Livet frodas i Marianergraven

Internationellt forskarteam hittar ett myller av bakterier på bottnen av världens djupaste grav.

Robot Marianer

Man skulle kunna tro att liv överhuvudtaget inte kan existera i Marianergraven, som är över elva kilometer djup, men liv – i form av bakterier – stortrivs på världens djupaste plats. Bakom fyndet står ett forskarlag lett av professor Ronnie Glud vid Syddansk Universitet i Odense.

Marianergraven är en tratt

Normalt lever de flesta bakterier på grunt vatten, där det finns rikligt med föda i form av organiskt material från döda djur och växter. Ju djupare havet blir, desto färre bakterier hittar forskarna. I djuphålor som Marianergraven trivs livet dock plötsligt igen, visar prover från bottnen. Det är för att föda anhopas där som i en stor tratt.

På gravens botten hittade forskarna tio gånger så många bakterier som på den omkringliggande djuphavsslätten.

Illustration water

Djuphavsgrav är avfallstratt

    1. Organiskt material
    1. Döda fiskar sjunker

Döda fiskar och alger faller till bottnen. Djuphavsslätten är stor och relativt öde, så koncentrationen där blir låg.

    1. Sediment glider ned i graven

Jordskalv och andra rörelser på havsbottnen lösgör sediment med organiskt material, som glider ned i djuphavsgraven.

    1. Buffé för bakterier

Tratten samlar mängder av organiska partiklar på samma ställe. Marianergraven blir en rik födokälla för bakterier.

    1. Forskarna letar efter syre

Bakterier använder syre för att omsätta det organiska materialet, så ju mindre syre forskarna hittar när de borrar ned i avlagringarna, desto aktivare är bakterierna.