Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Domedagsglaciären: Rutschbana av is riskerar att dränka Antarktis

En glaciär stor som Storbritannien ­håller på att ätas upp av varmt ­havsvatten. Om den smälter kommer hela Västantarktis att kollapsa och ­världshaven stiga tre meter. Nu ska en expedition avgöra hur nära den stora katastrofen vi egentligen befinner oss.

BAS

I en avlägset belägen, iskall avkrok av planeten kommer världens öde att beseglas. Därför har 100 amerikanska och brittiska forskare slagit läger på den väldiga Thwaitesglaciären.

Runt de brandgula tälten breder snö och is ut sig så långt ögat når. Glaciären framstår som en osårbar kalott, men långt ner under dess yta är något väldigt fel.

Forskarna ingår i det femåriga projektet International Thwaites Glacier Collabora­tion (ITGC), som ska bedöma risken för att hela Västantarktis smälter, och när det i så fall kommer att ske.

© David Vaughan/BAS

Inne i tälten, skyddade från polarvinden, följer forskarna spänt händelserna 600 meter ner i havet under dem. Undervattensroboten Icefin sänder ­videobilder och oroande temperaturmätningar till ytan.

Den närmar sig den kritiska punkt som kallas grundningslinjen, där havsvattnet, berggrunden och den fasta glaciär­isen möts. Sakta tonar istäcket fram som en skugga överst i bild.

När Icefin kommer inom några meters avstånd ser forskarna mönster i isväggen: Märken från två grader varmt, turbulent havsvatten som urholkar glaciären.

VIDEO: Följ Icefins möte med grundningslinjen

Undervattensroboten Icefin upptäckte urholkat mönster av varmt havsvatten i närheten av den plats där den flytande delen av Thwaites-glaciären möter berggrunden.

Om hela Thwaitesglaciären skulle hamna i havet hade vattennivån i världshaven stigit med 80 centimeter – och det hade knappast slutat där. Thwaitesglaciären är nämligen bara proppen i ett enormt badkar som riskerar att tömma hela Västantarktis på is.

Forskare landar på glaciären

Naturliga omständigheter gör istäcket på Västantarktis känsligare för temperaturhöjningar än de två andra stora istäckena, på Östantarktis och Grönland.

Större delen av istäcket på Västantarktis vilar nämligen på berggrund hundratals meter under havsytan.

Det gör att varmt havsvatten kan smälta isen underifrån, vilket går betydligt snabbare än när varm luft smälter isen på istäckets ovansida – precis som en iskub smälter snabbare i varmt vatten än i luft med motsvarande temperatur.

Under de senaste 30 åren har Thwaitesglaciären kalvat fler isberg än normalt. Glaciär­fronten drar sig nu tillbaka fyra kilometer om året, medan den flytande shelf­isen framför glaciären varje år släpper ifrån sig 126 miljarder ton is till havet.

Förlusten av ismassa är så stor att bara denna glaciär står för fyra procent av den årliga havshöjningen på 3,4 millimeter.

Fyra procent av den årliga globala havshöjningen kommer i dag från Thwaitesglaciären.

Hittills har forskarna följt det dramatiska händelseförloppet från satelliter, men för att exakt kunna förutsäga glaciärens öde krävs ett stort antal mätningar på plats.

Därför beviljade den amerikanska myndigheten National Science Foundation och det brittiska institutet British Antarctic Survey 50 miljon­er dollar för att skicka forskare till glaciären under den antarktiska sommaren, som börjar i oktober och slutar i februari.

I januari och februari 2020 trotsade de vädergudarnas raseri och begav sig till kontinentens allra mest ödsliga och vindpinade plats.

Västantarktis är dödsdömt

2002 tog sig havsvattnet in under Antarktiska halvön till den lilla shelfisen Larsen B, som kollapsade.

Just den kollapsen var inget stort problem eftersom shelfisen redan flöt i vattnet, men om samma scenario skulle upprepas med Thwaitesglaciären kan det få katastrofala konsekvenser.

© Shutterstock & Lotte Fredslund

  • Shelfisar fungerar som bromsar

    I takt med att havs­temperaturen stiger har flytande shelfisar framför ­glaciärerna börjat kalva allt fler isberg. Om shelfisarna ­kollapsar kommer glaciärerna att kalva ännu fler isberg.

  • Glaciär förlorar 126 ­miljarder ton is om året

    De brandgula färgerna visar den årliga förlusten av ­massa från isen bakom ­Thwaitesglaciären och Pine ­Island-glaciären mätt i kilo per kvadratmeter. Om glaciärerna smälter bort kommer världshaven att stiga med 80 centimeter.

