I 160 år har forskare undrat över en mystisk gräns – nu har de hittat svaret
Inom ett avstånd på bara 30 kilometer är djurarterna fullständigt olika på de båda sidorna om gränsen.
Den beryktade Wallacelinjen drar en gräns mellan olika djurarter mellan den orientaliska och den australiska regionen.
Genom hela den malaysiska arkipelagen, som är den största samlingen av öar på hela planeten, har man för länge sedan dragit en linje.
Man kan inte se den, men den finns där.
På den västra sidan ligger bland annat den indonesiska ön Bali. Där är djurlivet karakteristiskt för Asien med bland annat tigrar.
Korsar man linjen till den östra sidan ligger en annan indonesisk ö, Lombok, bara 32 kilometer bort. Och där är miljön överraskande förändrad.
Där är djurlivet drastiskt annorlunda och man hittar inte samma arter. I stället kan man se pungdjur, komodovaraner och kakaduor.
Denna biogeografiska gräns kallas Wallacelinjen och markerar en skiljelinje mellan två regioner med vitt olika biologisk mångfald.
Under mer än ett århundrade har den asymmetriska fördelningen av djurarter tvärs över Wallacelinjen förbryllat forskarna.
Men nu har forskare från Australian National University och ETH Zurich kommit fram till att den ojämna fördelningen beror på följderna av tektonisk aktivitet för miljontals år sedan.
Klimatet delade upp arterna
Förklaringen ligger enligt forskarna i förhistoriska klimatförändringar och deras påverkan på olika djur.
För omkring 35 miljoner år sedan slets Australien loss från Antarktis och när kontinenten senare kolliderade med Asien uppstod den malaysiska arkipelagen.
Denna förening av kontinenter medförde ett antal klimatiska förändringar på i synnerhet den australiska kontinenten, som kyldes ned och blev torrare. Samtidigt förblev klimatet i Sydöstasien och den nybildade malaysiska arkipelagen relativt varm och fuktig.
Celebesmakaken är det enda däggdjuret på land som lever på båda sidorna av Wallacelinjen. Celebesmakaken härstammar från den asiatiska kontinenten, men har lyckats anpassa sig till det förhistoriska Australiens kyligare och mycket torrare klimatet.
Enligt forskarna påverkade dessa klimatförändringar inte alla arter lika mycket.
De australiska djuren hade utvecklats i ett kallare och mycket torrare klimat över tid och var därför inte lika framgångsrika i försöken att få fotfäste på de tropiska öarna jämfört med de djur som migrerade från Asien.
Det resulterade i att djur i Asien var bättre anpassade för ett liv på de malaysiska öarna och använde dem senare som "språngbrädor" för att närma sig Australien.
Överlappning mellan de båda populationerna av djurarter är extremt sällsynta och huvudsakligen begränsade till ön Sulawesi, där kakaduor och celebesmakaker lever sida vid sida.
Forskarna hoppas att deras modell kan användas till att förutsäga hur dagens klimatförändringar kommer att påverka nu levande arter.
"Den kan hjälpa oss att förutspå vilka arter som är bättre på att anpassa sig till nya miljöer efterhand som förändringar i jordens klimat fortsätter att påverka globala biologiska mångfaldsmönster", förklarar Alex Skeels, som är evolutionsbiolog och postdoktor vid Australian National University.