Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Trollhajen lever i havet kring Marianergraven.

Marianergraven – följ med ned till världens djupaste plats

På Marianergravens botten, elva kilometer under havsytan, finns inget ljus och nästan inget syre. Ändå vimlar det av märkvärdiga djur i Marianergraven.

Julian Finn/Museums Victoria

Marianergraven är världens djupaste punkt

Människan har placerat en flagga på månen, skickat farkoster till Mars och tagit prover från asteroider 300 miljoner kilometer ute i rymden, men det finns fortfarande platser på jorden, som vi aldrig har besökt.

Den amerikanska organisation "National Oceanic and Atmospheric Administration" uppskattar att mer än 80 procent av haven är outforskade.

I synnerhet de djupaste platserna många kilometer under havsytan är stora, vita fläckar på världskartan. Forskarna uppskattar att man bara har undersökt 0,0001 procent av havets botten.

Med ett djup på 11 034 meter är Marianergraven i Stilla havet världens djupaste plats.

Det becksvarta mörkret och ett enormt tryck gör Marianergraven så gott som omöjlig att utforska. Det finns dock all anledning att rikta blicken mot djupet.

Borrningar i havet avslöjar att berggrunden på de djupaste platserna på jorden – den så kallade djupa biosfären – innehåller fler mikroorganismer än det finns stjärnor i universum.

Det faktum att liv kan existera under så extrema förhållanden utan syre eller solljus ger forskarna en fingervidning om att det eventuellt kan finnas liv på andra planeter, som vi hittills har antagit varit livlösa.

Det vimlar av liv i Marianergraven

Marianergraven är den största djuphavsgrav man känner till. Det finns totalt 27 djuphavsgravar i världshaven och de täcker tillsammans en areal som motsvarar Australien.

Marianergravens placering på en karta

Marianergraven är i genomsnitt 70 kilometer bred och sträcker sig 2000 kilometer genom Stilla havets djup mellan Japan och Filippinerna. Den djupaste punkten ligger på drygt elva kilometers djup och går under namnet Challengerdjupet.

© wallace

Marianergraven uppstod för omkring 180 miljoner år sedan, då två av jordens stora tektoniska plattor – Filippinska plattan och Stillahavsplattan – krockade med varandra. Det gör havsbotten vid Marianergraven till den äldsta på jorden.

Tidigare trodde forskare inte att liv kunde existera på dessa extrema djup, men expeditioner till djuphavszoner – 6000 meter och nedåt – avslöjar att liv finns i form av sjöstjärnor, sjöanemoner, svampar, bakterier och andra mikroorganismer.

Tångmärla i Marianergraven

År 2014 hittade forskare en ny art av tångmärlan på 7000 meters djup vid Marianergraven. Djuret visade sig senare ha mikroplast i magen.

© Johanna Weston, Alan J. Jamieson

Borrningar i havsbottnen vid bland annat Marianergraven genomförda av fjärrstyrda robotfarkoster avslöjar att berggrunden inte bara innehåller liv, utan att livet frodas – så mycket att forskarna uppskattar att mer än 90 procent av alla mikroorganismer på jorden lever djupt nere i berggrunden under världshaven

Challengerdjupet är den djupaste punkten i Marianergraven

Den djupaste punkten i Marianergraven ligger 11 034 meter ned och går under namnet Challengerdjupet. Där är trycket 1000 gånger högre än vid jordytan, vilket motsvarar att bära en blåval på sitt huvud.

Enligt de få personer som faktiskt har vågat sig ned i Marianergravens djup, påminner resan om en tur ut till de mest avlägsna områdena av vårt eget solsystem.

När filmregissören James Cameron 2012 gjorde en solodykning i Marianergraven till 10 898 meters djup i sin undervattensfarkost Deepsea Challenger, kände han sig transporterad till en helt annan planet.

Det var som om jag under en enda dag hade rest ut till en fjärran planet och återvänt igen. Att besöka botten av Marianergraven var som att träda in i en främmande värld.
Filmregissören James Cameron om sin solodykning i Marianergraven

James Cameron var den tredje människan i historien som har varit så djupt nere i Marianergraven.