  • Djuphavsgrav dränker Västantarktis

    Bakom Thwaitesglaciären ligger Bentleys subglaciärgrav, som är 2 000 meter djup. Om glaciären drar sig tillbaka genom djuphavsgraven till Transantarktiska bergen kommer Västantarktis att bli ett hav.

Tio procent av isen på Antarktis utgörs av isströmmar, det vill säga områden av istäcket som rör sig snabbare än övrig is.

Thwaitesglaciären har en kilometertjock, 192 000 kvadratkilometer stor isström – en nästan lika stor yta som Storbritannien.

Just nu fungerar en flytande shelfis framför glaciären som en propp som bromsar isens väg mot havet, men om den skulle försvinna kommer isen att röra sig allt snabbare mot havet och få allt fler isberg att brytas av.

© Shutterstock

Bakom Thwaitesglaciären ligger djuphavsgraven Bentleys subglaciärgrav, som är över 2 000 meter djup och sträcker sig ända till Transantarktiska bergen, skiljelinjen mellan Väst- och Östantarktis.

Om glaciären drar sig tillbaka genom djuphavsgraven till bergs­kedjan kommer hela istäcket på Västantarktis troligen att kollapsa och efterlämna ett hav med bara några öar som sticker upp ur havet.

Då kommer världshaven att stiga med 3,3 meter och översvämma kuststäder runt om i världen. Därför kallar forskarna Thwaitesglaciären för ”domedagsglaciären”.

Varmt vatten förs upp ur djupet

Det varma havsvatten som just nu slickar Thwaitesglaciärens och dess granne Pine Island-glaciärens grundningslinje har gjort en lång resa hela vägen från Nordatlanten.

Där sjunker vattnet och driver en södergående havsström till Antarktis, där det bildar en bottenström som går runt kontinenten på cirka 530 meters djup.

Ovanför strömmen ligger den iskalla Antarktiska oceanen, där vattnets temperatur är minus två grader, strax över saltvattnets fryspunkt.

Den globala uppvärmningen har dock föränd­rat vindmönstren, vilket pressar upp bottenströmmens varmare vatten mot kontinentalsockeln och in mot glaciärerna.

© David Vaughan/BAS

Ett viktigt mål för undervattensroboten Icefin var därför att registrera turbulens i det stigande bottenvattnet vid Thwaites­glaciären.

Virvlar i vattnet gör nämligen att mer varmt vatten pressas mot is­täcket. Icefins mätningar visar att glaciären smälter underifrån, men för att kunna förut­säga isens öde i en varmare värld behövs en fullständig bild av den hotade glaciären. För att få fram en sådan använder forskarna både sprängmedel och havsdäggdjur.

Bomber visar markytan

En av de stora frågorna är om markytan i en 1 500 meter djup bassäng under glaciären är ojämn eller slät. Ju slätare strukturen är, des­to snabbare kan isen röra sig.

För att få svar på det låter forskarna små explosioner detonera inne på fast is. Ljudvågorna reflekteras av berget under isen och avslöjar topografin.

Särskilt intresserade är geologerna av ett högt rev sju mil in under istäcket, som kan bli det sista hindret för isens tillbakadragande. Explosionerna ska ge en exakt bild av berget och mäta dess toppar. Höjden på topparna avgör hur mycket havet behöver stiga innan glaciären är dödsdömd.

Isens kristallstruktur och kompakthet påverkar också hur snabbt glaciären glider över berget på havsbottnen. Radarmätningar från flygplan identifierar isens skikt ända ner till bottnen. Dessa mätningar har bland
annat avslöjat ett vattenfyllt hålrum under glaciär­en, bakom grundningslinjen.

© Lars Boehme/BAS

Varmvattenborrningar genom både fast is och flytande shelfis har gjort det möjligt att placera ut sensorer i isen på bägge sidor av grundningslinjen.

Under de närmaste åren kommer sensorerna att visa hur snabbt glaciärens undersida rör sig. Borrhålen i shelfisen används även för att borra ut havsbottenkärnor, det vill säga borrprover av sediment.

De kan bland annat visa hur glaciären drog sig tillbaka när temperaturerna steg dramatiskt efter den senaste istiden för 11 700 år sedan, kunskaper som hjälper forskarna att förstå hur isen kommer att reagera på en framtida uppvärmning.

