvarande mängd. Och om vi avlägsnade vattenångan ur atmosfären skulle avdunstningen från exempelvis havsytan öka och det skulle falla mindre nederbörd under period.
Mer koldioxid ökar däremot temperaturen av egen kraft och mindre koldioxid sänker den.
Koldioxid är alltså onekligen den viktigaste växthusgasen i frågan om global uppvärmning. Andra växthusgaser som metan och lustgas medverkar också, medan vattenånga förstärker växthusgasernas sammanlagda effekt.
Förstärkningen ingår i den beräkning som inkluderar hur kraftigt varje enskild växthusgas påverkar klimatet – vilket även kallas global warming potential eller GWP.
Så när forskare utför beräkningar av exempelvis koldioxidens växthuseffekt och den framtida globala uppvärmningen, inräknar de även automatiskt den extra vattenånga som tillförs atmosfären.
Vattenånga ingår alltså i alla klimatberäkningar.