Den første tur fandt sted lidt over et halvt århundrede tidligere i 1960, hvor amerikaneren Don Walsh og schweizeren Jacques Piccard dykkede ned i Marianergraven og nåede 10.911 meters dybde ombord på undervandsfartøjet Trieste.

Det första besöket ägde rum lite mer än ett halvt århundrade tidigare, på 1960-talet, då amerikanen Don Walsh och schweizaren Jacques Piccard dök ned i Marianergraven och nådde ned till 10 911 meters djup ombord på undervattensfarkosten Trieste.

Så uppstår liv i Marianergraven

1 / 3
123
Organiskt material skakas ned i Marianergraven.

Normalt lever det flest bakterier på grunt vatten, där de kan få näring från döda fiskat och alger, men i Marianergraven trivs livet plötsligt igen, eftersom födan ansamlas som i en stor tratt.

© Claus Lunau

Kina ska utforska Marianergraven

Under sommaren 2020 besökte den första kvinnan Marianergraven. Expeditionen utgjordes av den amerikanske äventyraren och affärsmannen Victor Vescovo och den före detta astronauten Kathryn Sullivan, som 1984 även blev den första kvinnan att genomföra en rymdpromenad.

Dykningen genomfördes med Victor Vescovos specialbyggda undervattensbåt, och paret nådde ned till 10 918 meters djup. Det räckte dock inte för att slå rekordet för djupaste dykning. Året innan nådde Victor Vescovo på egen hand ned på inte mindre än 10 927 meters djup.

Under sin rekorddykning hittade Victor Vescovo fyra nya arter på bottnen av Marianergraven, och vi får sannolikt vara beredda på fler märkliga fynd från jordens djupaste plats.

I november 2020 reste tre kinesiska forskare ned i Marianergraven ombord på undervattensfarkosten Fendouzhe. Den första dykningen nådde ned till 10 909 meters djup, och följdes av flera dykningar till.

Planen är att farkosten bland annat ska ta prover av havsbottnen och lära oss mer om vilket liv som klarar dessa extrema förhållanden – och kanske slutligen ta reda på hur det har uppstått.

De djupaste djuphavsgravarna i världen

Videon visar en obemannad expedition till Marianergravens 2016. Den djupa punkten i Stilla havet är dock inte den enda djuphavsgraven, som fortsätter i flera tusentals meter.

  • Marianergraven: 11 034 meter
  • Tongagraven: 10 882 meter
  • Filippinergraven: 10 540 meter
  • Puerto Rico-graven: 8605 meter
  • Sydsandwichgraven: 8428 meter

Fem märkliga djur från Marianergraven

I och omkring Marianergraven existerar djur, som snarast ser ut som något från en främmande planet.

Dumbobläckfisk slår alla rekord

Den spökliknande dumbobläckfisken har observerats på upp till 7000 meters djup i Marianergraven. Ingen annan bläckfisk i världen lever så långt under havsytan.

Bläckfisken är uppkallad efter elefanten Dumbo med sina stora öron från den tecknade Disneyfilmen med samma namn. Det beror främst på dess stora fenor, som kan påminna om öron.

Dumbobläckfisk i Marianergraven

Dumbobläckfisken simmar runt i Marianergravens djup genom att vifta med sina stora fenor.

© NOAA Okeanos Explorer

Hittills har forskarna hittat 13 olika dumbobläckfiskar i olika djuphavsgravar. En del lever på mycket djupt vatten, medan andra simmar runt högre upp.

Dumbobläckfisken blir bara omkring 20 centimeter lång, och till skillnad från många av sina artfränder sprutar den inte bläck. Det är inget som kommer till nytta i det kolsvarta mörkret.

Monsterhaj levde på dinosauriernas tid

Kråshajen, Chlamydoselachus anguineus, har inte förändrats sedan den intog världshaven för 80–95 miljoner år sedan. Det innebär att det är en av världens äldsta hajarter.

Dessutom är kråshajen kanske även en av de läskigaste hajarterna i världshaven.

