Vid FN:s maratonmöte om biologisk mångfald, COP15, i Montreal, har ledarna för mötet på måndagen deklarerat att ett historiskt avtal har antagits.
"Paketet har antagits", sa ordföranden för mötet, den kinesiske miljöministern, Huang Runqiu, efter förhandlingar sent in på söndagsnatten i Montreal.
Hans uttalande möttes av stora applåder från salen.
Vid toppmötet åtog sig länderna att vända årtionden av nedgång med utrotning av arter och förstörelse av livsmiljöer och ekosystem.
Motstånd från Demokratiska republiken Kongo
Avtalet förklaras antaget trots motstånd från Demokratiska republiken Kongo.
Den kinesiske ordföranden förklarade avtalet antaget, kort efter att representanterna för Demokratiska republiken Kongo hade meddelat att de inte kunde stödja avtalet. Avtalet är av avgörande betydelse för kritisk finansiering av en räddningsinsats för biologisk mångfald i utvecklingsländer.
Det är i världens utvecklingsländer man hittar den största biologiska mångfalden på jorden.
Avtalet innebär att från 2030 ska 30 miljarder dollar (310 miljarder svenska kronor) årligen användas för att skydda utvecklingsländerna. Det finns också en uppmaning att använda 20 miljarder dollar årligen fram till 2025 för att säkerställa biologisk mångfald. Det motsvarar 207 miljarder svenska kronor.
Parisavtal för naturen
För närvarande avsätts årligen cirka tio miljarder dollar.
Syftet med FN:s naturtoppmöte var att få ett ramverk för global biologisk mångfald antaget – en form av "Parisavtal för naturen".
196 länder har samlats för förhandlingar vid naturtoppmötet i Montreal, Kanada.
Ett utkast till avtal lades fram på söndagen, med ett uttalat mål att skydda minst 30 procent av världens land-, kust- och havsområden till 2030.
I dag är 17 procent av landområdena och tio procent av havsområdena skyddade.
"Det har aldrig tidigare funnits ett mål att bevara så mycket global natur i denna skala", säger Brian O'Donnell, chef för miljögruppen Campaign for Nature.
Det nämns också som ett mål att 30 procent av världens land- och kustområden ska vara skyddade till 2030.
En kompromiss
I utkastet till avtal uppmuntras länderna att "säkerställa och möjliggöra att 2030 är minst 30 procent av landområdena, inre vattenvägar samt kust- och havsområden skyddade och förvaltade.
Texten är en kompromiss som Kina hjälpte till att nå. Kina skulle vara värd för toppmötet, men det fick skjutas upp på grund av coronapandemin. COP15 hölls då i Kanada men med Kina vid ordförandeklubban.
Det finns också en passage om urbefolkningar och deras rätt att ta hand om de marker som de har levt på och av i många generationer. Detta har varit ett krav från flera icke-statliga organisationer.
Föroreningar och förstörelse av naturområden har lett till att omkring en miljon växt- och djurarter hotas av utrotning, varnar forskare.
Sudan, den siste hanen av arten nordlig vit noshörning, dog 2018. Hans dna har sparats i zoologiska frysboxar och nu ska forskare använda proverna till att ta fram ett nytt bestånd av arten.
Läs också:
Vid öppnandet av toppmötet i Montreal förra veckan varnade FN:s generalsekreterare António Guterres för att mänskligheten har blivit ett "massförstörelsevapen".
Han uppmanade alla deltagare vid COP15 att ingå en "fredspakt med naturen".