Varje år sjunker omkring 250 miljarder ton kallt saltvatten till botten i havet kring Antarktis, i princip som ett vattenfall nere i havet.
Det kalla, tunga vattnets rörelse är en av motorerna bakom det ofantliga transportbandet av havsströmmar som för med sig värme, kol, syre och näringsämnen till hela planeten och därmed bestämmer både havsmiljön och klimatet i olika delar av världen.
”Om havet hade lungor skulle detta vara en av dem”, skriver Matthew England, klimatforskare vid University of New South Wales i Sydney, i ett pressmeddelande.
Nu visar dock en studie publicerad i den erkända vetenskapliga tidskriften Nature att de djupa havsströmmar som uppstår flera kilometer under havsytan kring Antarktis under de kommande tre årtiondena riskerar att stanna av och kanske till och med kollapsa.
Studien har utförts av en internationell forskargrupp från amerikanska MIT och australiska University of New South Wales i Sydney, som bygger sina förutsägelser på en modell som bland annat innehåller siffror från FN:s klimatscenarier fram till år 2050.
Modellen innefattar även andra detaljer, som inte har ingått i tidigare modeller och simuleringar. En av dem är hur de smältande isarna i området kan påverka cirkulationen och skapa en ond spiral.
I takt med att istäckets sötvatten smälter blir nämligen havsvattnet mindre salt och därmed lättare. Det hotar den livsviktiga nedåtriktade strömmen av kallt vatten, som har varit förhållandevis stabil i tusentals år.
”Om de globala utsläppen av växthusgaser fortsätter på nuvarande nivå kommer cirkulationen i Antarktis under de närmaste 30 åren att bromsas med över 40 procent. Därmed är den på väg mot en kollaps”, menar studiens forskningsledare, professor Matthew England.
Kan bromsa viktig livsnerv
En kollaps av djuphavsströmmarna skulle bland annat få vattenmassorna på under 4 000 meters djup att stanna av, vilket riskerar att sätta en käpp i hjulet för en viktig livsnerv.
”Det skulle få näringen i djuphavet att stanna där och minska mängden näringsämnen som behövs för att underhålla livet vid havsytan”, förklarar professor England.
Om havsströmmarna kring Antarktis tappar fart skulle det också medföra en snabb uppvärmning av djuphavet, vilket redan nu har påvisats genom direkta temperaturmätningar.
Istäckenas avsmältning på både Antarktis och Grönland förväntas gå snabbare efter hand som planeten värms upp. Då kommer ännu mer sötvatten ut i haven, vilket lär påverka havsströmmarna.
”Vår studie visar att istäckenas avsmältning har en dramatisk inverkan på cirkulationen som reglerar jordens klimat”, säger doktor Adele Morrison vid ANU Research School of Earth Sciences i Australien, som också deltog i studien.
”Sådana djupgående förändringar av havets cirkulation av värme, sötvatten, syre, kol och näringsämnen kommer att ha en väsentlig negativ inverkan på haven under de kommande århundradena”, menar forskningsledare Matthew England.