Marianergraven är världens djupaste punkt
Människan har placerat en flagga på månen, skickat farkoster till Mars och tagit prover från asteroider 300 miljoner kilometer ute i rymden, men det finns fortfarande platser på jorden, som vi aldrig har besökt.
Den amerikanska organisation "National Oceanic and Atmospheric Administration" uppskattar att mer än 80 procent av haven är outforskade.
I synnerhet de djupaste platserna många kilometer under havsytan är stora, vita fläckar på världskartan. Forskarna uppskattar att man bara har undersökt 0,0001 procent av havets botten.
Med ett djup på 11 034 meter är Marianergraven i Stilla havet världens djupaste plats.
Det becksvarta mörkret och ett enormt tryck gör Marianergraven så gott som omöjlig att utforska. Det finns dock all anledning att rikta blicken mot djupet.
Borrningar i havet avslöjar att berggrunden på de djupaste platserna på jorden – den så kallade djupa biosfären – innehåller fler mikroorganismer än det finns stjärnor i universum.
Det faktum att liv kan existera under så extrema förhållanden utan syre eller solljus ger forskarna en fingervidning om att det eventuellt kan finnas liv på andra planeter, som vi hittills har antagit varit livlösa.
Vad är Marianergraven?
Marianergraven är den största djuphavsgrav man känner till. Det finns totalt 27 djuphavsgravar i världshaven och de täcker tillsammans en areal som motsvarar Australien.
Karta över Marianergraven
Marianergraven är i genomsnitt 70 kilometer bred och sträcker sig 2000 kilometer genom Stilla havets djup mellan Japan och Filippinerna. Den djupaste punkten ligger på drygt elva kilometers djup och går under namnet Challengerdjupet.
Hur har Marianergraven uppstått?
Marianergraven uppstod för omkring 180 miljoner år sedan, då två av jordens stora tektoniska plattor – Filippinska plattan och Stillahavsplattan – krockade med varandra. Det gör havsbotten vid Marianergraven till den äldsta på jorden.
Tidigare trodde forskare inte att liv kunde existera på dessa extrema djup, men expeditioner till djuphavszoner – 6000 meter och nedåt – avslöjar att liv finns i form av sjöstjärnor, sjöanemoner, svampar, bakterier och andra mikroorganismer.
År 2014 hittade forskare en ny art av tångmärlan på 7000 meters djup vid Marianergraven. Djuret visade sig senare ha mikroplast i magen.
Borrningar i havsbottnen vid bland annat Marianergraven genomförda av fjärrstyrda robotfarkoster avslöjar att berggrunden inte bara innehåller liv, utan att livet frodas – så mycket att forskarna uppskattar att mer än 90 procent av alla mikroorganismer på jorden lever djupt nere i berggrunden under världshaven
Hur djup är Marianergraven?
Den djupaste punkten i Marianergraven ligger 11 034 meter ned och går under namnet Challengerdjupet. Där är trycket 1000 gånger högre än vid jordytan, vilket motsvarar att bära en blåval på sitt huvud.
Enligt de få personer som faktiskt har vågat sig ned i Marianergravens djup, påminner resan om en tur ut till de mest avlägsna områdena av vårt eget solsystem.
När filmregissören James Cameron 2012 gjorde en solodykning i Marianergraven till 10 898 meters djup i sin undervattensfarkost Deepsea Challenger, kände han sig transporterad till en helt annan planet.
Det var som om jag under en enda dag hade rest ut till en fjärran planet och återvänt igen. Att besöka botten av Marianergraven var som att träda in i en främmande värld. Filmregissören James Cameron om sin solodykning i Marianergraven
James Cameron var den tredje människan i historien som har varit så djupt nere i Marianergraven.
Den første tur fandt sted lidt over et halvt århundrede tidligere i 1960, hvor amerikaneren Don Walsh og schweizeren Jacques Piccard dykkede ned i Marianergraven og nåede 10.911 meters dybde ombord på undervandsfartøjet Trieste.
Det första besöket ägde rum lite mer än ett halvt århundrade tidigare, på 1960-talet, då amerikanen Don Walsh och schweizaren Jacques Piccard dök ned i Marianergraven och nådde ned till 10 911 meters djup ombord på undervattensfarkosten Trieste.
Så uppstår liv i Marianergraven
Normalt lever det flest bakterier på grunt vatten, där de kan få näring från döda fiskat och alger, men i Marianergraven trivs livet plötsligt igen, eftersom födan ansamlas som i en stor tratt.
Öde djuphavsslätter ger stor matbrist
Marianergraven springer ur en så kallad djuphavsslätt, som ligger under 4–6 kilometers vatten. Djuphavsslätter är stora och öde, så att koncentrationen av organiskt material från döda fiskar och alger är relativt låg.
Skakningar får sediment att glida ned i graven
Jordskalv och andra rörelser på havsbottnen lossar sedimenten med döda fiskar och alger. Det lösrivna organiska materialet glider sedan ned i Marianergraven, som fungerar som ett slags tratt.
Tratt skapar smörgåsbord för bakterier
Tratten samlar allt organiskt material på en plats. Därmed blir Marianergraven rikligt fylld med föda för de bakterier och andra mikroorganismer som lever på bottnen av djuphavsgraven elva kilometer under havsytan.
