De tropiska havens korallrev tillhör de mest varierade och artrika områdena i världen, enbart överträffade av de tropiska regnskogarna på land. I reven kan man framför allt se tusentals färgsprakande fiskar, men även medlemmar av de flesta andra av havets djurgrupper – kräftdjur, blötdjur, maskar, manteldjur, tagghudingar med flera.
Livet på korallrevet
Livet på ett korallrev är varierat och färgrikt. Korallerna som bildar revet kan ha många olika former och färger.
Jättemusslor
På de tropiska korallreven lever världens största mussla, den upp till två meter breda jättemusslan.
Mjuka koraller
Mjuka koraller är väldigt vanliga på platser där vattnet är lite mer stillastående. Till skillnad från de hårda bidrar inte de mjuka korallerna till revets struktur.
Clownfisk
Det finns flera arter clownfisk som är kända för att de lever i havsanemoner.
Havsanemoner
Havsanemoner är väldigt vanliga på korallrev. De största kan vara upp emot en halv meter höga.
Själva korallrevet är det som gör att de många tusen olika djurarterna kan leva i så nära kontakt med varandra. Det har bildats av koralldjurs aktiviteter under tusentals år.
Genom att utsöndra kalk, som lägger sig i tunna lager ovanpå varandra, har djuren mycket långsamt byggt upp ett varierat undervattenslandskap av meterhöga kalkknölar, genomborrade av hålor och gångar som innehåller en uppsjö av potentiella boplatser.
Stora barriärrevet
Havssköldpaddor: 6 arter
Sjöborrar och sjöstjärnor: 600 arter
Havsormar: 14 arter
Hajar: 125 arter
Snäckor och musslor: 500 arter
Fiskar: 1.500 arter
Koraller: 400 arter
Själva koralldjuren är små, stjärnformade djur, som i formen kan påminna om havsanemoner i miniatyr. De lever i stora, sammanhängande kolonier som kan vara platta, förgrenade, runda eller klotformade och både mjuka och hårda. Det är dock bara de hårda arterna som kan bilda korallrev.
Många koraller har speciella färger, men det är faktiskt inte djurens egna färger. De kommer från mikroskopiska alger, så kallade zooxantheller, som lever inne i koralldjurens vävnad. Korallerna och algerna lever tillsammans i en symbios, som båda parter gynnas av.
Koralldjur
Vuxna koralldjur är enkla, rörformiga organismer. ”Röret” är öppet i ena änden och slutet i den andra. Varje koralldjur är som mest tre millimeter långt, men djuren sitter ihop med varandra via utbuktningar i kroppsväggen och kan bilda enorma rev som Stora barriärrevet på 2.300 kilometer. Vuxna koralldjur sitter fast i korallen. De livnär sig via alger och av smådjur som fångats med hjälp av fångstarmarna.
Mun
Mage
Fångstarmar använder koralldjuret för att fånga byten och föra ned dem till munnen.
Kalkskelett fungerar som underlag och som ett rum de flesta koralldjur kan dra sig in i.
Giftiga nässelceller avfyras när fångstarmarna vidrörs av något.
En utbuktning av kroppsväggen förbinder samtliga koralldjur i kolonin.
Koralldjuren kan fånga små, ätbara partiklar i vattnet med sina tentakler, men fotosyntesen från algerna ger dem ett extra energitillskott av bland annat kolhydrater.
Algerna lever ett tryggt och säkert liv inne i koralldjurens vävnad. Korallreven fungerar framför allt som habitat för många olika djur. Det finns dock arter som har anpassat sig till att leva direkt av korallkolonierna. Det gäller exempelvis den stora sjöstjärnan törnekrona.
Viktiga färger
Forskare har grubblat på vilken funktion den stora färgorgien på korallreven egentligen har. De har kommit fram till två sannolika funktioner. Färgerna är för det första en konsekvens av det enorma antal arter som lever på ett korallrev. Utan alla mönster och färgteckningar skulle medlemmarna av de enskilda djurarterna behöva lägga ned mycket tid på att hitta varandra.
Det skulle innebära en risk för tidskrävande och i värsta fall livsfarliga misstag. För det andra fungerar färgerna som kamouflage. Sett från ett rovdjurs perspektiv betyder det konstanta flimrandet av färger att det är svårare att fokusera uppmärksamheten på en individ och följa den med blicken.
Den pressar helt enkelt ut magen genom munnen och lägger den över en korallknöl, varpå den förtär alla koralldjur som den kommer i kontakt med tills enbart korallskelettet är kvar. Andra ivriga korallätare är papegojfiskarna, vars tänder har smält samman till något som liknar en näbb.
Det gör att de kan gnaga loss små bitar av korallrevet som de äter upp. Koralldjuren blir näring åt fisken och kalkbitarna avges som ett fint pulver.
Korallrev mer hotade än någonsin
Värmerekord efter värmerekord är dåliga nyheter för världens korallrev. När temperaturen i havet stiger blir koralldjuren stressade och reagerar genom att spotta ut algerna som bor i dem. Eftersom algerna står för 90 procent av energiförsörjningen får koralldjuren svälta om inte temperaturen snabbt faller igen. Resultatet blir korallblekning och sedan koralldöd.
Varmare havsvatten bleker och förstör korallrev.
2016 dog 29 procent av korallerna på grunt vatten i Stora barriärrevet, och den oroväckande utvecklingen fortsatte året därpå. Forskarna kan ännu inte bedöma om korallrevet kan hämta sig igen. Förutom faran med klimatförändringarna hotas de sårbara organismerna även av föroreningar och rovfiske.