Vad är en glaciär?
En glaciär är en tjock ismassa som har blivit så tung att den ändrar form och långsamt börjar förflytta sig.
Glaciärer täcker i dag cirka tio procent av jordens yta, men under istider har nästan en tredjedel av planeten täckts av glaciärer.
Det finns ingen officiell minimistorlek för en glaciär, men den amerikanska federala myndigheten United States Geological Survey sätter gränsen vid 0,1 kvadratkilometer.
Glaciärer kan variera oerhört mycket i storlek. De kan bli flera hundra kilometer långa.
Glaciärerna utgör planetens största sötvattenreservoar. De innehåller mer sötvatten än vad som finns i världens alla sjöar och floder.
Flest glaciärer finns det i Antarktis och på Grönland, men dessa väldiga ismassor förekommer på nästan alla kontinenter.
Pakistan är det land i världen utanför Nord- och Sydpolen som har flest glaciärer, närmare bestämt 7 253 stycken.
Hur bildas en glaciär?
Rör sig en meter om dagen
En glaciär bildas och växer på platser där vinterns snö inte smälter bort helt på sommaren.
För varje ny vinter läggs ytterligare ett lager snö till glaciären, en process som upprepas under hundratals år tills snölagren slutligen blir så tunga att den understa snön pressas samman till is.
Glaciärens understa lager börjar flyta, eftersom trycket från de övre lagren vrider, pressar och smälter dem. Det får hela glaciären att sakta röra sig likt en extremt trögflytande vätska.
De flesta glaciärer rör sig från tre decimeter till en meter per dag, vilket gör att rörelsen inte syns med blotta ögat.
Vilka typer av glaciärer finns det?
Istider gav liv åt glaciärer
Det finns tre typer av glaciärer:
- alpina glaciärer i bergsområden
- tidvattenglaciärer, som ligger ute till havs, där tidvattnets rörelser ger upphov till skakningar i isen, vilket gör att stora stycken bryts av och blir till isberg (ett fenomen som kallas kalvning)
- kontinentala glaciärer, som täcker enorma områden på Grönland och i Antarktis
De flesta av världens glaciärer bildades under de två senaste istiderna, som började för 2,5 miljoner respektive 100 000 år sedan.
Ett fåtal bergsglaciärer uppstod emellertid under perioden mellan åren 1350 och 1850, lilla istiden, då jordens genomsnittliga temperatur var 1,5 grader lägre än i dag.
Den lilla istiden uppstod till följd av en markant minskning i antalet så kallade solfläckar. Solfläckar är magnetiska stormar på solens yta, som skickar ut stora mängder materia och påverkar temperaturen i atmosfären och på jordytan.
Under lilla istiden växte glaciärerna i Schweiz så mycket att hela byar tvingades flytta.
Världens längsta glaciär, Lambert-Fisher, ligger i Antarktis. Den är 400 kilometer lång och 100 kilometer bred.
Till och med i Afrika kan man få se en glaciär. På toppen av berget Kilimanjaro finns en glaciär som är en rest av det istäcke som en gång låg på Afrikas högsta berg.
Men du får inte vänta för länge om du vill se den.
Från oktober 1912 till juni 2011 har nästan 85 procent av glaciärens ismassa smält. Om den här utvecklingen fortsätter förutser forskare att glaciären är borta år 2060.
Samma sak gäller Quelccaya i Anderna, världens största glaciär i ett tropiskt område. Den 17 kilometer långa glaciären kommer att ha försvunnit före år 2100 till följd av den globala uppvärmningen.
Vilka konsekvenser får glaciärernas avsmältning?
Varje år försvinner 369 miljarder ton snö och is från världens glaciärer. De smälter fem gånger snabbare i dag än de gjorde på 1960-talet. Det visar forskning från år 2019 i tidskriften Nature.
”Under en period av 30 år började glaciärer i nästan hela världen krympa samtidigt. Det beror definitivt på den globala uppvärmningen om man ser till den globala bilden”, sa studiens huvudförfattare Michael Zemp till nyhetsbyrån AP. Zemp är vd för organisationen World Glacier Monitoring Service vid Universität Zürich i Schweiz.
Forskningen är baserad på studier av satellitbilder av omkring 19 000 glaciärer runtom i världen.
Analyserna visar att glaciärerna smälter snabbast i Centraleuropa, Kaukasus, Nya Zeeland, västra Kanada och USA samt nära tropikerna. I genomsnitt smälter en procent av världens glaciärers totala massa varje år.
VIDEO: Så mycket har glaciärerna smält de senaste 48 åren.
Det är ingen hemlighet att jordens glaciärer smälter snabbt. Men hur ser det ut när de gigantiska ismassorna smälter över tid? Det har glaciologen Mark Fahnestock vid amerikanska University of Alaska Fairbanks illustrerat med denna uppseendeväckande intervallfotografering, som kokar ner nästan ett halvt århundrades avsmältning till några minuter. Videon har skapats med bilder från Nasas satelliter, som har övervakat jorden i årtionden. Fokus ligger på glaciärer och is i Alaska, Grönland och Antarktis från tidigt 1970-tal till år 2019. Det framgår tydligt att ismassorna har krympt i majoriteten av de observerade områdena.
Smältvattnet från glaciärerna står för 25–30 procent av den totala årliga ökningen i världshaven. Den accelererande avsmältningen kan få katastrofala följder för livet på jorden.
Glaciärernas snabba avsmältning medför en höjning av vattennivåerna i haven, vilket på sikt riskerar att översvämma delar av planetens landområden.
Dessutom skapar glaciärernas avsmältning stora sjöar, vilket ökar risken för översvämningar.
Enligt en studie från år 2016 har översvämningar till följd av smältande glaciärer dödat totalt 12 000 människor runtom i världen. Centralasien är det område som har drabbats värst.
Eftersom is reflekterar delar av solens strålning tillbaka ut i rymden skyndar glaciärernas avsmältning även på den globala uppvärmningen.