Istidens kyla försvann på bara tio år

För 11 700 år sedan började isen i världen att smälta. Jordens bana runt solen förändrades och förvandlade jordens utseende och klimat på bara tio år – istiden var äntligen över.

Photo by Miguel Mansilla on Unsplash

Istider börjar och slutar i takt med små variationer i jordens bana runt solen. Dessa variationer styr hur mycket av solens ljus som olika områden på jorden tar emot.

Skiftet från istid till värmeperiod verkar sammanfalla med perioder då en avgörande zon omkring den 65:e nordliga breddgraden tar emot ett maximum av solenergi under sommarhalvåret.

Sett över lång tid skapar det en rytm med istider som varar drygt 100 000 år medan perioder med lite is – som vi befinner oss i nu – varar mellan 10 000 och 35 000 år.

Ökad instrålning värmde Nordeuropa

1 / 3

undefined

123

När istiden var som mest utbredd befann sig hela Skandinavien bortsett från sydvästligaste Danmark under tre kilometer is. Mot nordost täckte isen Barents hav och mot väster stora delar av de brittiska öarna. Men då började solen få inflytande.

© Mikkel Juul Jensen

Klimatförändringarna vid slutet av den senaste istiden var störst där isen försvann. Och förändringarna gick mycket fort. Värmen kom på allvar för 11700 år sedan i slutet av istidens sista kalla krampryckning – den period som kallas yngre dryas.

På så kort tid som tio år skiftade klimatet i Norden då från arktiskt till något som påminner om våra dagars klimat. Dessförinnan hade människan troligen redan följt den smältande isen och djuren som levde nära den. Fynd visar exempelvis att man redan för 14200 år sedan jagade och slaktade renar i Danmark.

Jostedalsbreen är den största glaciären på Europas fastland. Den ligger i Norge och sträcker sig över en yta på 487 kvadratkilometer. Här syns en del av glaciärens arm, den så kallade Nigardsbreen.

Shutterstock

Djur och människor vandrade mellan världsdelarna

Istiden och dess avslutning förändrade markant hela jordens utseende. När glaciärerna var som störst för cirka 26 500 år sedan hade de bundit
så stora mängder vatten att världshaven stod 130 meter lägre än i dag.

Det låga vattenståndet gjorde att Nordamerika hade landförbindelse med Asien, Australien med Nya Guinea och Storbritannien med Europa, vilket innebär att djur och människor kunde vandra mellan världsdelarna.

Den största effekten var dock det stabila klimat som jorden fick när värmen till slut segrade. Det gjorde det plötsligt möjligt att odla jorden, vilket ledde till att lantbruk och fasta bosättningar snart förekom på många håll.

Läs också:

Röjaren
Robotar

Jätterobotar redo för gruvdrift på djupet

1 minut
Råämnen

Varifrån kommer krita?

1 minut
Berg

Finns det berg under havet?

0 minuter

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!