Den har en kropp som en ål, hud som en haj och ett huvud som ett monster med 300 sylvassa tänder fördelade i 25 rader. Den lever 200–1500 meter under havets yta och befinner sig därför inte nere i Marianergraven, utan i djupet kring den.

Kråshajen lever i Marianergraven.

Kråshajen kommer då och då upp till havsytan, men det händer i regel bara när den är sjuk.

© Citron/CC BY-SA 3.0

De flesta kända exemplaren av kråshajen har varit omkring två meter långa, men en fångst av en 7,6 meter lång haj besläktad med kråshajen 1880 tyder enligt forskare från MarineBio Conservation Society i Kalifornien på att det kanske också finns jättestora kråshajar i havet.

Lever megalodon i Marianergraven?

I många år har det florerat flera teorier om att den enorma forntidshajen, megalodon, har överlevt djupt nere i Marianergraven.

Men även om Marianergraven är tillräckligt djup för att hysa en jättehaj på 18 meter, så är det högst osannolikt att megalodon skulle kunna överleva där nere. Det beror på att trycket är enormt och mängden föda är sparsam.

Mystiskt ljud i Marianergraven identifierat

2014 och 2015 spelade forskare in ett mystiskt ljud i Marianergraven. Ljudet döptes till "Western Pacific Biotwang" och beskrevs som både biologiskt och mekaniskt.

Lyssna här

Enligt fortsatta studier publicerade i Journal of the Acoustical Society of America kommer ljudet troligen från en vikval. En vikval är ett slags bardval, som bland annat är kända för sitt "star wars-kall", som låter som en del av ljudeffekterna från den populära filmen.

Snigelfisk trivs på åtta kilometers djup

Vid en första anblick ser snigelfisken Pseudoliparis swirei – mer känd som marianersnigelfisken – inte särskilt hårdbarkad ut. Den konstiga fisken är inte mycket längre än en morot, och dess hud är så papperstunn att dess lever syns utifrån.

Men man ska inte döma fisken efter fjällen. Marianersnigelfisken är nämligen den enda fisken i världen som kan stå emot det enorma trycket på 8000 meters djup.

Det stod klart när japanska forskare 2017 fångade snigelfisken på bild på 8178 meters djup i Marianergraven, vilket är världsrekord för en fisk.

Marianersnigelfisken lever i Marianergraven.

Innan marianersnigelfisken upptäckte hade en snigelfisk från Japangraven, Pseudoliparis amblystomopsis, djuprekordet. Den lever på 7700 meters djup.

© Mackenzie Gerringer/University of Washington, University of Hawai‘i

Även om den djupaste platsen i havet sträcker sig nästan tre kilometer längre ned, är det enligt havsbiologer osannolikt att vi någonsin hittar fiskar på mycket lägre djup än marianersnigelfisken.

Det beror på att trycket längre ned i havet är så stort att fiskarna inte skulle kunna bibehålla sina kemiska föreningar i kroppen – proteinerna i fisken skulle exempelvis slitas isär.

Video: Forskare fångar marianersnigelfisk i Marianergraven

Djuphavshaj har inspirerat Alien-film

Monstret i science fiction-filmen Alien: Covenant från 2017 inspirerades av ingen mindre än djuphavshajen Mitsukurina owstoni – även kallad trollhajen.

Trollhajen kan bli upp till sex meter lång och väger i genomsnitt 210 kilo. Hajen kännetecknas av sin V-formade nos och den närmast rosa nyansen. Dessutom har den munnen full av knivskarpa tänder som sitter i tre rader i över- och underkäken.

Trollhajen lever i havet kring Marianergraven.

Trollhajen har rosa hud. Det beror dock inte på rosa pigment, utan syresatt blod nära hudens yta.

© Julian Finn/Museums Victoria

Trollhajen är en mycket sällsynt haj och forskare vet mycket lite om dess beteende och liv. Hajen lever på minst 1300 meters djup och forskare tror att den dyker djupare jo äldre den blir.

Precis som med kråshajen lever trollhajen i djupet kring Marianergraven. Den finns dock också vid Indien, Frankrike och USA.

Läs också:

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj