Naja Bertolt Jensen / Unsplash

Covid-19 förvärrar plastpandemi i haven

Coronapandemin är på god väg att starta en mikroplastpandemi i haven. De stora plastbovarna är asiatiska sjukhus vars avfallshantering var under press redan före pandemin.

Under de två senaste åren har coronapandemin gett världssamfundet stora bekymmer.

Förutom enorma mänskliga och ekonomiska förluster har pandemin också resulterat i hela 8,4 miljoner ton extra plastavfall, detta eftersom hela världen plötsligt var tvungen att använda skyddsutrustning – oftast är gjord av plast och endast för engångsbruk.

I slutet av året kommer det ha resulterat i hela elva miljoner ton extra plastavfall.

Cirka 37 000 ton av avfallet kommer enligt en ny rapport att hamna i floder varefter det slutligen når havet.

Med hjälp av en avancerad simulator tyder det, enligt forskarna, på att Ishavet sannolikt kommer att bli ändstationen för en stor del av den mikroplast som avfallet omvandlas till med tiden. Där kan avfallet i värsta fall leda till döden för olika havslevande djur och göra stor skada på de maritima ekosystemen.

Den stora majoriteten av de ökade plastföroreningarna kommer från sjukhus – i form av sprutor, handskar och rockar – som inte kasseras på rätt sätt.

Särskilt i Asien, där sjukvården var pressad redan innan pandemin, hänger avfallssystemen inte med. De asiatiska sjukhusen är enligt rapporten en av de stora plastbovarna.

Gigantisk plastepandemi i haven

Munskydd har pekats ut som den största skurken i den pandemiska föroreningen. De innehåller stora mängder plast och när de inte slängs i en soptunna letar de sig vidare till haven där plasten så småningom bryts ner till mikroplast, vilket kan skada havslevande djur och göra dem giftiga att äta.

Men den nya rapporten visar att plastavfall från personlig skyddsutrustning utgör en försvinnande liten del av helheten. Istället är det framför allt dålig avfallshantering på världens sjukhus som leder till att plasten hamnar i floderna och därifrån förs vidare ut i världshaven.

Det är särskilt de hårt pressade asiatiska sjukhusen, som redan innan pandemin drogs med bristfälliga avfallssystem, står för en stor del av mikroplastproblemet, enligt forskarna.

Ishavet blir slutdestination

Den problematiska mikroplasten kommer att driva omkring med havsströmmarna och enligt forskarnas analyser kommer majoriteten att hamna på någon av tre platser:

  • På havsbotten
  • Vid strandkanten
  • Runt Ishavet

Ingen av destinationerna är särskilt lämplig för den marina miljön – det flyter redan sedan tidigare sopor där som stör det maritima livet.

Ishavet är särskilt pressat. Tidigare studier av plastföroreningarnas färd i haven – framför allt från norra Stilla havet – visar att stora delar fångas i Ishavets cirkulära strömmar som fungerar till viss del som en flodmynning.

Den oönskade plasten utgör ett stort problem här för områdets rika djurliv med många val- och sälarter.

Forskarna bakom rapporten påpekar att om vi ska rädda både människor och havslevande djur genom coronapandemin krävs det smarta lösningar för sopsortering och större uppmärksamhet när det gäller problemet med plast.