Kartan över bananflugelarvens hjärna består av inte mindre än 3 016 nervceller och 548 000 kopplingar mellan nervceller, även kallade synapser.
Det första försöket att kartlägga en komplett djurhjärna inleddes redan på 19970-talet, då forskare ägnade hela 14 år åt att göra en inkomplett karta över en rundmasks neuroner och till och med vann Nobelpriset för sina ansträngningar.
Sedan dess har andra forskare gjort inkompletta kartläggningar att hjärnor hos flugor, möss och till och med människor. Men modellerna visar vanligtvis bara en bråkdel av hela det avancerade organet.
Samtliga hjärnkopplingar har tidigare bara kartlagts hos tre organismer: En sjöpung i larvstadiet och två olika sorters maskar. Och deras hjärnor bestod bara av ett par hundra nervceller.
I den nya studien skulle forskarna vid John Hopkins University undersöka och förstå en mer avancerad hjärna som bananflugans, som både har en överblickbar storlek och som samtidigt kan utföra komplexa uppgifter, som exempelvis avväga risker.
De lyckades peka ut de olika hjärncellerna, deras kopplingar och förstå samspelet mellan hjärnans två sidor. Men vägen dit var minst sagt komplicerad.
Forskarna blev nämligen tvungna att dela upp den pyttelilla hjärnan i tusentals skivor och fotografera varenda litet vävnadsprov med ett elektronmikroskop.
Därefter sattes varenda skiva av hjärnan tillbaka ihop igen, nervcell för nervcell, tills forskarna till sist hade en komplett karta över bananflugans hela hjärna – en uppgift som tog mer än ett årtionde.
En mushjärna tros vara en miljon gånger större än hjärnan i en bananfluga, vilket också innebär att vi är mycket långt ifrån att kartlägga något som ens påminner om en människohjärna – om det överhuvudtaget kommer att bli verklighet under vår livstid.
Forskarna tror dock själva att insektshjärnan är en milstolpe i vår förståelse av hur information flödar genom nervcellerna och blir till handlingar. Men också hur sjukdomar som exempelvis Parkinsons eller Alzheimers sjukdom kan påverka kopplingarna.
"Nu har vi en referenshjärna", säger Marta Zlatic, som är neurolog vid University of Cambridge och en av forskarna bakom studien till Nature News.