Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

© Wellcome images
Naturen

Gissa mikroskopin: Insektsöga eller tvättmedel?

Vätskor, flimmerhår och celler träder fram i strålande färger och sagolika former när forskare med avancerade mikroskop visar oss världen i ett helt nytt perspektiv. I mikrovärlden kan till och med välkända objekt vara svåra att känna igen på nära håll. Kan du?

Bladlusen lever av att suga saft från växter och många arter av insekten är skadedjur, som både trädgårdsägare och jordbrukare avskyr.

Bladlössens två ögon buktar ut ur huvudet och varje öga är sammansatt av tusentals tätsittande och orörliga punktögon – så kallade ommatidier.

Varje punktöga uppfattar information från sitt eget pyttelilla utsnitt av det samlade synfältet och tillsammans skapar punktögonen en grovkornig mosaikbild.

Anordningen gör att bladlusen kan uppfatta snabba rörelser, till exempel när en fiende i skepnad av en nyckelpiga närmar sig.

Däremot kan bladlusen inte se skarpt eller skilja på föremål på längre avstånd.

ERBJUDANDE FÖR DIG: Kom nära vår mikroskopiska värld

Din hud har fem miljoner porer, en fluga har 4 000 linser i varje öga och skärmen du tittar på består av drygt tre miljoner små röda, gröna och blå lampor. Med Illustrerad Vetenskaps populära wifi-mikroskop – som förstorar 1 000 gånger – kan du se allt.

Men skynda dig – förra året sålde det slut snabbt!

© Shutterstock

Utväxten högst upp till vänster hjälper troligen insekten att uppfatta polariserat ljus, som bladlusen navigerar efter.

Blad lusen orienterar sig generellt sett efter solen, men om den är dold bakom moln måste det lilla djuret styra efter hur ljuset reflekteras i olika ytor.

Det polariserade himmelljuset avslöjar alltså riktningen mot solen och med den ljusinformationen kan bladlusen bestämma kurs.

Elektronstrålar avslöjar allt

Elektronmikroskopet använder en stråle av elektroner som har en mycket kortare våglängd än ljud och därför har en högre upplösning.

Strålen reflekteras i specifika mönster eller går igenom provet och fångas upp på andra sidan.

Linserna består av magneter och de fokuserar elektronstrålen mot motivet, som kan förstoras miljontals gånger.

Det finns två varianter av instrumentet: Transmissionselektronmikroskopet (TEM) och svepelektronmikroskopet (SEM).

Läs också:

Naturen

Brännässla eller kardborreband?

2 minuter
Naturen

Gissa mikroskopin

0 minuter
Naturen

Hud från sjögurka eller hammarhajens sädesceller?

2 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj