Helikopter släcker skogsbrand

14 000 forskare: Så bromsar vi klimatkatastrofen

Trots coronapandemins nedstängning är världens länder fortfarande på väg mot en klimatkatastrof enligt FN: s klimatpanel. I en ny rapport varnar tusentals forskare för att vi måste agera nu om utvecklingen ska kunna bromsas.

Trots coronapandemins nedstängning är världens länder fortfarande på väg mot en klimatkatastrof enligt FN: s klimatpanel. I en ny rapport varnar tusentals forskare för att vi måste agera nu om utvecklingen ska kunna bromsas.

Shutterstock

Vädret löper amok, ekosystemen kollapsar och städer och landsbygdsområden blir obeboeliga vilket leder till konflikter på liv och död.

Detta scenario varnar nu 14 000 forskare för i en rapport som har utvärderat jordens hälsotillstånd utifrån 31 parametrar.

18 punkter visar att situationen värre än när forskarna senast utropade en nödssituation för klimatet för två år sedan.

Rapporten presenterar rekordvärden för exempelvis:

  • Globala temperaturer – De senaste fem åren har varit de varmaste som någonsin uppmätts
  • Växthusgaser – Koncentrationen av koldioxid, metan och kväveoxid i atmosfären har aldrig varit högre. Koldioxidkoncentrationen slog rekord med 416 miljondelar (ppm) i april 2021.
  • Havsvattentemperaturen – Sedan mitten av 2000-talet har havsvattentemperaturen ökat stadigt och haven har blivit allt surare, vilket bland annat leder till döda korallrev – korallrev som utgör grunden för 500 miljoner människors försörjning.
  • Istäcket – På Grönland och västra Antarktis är ismängden mindre än någonsin och glaciärer smälter 31 procent snabbare än för 15 år sedan.

Om Antarktis glaciärer smälter kommer planetens tyngdförhållanden att förändras vilket gör att en mur av vatten rör sig mot Europa. Forskarna kan redan mäta att vattnet närmar sig.

© ken ikeda madsen

Isens massa drar havsvattnet till Antarktis

Västantarktis väldiga istäcke har sin egen tyngdkraft och attraherar havet i sin närhet. Ju mer is, desto kraftigare drar Västantarktis till sig vattnet.

© ken ikeda madsen

Avsmältningen minskar ­tyngdkraften

Den globala uppvärmningen får isen att smälta och Antarktis förlorar därmed massa. Isens försvinnande minskar kontinentens tyngdkraft.

© ken ikeda madsen

Vattnet söker sig norrut och dränker Europa

Den minskade tyngdkraften gör att Västantarktis släpper ifrån sig vattnet som flyter norrut mot kusterna vid Nordatlanten.

Enligt forskarna ser vi redan konsekvenserna av [klimatförändringarna],(https://illvet.se/naturen/klimatforandringar) exempelvis i form av kraftigt ökade antal översvämningar i Sydamerika, Sydostasien och Europa, värmeböljor och skogsbränder i Australien och USA samt tornador och orkaner i Afrika och västra Stilla havet.

Om utvecklingen fortsätter blir det svårt att bevara liv på jorden, varnar forskarna.

Klimatkrisen kräver omedelbara åtgärder

För flera punkter bedömer forskarna att tillståndet redan har nått en nivå som vi inte kan göra något åt oavsett vad vi försöker. Amazonas djungel har exempelvis gått från att ta upp till att släppa ut koldioxid på grund av frekventa skogsbränder.

De dystra framtidsutsikterna förutsätter att jordens befolkning fortsätter med samma beteende som tidigare.

Men enligt forskarna finns det fortfarande tid att vända det sjunkande skeppet om vi drar nytta av efterdyningarna av coronapandemin och använder dessa som en språngbräda för en kollektiv förändring av vårt beteende.

Forskarna föreslår tre omedelbara lösningar:

  1. Globala skatter på koldioxidutsläpp.
  2. Avveckling och därefter ett totalt förbud mot fossila bränslen.
  3. Bevarande och säkerställande av stora skogs- och naturområden som kan ta upp och binda koldioxid.

20 procent av haven i subtropiska områden täcks av moln som kyler planeten. Höga halter av koldioxid riskerar att upplösa molntäcket och göra tropikerna obeboeliga.

© Estellez/Getty Images & ken ikeda madsen

Molnens ovansida reflekterar värmestrålning

I dag är de tropiska molnens ovansida sval eftersom den avger långvågig värmestrålning. Det ger upphov till lodrät cirkulation i molnlagret så att ny fukt dras upp ur förångat havsvatten. På så sätt upprätthåller molnbildningen sig själv.

© Estellez/Getty Images & ken ikeda madsen

Höga halter av koldioxid motverkar molnens cirkulation

Om luftens koldioxidhalt ökar blir det svårare för molnen att bli av med värmen, vilket hämmar deras förnyelse. Vid en koncentration på 1 200 ppm (antal koldioxidmolekyler per miljon luftmolekyler) upprätthålls valkmolnen bara precis.

© Estellez/Getty Images & ken ikeda madsen

Molntäcket bryts upp och ­temperaturen stiger

Vid 1 300 ppm koldioxid hålls ovansidan av valkmolnen inte längre sval. Valkmolnen bryts upp till stackmoln, och då når solstrålningen ner till havsytan. Havet absorberar värmen, vilket medför åtta graders extra global uppvärmning.

Vissa parametrar – exempelvis användningen av sol- och vindkraft som växte med 57 procent från 2018-2021 samt marknaden för växtbaserad kost – går åt rätt håll, men enligt forskarna kommer jordklotets överlevnad an på en förbättring av de flesta parametrar.

Deras bedömning är publicerad i den vetenskapliga tidskriften BioScience och är en uppdatering av en liknande artikel från 2019.

Temperaturökningen måste bromsas

Om planeten ska ha en chans uppmanar forskare planetens beslutsfattare att ta itu med problemet vid ursprungskällan och bromsa mänsklighetens överutnyttjande av jorden.

Om det lyckas är chansen större att vi lyckas platta ut kurvan och hålla jordklotet under en genomsnittlig global temperaturhöjning på två grader, något som enligt tidigare internationell samstämmighet var ett minimum om en allomfattande klimatkatastrof ska kunna avvärjas.

Om temperaturhöjningen inte överstiger två grader undviker vi att

  • 54 procent av de marina och landlevande djuren utrotas
  • drygt 15 procent av jordens permafrost tinar och släpper ut stora mängder metan och koldioxid
  • cirka 400 miljoner människor kommer att uppleva vattenbrist.

34 länder har svarat på forskarnas uppmaningar genom att erkänna att vår planet befinner sig i en nödsituation när det gäller klimatet (däribland större delen av Europa samt Nya Zeeland, Japan och Kanada).

Den verkliga omfattningen av nödsituationen presenterades nyligen i den 4 000-sidiga klimarapportfrån FN:s klimatpanel som har gjort en uppskattning av temperaturhöjningarna fram till år 2100.

Under de senaste 150 åren har temperaturen stigit med cirka 1,09 grader, men ökningen förväntas accelerera.

Forskarna uppskattar att vi är på väg mot en ökning med 1,5 grader inom de närmaste tjugo åren. Runt år 2100 kommer ökningen att vara cirka tre grader om vi inte lyssnar på vad forskarnas säger.