Kina ska utforska Marianergraven
Under sommaren 2020 besökte den första kvinnan Marianergraven. Expeditionen utgjordes av den amerikanske äventyraren och affärsmannen Victor Vescovo och den före detta astronauten Kathryn Sullivan, som 1984 även blev den första kvinnan att genomföra en rymdpromenad.
Dykningen genomfördes med Victor Vescovos specialbyggda undervattensbåt, och paret nådde ned till 10 918 meters djup. Det räckte dock inte för att slå rekordet för djupaste dykning. Året innan nådde Victor Vescovo på egen hand ned på inte mindre än 10 927 meters djup.
Under sin rekorddykning hittade Victor Vescovo fyra nya arter på bottnen av Marianergraven, och vi får sannolikt vara beredda på fler märkliga fynd från jordens djupaste plats.
I november 2020 reste tre kinesiska forskare ned i Marianergraven ombord på undervattensfarkosten Fendouzhe. Den första dykningen nådde ned till 10 909 meters djup, och följdes av flera dykningar till.
Planen är att farkosten bland annat ska ta prover av havsbottnen och lära oss mer om vilket liv som klarar dessa extrema förhållanden – och kanske slutligen ta reda på hur det har uppstått.
Fem märkliga djur från Marianergraven
I och omkring Marianergraven existerar djur, som snarast ser ut som något från en främmande planet.
Dumbobläckfisk slår alla rekord
Den spökliknande dumbobläckfisken har observerats på upp till 7000 meters djup i Marianergraven. Ingen annan bläckfisk i världen lever så långt under havsytan.
Bläckfisken är uppkallad efter elefanten Dumbo med sina stora öron från den tecknade Disneyfilmen med samma namn. Det beror främst på dess stora fenor, som kan påminna om öron.
Dumbobläckfisken simmar runt i Marianergravens djup genom att vifta med sina stora fenor.
Hittills har forskarna hittat 13 olika dumbobläckfiskar i olika djuphavsgravar. En del lever på mycket djupt vatten, medan andra simmar runt högre upp.
Dumbobläckfisken blir bara omkring 20 centimeter lång, och till skillnad från många av sina artfränder sprutar den inte bläck. Det är inget som kommer till nytta i det kolsvarta mörkret.
Monsterhaj levde på dinosauriernas tid
Kråshajen, Chlamydoselachus anguineus, har inte förändrats sedan den intog världshaven för 80–95 miljoner år sedan. Det innebär att det är en av världens äldsta hajarter.
Dessutom är kråshajen kanske även en av de läskigaste hajarterna i världshaven.
Den har en kropp som en ål, hud som en haj och ett huvud som ett monster med 300 sylvassa tänder fördelade i 25 rader. Den lever 200–1500 meter under havets yta och befinner sig därför inte nere i Marianergraven, utan i djupet kring den.
Kråshajen kommer då och då upp till havsytan, men det händer i regel bara när den är sjuk.
De flesta kända exemplaren av kråshajen har varit omkring två meter långa, men en fångst av en 7,6 meter lång haj besläktad med kråshajen 1880 tyder enligt forskare från MarineBio Conservation Society i Kalifornien på att det kanske också finns jättestora kråshajar i havet.
Snigelfisk trivs på åtta kilometers djup
Vid en första anblick ser snigelfisken Pseudoliparis swirei – mer känd som marianersnigelfisken – inte särskilt hårdbarkad ut. Den konstiga fisken är inte mycket längre än en morot, och dess hud är så papperstunn att dess lever syns utifrån.
Men man ska inte döma fisken efter fjällen. Marianersnigelfisken är nämligen den enda fisken i världen som kan stå emot det enorma trycket på 8000 meters djup.
Det stod klart när japanska forskare 2017 fångade snigelfisken på bild på 8178 meters djup i Marianergraven, vilket är världsrekord för en fisk.
Innan marianersnigelfisken upptäckte hade en snigelfisk från Japangraven, Pseudoliparis amblystomopsis, djuprekordet. Den lever på 7700 meters djup.
Även om den djupaste platsen i havet sträcker sig nästan tre kilometer längre ned, är det enligt havsbiologer osannolikt att vi någonsin hittar fiskar på mycket lägre djup än marianersnigelfisken.
Det beror på att trycket längre ned i havet är så stort att fiskarna inte skulle kunna bibehålla sina kemiska föreningar i kroppen – proteinerna i fisken skulle exempelvis slitas isär.
Video: Forskare fångar marianersnigelfisk i Marianergraven
Marianersnigelfiskarna flockades runt betet i Marianergravens mörker.
Djuphavshaj har inspirerat Alien-film
Monstret i science fiction-filmen Alien: Covenant från 2017 inspirerades av ingen mindre än djuphavshajen Mitsukurina owstoni – även kallad trollhajen.
Trollhajen har rosa hud. Det beror dock inte på rosa pigment, utan syresatt blod nära hudens yta.
Trollhajen kan bli upp till sex meter lång och väger i genomsnitt 210 kilo. Hajen kännetecknas av sin V-formade nos och den närmast rosa nyansen. Dessutom har den munnen full av knivskarpa tänder som sitter i tre rader i över- och underkäken.
Trollhajen är en mycket sällsynt haj och forskare vet mycket lite om dess beteende och liv. Hajen lever på minst 1300 meters djup och forskare tror att den dyker djupare jo äldre den blir.
Precis som med kråshajen lever trollhajen i djupet kring Marianergraven. Den finns dock också vid Indien, Frankrike och USA.