22-åring vill utrota havsplast
Holländske Boyan Slat fick som 17-åring idén att han skulle rensa upp plast ur oceanerna. Nu är han i färd med att realisera visionen med projektet The Ocean Cleanup. Metoden? Gigantiska skyddslänsar och uppsamlingsstationer långt ute på havet.
År 2050 kommer det att finnas mer plast i havet än fisk, anslår World Economic Forum
Men det ska Boyan Slats försöka sätta stopp för.
Den holländske entreprenören och hans 35 man starka uppfinnarfond, The Ocean Cleanup, är i full gång med att finputsa en nyskapelse, som kan skörda kolossala mängder plast från världshaven – i stort sett automatiskt.
The Ocean Cleanup går på havsström
Idén är enkel: I stället för att samla in plast genom att tråla haven med fartyg, ska de stora, cirkulära oceanhavsströmmarna – de subtropiska virvlarna – göra jobbet åt oss och forsla plasten mot 100 kilometer långa skyddslänsar. Därifrån transporterar strömmen plasten vidare mot en central uppsamlingsstation.
Animation: Flyg med över skyddslänsen och uppsamlingsplattformen.
Vid uppsamlingsstationen fräser ett transportband upp de stora plastbitarna i en 3000 m3 stor behållare inlagrad i plattformen, medan de mindre bitarna sugs upp ur havet med en slamsugsliknande pump. Uppsamlingsenheten har en kvarn som maler sönder de största plastbitarna – och hela alltet drivs huvudsakligen av solceller.
Vind och vågor är huvudfienden
Skyddslänsarna går bara tre meter ned i vattnet, eftersom det är där koncentrationen av plast i haven är som störst. Länsen består av ett ogenomträngligt material som – till skillnad från nät – inte utgör någon risk för fiskar och havsdjur, eftersom de kan simma under den och undvika att fastna. Alltihop hålls på plats av enorma ankare på havsbotten.
Länsarna löper ut från uppsamlingsplattformen i en vinkel på 30 grader, så att strömmen enklast möjligt kan forsla fram plastavfallet.
Förankringen är projektets akilleshäl, eftersom havets krafter är enorma. Det är otroligt svårt att konstruera ett system som kan stå emot stormar och vågor – inte sliter sig loss eller så småningom slits i bitar – och som samtidigt är tillräckligt flexibelt för att alltid följa havets yta, så att inte plasten släpps ut.
Med inspiration från offshore-teknik tror sig The Ocean Cleanup ha hittat en lösning som kan hålla fast flytkropparna på ned till 2?500 meters djup. Nu testar de materialets förmåga att röra sig i perfekt symbios med havet i stora vågtankar.
I dagsläget uppskattar laget bakom The Ocean Cleanup att deras utrustning kan hantera 95 procent av havets olika väderförhållanden.
Tester i holländska vågtankar ska visa om The Ocean Cleanup är på rätt väg i jakten på det perfekta materialet till deras skyddslänsar.
The Ocean Cleanup sjösätts 2020
I sommar testar The Ocean Cleanup en 100 meter lång version av sin plasthack utanför Hollands kust. Om försöket slår väl ut är det meningen att en två kilometer lång skyddsläns ska testas i havet utanför Japan i början av 2017.
"Vi testar nu för att ta reda på vad som inte fungerar", säger Boyan Slat.
Håller handlingsplanen, är ambitionen att lägga ut en 100 kilometer lång skyddsläns mellan Kalifornien och Hawaii 2020. Den kan uppskattningsvis avlägsna 42 procent av all plast i den norra subtropiska virveln i Stilla på tio år – till 3 procent av vad konventionell plastupprensning kostar.
FAKTA: PLAST I HAVET
? HUR MYCKET? I genomsnitt släpps det ut 8 miljoner ton plast i världshaven årligen, enligt en studie publicerad i tidskriften Science. Det motsvarar fem matpåsar med plastavfall för varje 30 centimeter lång kuststräcka i världen. Eller en full sopbil i minuten året runt. Och någon ljusning förväntas inte: Uppskattningen för 2025 förutspår ett utsläpp av 17,5 miljoner ton plast.
Vem är den största avfallsboven? Ju mörkare landet är, desto mer plast förfogar man över – plast, som är dåligt omhändertagen och lätt kan hamna i haven [University of Santa Barbara].
? VAR KOMMER DEN IFRÅN? 80 procent av plastavfallet kommer från land, där bovarna är lossningsplatser, industri, spillvatten och turister, som lämnar kvar sitt avfall i hamnar och längs kuster. Resterande 20 procent kommer från skeppsfart, offshore-industri och fiske.
? VAD HÄNDER MED DEN? Vind och strömmar för plasten till de fem stora havsområden, där den fångas mitt i stora oceanströmmar, så kallade subtropiska virvlar.
Fem stora oceanströmmar i Atlanten, Stilla havet och Indiska oceanen – subtropiska virvlar – fångar upp majoriteten av världshavens plast [Wikimedia Commons].
I havsområdena maler solens UV-strålar, vinden och vågorna ned plasten till mikroplast i strimlor på 1-5 millimeter. Den kemiska sammansättningen av plasten förändras i takt med att tillsatsämnena tvättas ut i havet.
Soppan av mikroplast som skvalpar runt i de subtropiska virvlarna är vad man kallar en plastö, trots att plasten inte syns med blotta ögat och huvudsakligen befinner sig under havsytan. Tillsammans utgör områdena med stora koncentrationer av nedbruten plast en areal i storlek med Afrika.
? ÄR DET FARLIGT? Mikroplasten äts av hoppkräftor och småfisk och förflyttas uppåt genom havets näringskedja – tillsammans med de miljögifter som sitter på plastens yta. Mjukgörare, oljerester och flamskyddsmedel från plasten hamnar till slut i större fiskar, som i sin tur hamnar i magen på människor. Även om det ännu inte har påvisats giftämnen från havsplast i människor, så är ämnena förknippade med både cancer, missbildningar och fortplantningsproblem.