Livet på jorden tros ha uppstått för mellan 4,28 och 3,77 miljarder år sedan.
För ett par år sedan hittade forskare något som tros vara de äldsta mikrofossilerna med en ålder på 3,77 miljarder år, i Kanada, men det råder stor oenighet om det verkligen är avlagringar av organismer.
Problemet med dessa tidiga mikrofossiler är att organismerna vid den tiden ännu inte hade skal eller skelett, som kunde bevara deras form när de omvandlades till fossiler.
Därför har spåren efter vår planets tidigaste liv bara synts i form av otydliga avlagringar i sedimentära bergarter, som ofta har ödelagts under miljontals år av geologiska förändringar.
Nu har en internationell forskargrupp, ledd av Tekniska universitetet i Berlin och Nationella vetenskapsakademin i Ukraina, hittat de hittills bäst bevarade tredimensionella mikrofossilerna.
Gruppen har beskrivit dess i den här och den här artikeln i tidskriften Biogeosciences, där de lägger fram handfasta bevis för att avlagringarna kommer från organismer.
"Genom att analysera kolisotoperna 12C och 13C har vi kunnat bevisa att vårt fynd en gång måste ha varit levande varelser", förklarar professor emeritus Gerhard Franz vid Tekniska universitetet i Berlin i ett pressmeddelande.
"Den tråkiga miljarden"
Med hjälp av viss isotopmetod kunde forskarna datera fossilerna att vara drygt 1,5 miljarder år gamla.
Därmed vet vi att de kommer från den tid i jordens historia som forskare kallar den "tråkiga miljarden", eftersom utvecklingen av livet på planeten stod näst intill stilla under en lång period.
Vissa av mikroorganismerna ser ut att ha skalliknande mantlar runt sina celler.
Det var först i och med den kambriska explosionen för omkring 540 miljoner år sedan som det uppstod livsformer som vi känner dem i dag.
Mikrofossilerna har hittats i Volyn-kvartsgruvan nära staden Zhytomyr i Ukraina, där forskarna grävde djupt för att studera mineralerna beryl och topas.
Då skannade de beryllerna med elektromikroskopi, där de observerade ett par märkliga fibrer. Det ledde in dem på spåret av mineralet aluminiumsilikater från gruvan, som består av aluminium, kisel och oxygen.
Genom att skanna ett ultratunt lager av aluminiumsilikatet i elektronmikroskop kunde de observera mikrofossilerna.
Hittills okända mikroorganismer
Mikroorganismernas tjocklek varierar mellan tio mikrometer och upp till flera millimeter, där de största syns med blotta ögat.
Deras former tyder på att vissa mikrovarelser har varit flercelliga, svampliknande organismer, medan andra har haft en skalliknande mantel runt sina celler.
Flera av dessa strukturer har inte observerats tidigare, vilket öppnar upp för hittills okända mikroorganismer.
Några av mikrofossilerna i aluminiumsilikatet är pelarformade filament.
"Det vi tittar på nu i vårt elektronmiikroskop är de mest fibrösa strukturerna", förklarar Gerhard Franz.
"Antingen tunna filament, som förgrenar sig, eller tjocka, som har små skott eller bulor."
Dessa livsformer har sannolikt levt på mineraler djupt nere i jorden, där de har levt av ämnen som fosfor, nitrogen eller koldioxid.
Forskarna tror att underjordiska glaciärer av fluorvätesyra, skapat av vatten och värme, har bildat det aluminium och kisel, som har kapslat in mikrofossilerna.
Forskarna anser också att de nya upptäckterna inte bara ger nya kunskaper om livets början på jorden, utan även om utvecklingen av liv under extrema förhållanden på andra planeter.