En extremt sällsynt typ av diamant som inte bildas naturligt någonstans på jorden har upptäckts i fyra meteoriter i nordvästra Afrika.
Diamanten kallas för lonsdaleit och är precis som vanliga diamanter bildad av kol.
Men i en vanlig diamant är atomerna ordnade i en kubisk struktur – i den nyupptäckta diamanten är atomerna ordnade i en hexagonal struktur. Detta är så pass sällsynt att flera experter på området till och med har tvivlat på materialets existens och spekulerat i om det istället rörde sig om en defekt diamantstruktur.
Forskarna avslöjade de hexagonala diamanterna (det mörka området i mitten av bilden) med hjälp av ett så kallat elektronmikroskop.
"Denna studie bevisar kategoriskt att lonsdaleit existerar", säger professor Dougal McCulloch från RMIT University i Australien och en av forskarna bakom studien.
1 000 gånger större än tidigare fynd
Det är inte första gången som forskare hittar något som handla om lonsdaleit-diamanter.
På 1960-talet registrerades stenarna med den hexagonala strukturen i flera meteoritfynd från både Indien och USA. Men med en storlek på bara några nanometer var det då svårt att bekräfta att det faktiskt rörde sig om en sexkantig form.
Två av forskarna bakom den nya upptäckten: Professor Andy Tomkins (till vänster) från Monash University och Alan Salek från RMIT University, som håller prover från ureilitmeteoriterna.
Därför bestämde sig forskarna bakom den nya studien för att gå igenom 18 olika meteoritprover, varav 17 var från Afrika och ett från Australien.
För detta ändamål använde man ett kraftfullt mikroskop som skjuter iväg elektronstrålar istället för ljus, ett så kallat elektronmikroskop, vilket skulle visa sig vara smart.
I fyra av proverna hittade forskarna den hexagonala diamantformen och till och med i en storlek på några mikrometer, vilket är 1 000 gånger större än de tidigare fynden – men fortfarande mycket tunnare än ett hårstrå.
Kosmisk trafikolycka gav impulser till kristallerna
Forskarna tittade också närmare på de sällsynta så kallade ureilitmeteoriterna som tog diamanterna till jordens yta.
Meteoritens kemiska sammansättning avslöjar att rymdstenarna troligen härstammar från manteln på en dvärgplanet.
Undersökningarna med mikroskopet visar också att diamanterna kan ha bildats som en reaktion mellan grafit och en vätska av metan, syre och svavel, som troligen uppstod när en asteroid kolliderade med dvärgplaneten för 4,5 miljarder år sedan och skickade ut de splittrade bitarna i rymden.
Matematiska beräkningar har visat att de hexagonala diamanterna kan vara upp till 60 gånger hårdare än deras jordbundna kristallsläktingar. Men det är en teori som behöver prövas.
Om teorin visar sig stämma tror forskarna att materialet skulle kunna gynna industrin om vi en dag får reda på hur det är framställt på konstgjord väg.