Automatiska väderstationer på glaciär­en, shelfisen och olika isberg mäter vindstyrka, lufttemperatur och havsis. Dessutom ska 18 sjöelefanter och weddellsälar förses med sensorer, som limmas fast bakom hu­vudet på dem.

Sälarna och sjöelefanterna lever i havet framför och under shelfisen, där de dyker ner till bottnen efter föda. På så sätt kan sensorerna registrera förhållanden i hela vattenpelaren.

Användningen av de stora havsdäggdjuren gör också att mätningarna kan genomföras på vintern då den tjocka havsisen hindrar alla fartyg.

De mest direkta mätningarna av det varma bottenvattnets strömförhållanden och turbulens ska komma från så kallade glidfarkoster – miniubåtarnas svar på glidflygplan.

De saknar motor men rör sig genom att utnyttja vattnets bärkraft. Farkosterna ska utrustas med mikrofoner som spelar in ljudet av stora isberg som bryts loss från shelfisen, faller ner i havet och driver ut till sjöss.

Högre isväggar kan vara instabila

Ljuden blir både starkare och mer frekventa om shelfisen framför glaciären kollapsar och det varma havsvattnet passerar grundningslinjen.

Då kommer glaciären att dra sig tillbaka genom den 1 500 meter djupa bassängen bakom berget.

Samtidigt kommer glaciärfrontens lodräta isväggar att växa sig allt högre i takt med att glaciären drar sig tillbaka genom de bakomliggande isströmmarnas allt tjockare ismassa.

1 600 meter in under glaciären dyker ­undervattensroboten Icefin.

Ju högre isväggarna blir, desto oftare kommer de att brytas av lodrätt och bilda enorma isberg. När isbergen faller ner i vattnet bildas jättelika vågor, som sliter loss ännu mer is från glaciärfronten.

Denna process kan få glaciären att löpa amok i en självförstärkande process, där isen spricker fortare än vad de nuvarande ismodellerna förut­säger. Ingen vet dock med säkerhet om skräck­scenariot kommer att bli verklighet.

All data som forskarna samlar in i fält ska därför användas för att utveckla modeller av glaciären som kopplar samman förhållanden i isen, berget, havet och atmosfären. Forskarnas data ska bidra till att besvara tre avgörande frågor.

Video: Flyg ut på Domedagsglaciärens gungande is.

Följ med ombord på Antarktis-expeditionens radarflygplan varifrån forskarna på säkert avstånd kan studera världens farligaste glaciärer.

Först och främst ska forskarna beräkna hur mycket Thwaitesglaciären kommer att bidra till havshöjningen fram till år 2100. De nuvarande modellerna för detta opererar med ett intervall mellan 30 centimeter och drygt 100 centimeter.

Sedan ska forskarna avgöra om utvecklingen är ofrånkomlig, med eller utan global uppvärmning. Haven, som reagerar lång­sammare på temperaturförändringar än luften, kommer att vara varma i århundraden efter det att luften kylts ner.

Forskarna ska undersöka om revet sju mil under istäcket kommer att fungera som ett effektivt hinder som kan stoppa glaciärens tillbakadragande eller åtminstone skjuta upp det i årtionden eller århundraden.

80 centimeter kommer den globala ­vattennivån att stiga om Thwaitesglaciären kollapsar.

Om världs­haven stiger så mycket att hindret översvämmas riskerar hela den 192 000 kvadratkilometer stora isströmmen bakom domedags­glaciären att hamna i havet och få istäcket på Väst­antarktis att kollapsa.

Sist men inte minst ska modellerna ge svar på om det värsta scenariot kommer att inträffa nästa århundrade eller om vi har längre tid på oss.

Corona ställer till det

Förhållandena är så mångbottnade att den teoretiska forskningen i laboratorierna behöver alla data som kan samlas in.

Nu skulle egentligen alla 100 forskarna ha arbetat på isen, men coronapandemin lade hinder i vägen. Ett par månader före avgången ställ­de ITGC in alla planerade aktiviteter i fält under säsongen 2020–2021. Ingen ville riskera att viruset skulle n de isolerade lägren långt inne på kontinenten.

Under 2021 kommer bara en handfull forskare att resa till Thwaitesglaciären för att kontrollera utrustningen så att allt är klart när hela gruppen kommer tillbaka för att avgöra domedagsglaciärens öde.

Läs också:

Is

Domedagsglaciär kan få havsnivån att stiga tre meter

12 minuter
Antartica sunset
Is

Klimat: Tropisk hav smelter isen i Antarktis

0 minuter
Is

Nu har det hänt: Gigantiskt isberg har brutits loss på Antarktis

0 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj