Man skulle kunna tro att liv överhuvudtaget inte kan existera i Marianergraven, som är över elva kilometer djup, men liv – i form av bakterier – stortrivs på världens djupaste plats. Bakom fyndet står ett forskarlag lett av professor Ronnie Glud vid Syddansk Universitet i Odense.
Marianergraven är en tratt
Normalt lever de flesta bakterier på grunt vatten, där det finns rikligt med föda i form av organiskt material från döda djur och växter. Ju djupare havet blir, desto färre bakterier hittar forskarna. I djuphålor som Marianergraven trivs livet dock plötsligt igen, visar prover från bottnen. Det är för att föda anhopas där som i en stor tratt.
På gravens botten hittade forskarna tio gånger så många bakterier som på den omkringliggande djuphavsslätten.
Djuphavsgrav är avfallstratt
- Organiskt material
- Döda fiskar sjunker
Döda fiskar och alger faller till bottnen. Djuphavsslätten är stor och relativt öde, så koncentrationen där blir låg.
- Sediment glider ned i graven
Jordskalv och andra rörelser på havsbottnen lösgör sediment med organiskt material, som glider ned i djuphavsgraven.
- Buffé för bakterier
Tratten samlar mängder av organiska partiklar på samma ställe. Marianergraven blir en rik födokälla för bakterier.
- Forskarna letar efter syre
Bakterier använder syre för att omsätta det organiska materialet, så ju mindre syre forskarna hittar när de borrar ned i avlagringarna, desto aktivare är bakterierna.
