Varför rör sig vågorna alltid mot land?
Vattenmassor rör sig alltid in mot kusten, antingen i form av små, mjuka krusningar eller som stora, brusande vågor. De rör sig emellertid aldrig åt andra hållet. Förklaringen till det står att finna ute till havs.
Vinden behöver både tid och plats för att vågor ska kunna bildas. Rätt förutsättningar för det finns bara ute på öppet vatten. Därför kommer du alltid att se vågorna röra sig mot dig när du betraktar havet från en strand.
Vågor uppstår långsamt när friktionen mellan luften och vattnet inte är så stor. Energiöverföringen sker genom att luften utövar tryck mot en vågs framsida och håller emot på baksidan.
Vind och avstånd formar vågen
Havsforskarna har exakta formler som beskriver hur stora vågor kan bli.
Älskar du vågor och äventyr? Följ med på en expedition till Galápagosöarna!
I allmänhet ökar våghöjden ju starkare vinden är, ju längre tid det blåser och ju längre avstånd vinden har möjlighet att påverka.
Den sistnämnda faktorn kallas blåslängd.
Vågor bryter på grunt vatten
På öppet vatten rör sig vattenpartiklarna i cirklar och skapar vågtoppar vid ytan. När vågorna kommer in på grunt vatten påverkas de av havsbotten.
Den undre delen av en våg saktas ner, medan den övre fortsätter och bildar en brant våg, som så småningom bryter.
Havsbottnen får vågorna att välta
1. Vind skapar virvlar
Vid havsytan ger vinden upphov till en kedjereaktion av vågräta virvlar, som når flera meter ner i vattnet. Rörelsen skapar vågor, som på djupt vatten är relativt symmetriska.
2. Havsbottnen sänker farten
Efter hand som en våg rullar in på grundare vatten bromsas vattenpartiklarna i de djupaste virvlarna av bottnen, så att de tappar fart jämfört med virvlarna vid ytan.
3. Vågen tippar över
När vågen har rört sig tillräckligt långt in på grunt vatten har den blivit så snedvriden av friktionen från bottnen att vågens topp faller framåt, in mot kusten.
Mindre vågor kallas vita gäss
På öppet hav i områden där vinden vanligen är stark, till exempel i de södra delarna av Indiska oceanen, är den genomsnittliga våghöjden hela sju meter.
När vinden så småningom avtar, så att det inte längre blåser tillräckligt mycket för att upprätthålla våghöjden, övergår vågorna till så kallade dyningar.
Vid kusten kallas avtagande vågor antingen krusningar eller vita gäss.