Forskare gör oväntad upptäckt nära jordens kärna
Jordens inre ser ut att omges av ett material som enligt forskare har ett överraskande ursprung.
Illustrationen visar hur seismiska vågor från jordskalv skickas mot jordens inre via seismografer som placerats ut på Antarktis.
Jordens glödheta kärna har genom tiderna varit föremål för många spekulationer.
Vad döljer sig där nere, tusentals kilometer ner i marken, dit inga människor kan ta sig?
Den frågan har en grupp amerikanska forskare nu kommit ett steg närmare att kunna besvara.
Nästan 3 000 kilometer ner i marken verkar det nämligen som om en urgammal havsbotten omger jordens innersta kärna.
Det skriver en grupp amerikanska forskare i en vetenskaplig artikel som publicerats i tidskriften Science Advances och som bygger på en historiskt detaljerad kartläggning av vår planets geologi.
Deras fynd grundar sig på mätningar gjorda med 15 seismografer som forskarna placerade ut i isen på Antarktis år 2012 och som under de följande tre åren mätte och registrerade tusentals skakningar från jordskalv.
De seismiska vågorna från skalven har forskarna använt för att undersöka hur det ser ut långt inne i jordklotets mitt.
Vågorna rör sig nämligen olika snabbt genom olika material, vilket forskarna har använt sig av för att försöka studera sammansättningen i jordens lager.
Studier visar ”komplex struktur”
Deras studier påvisar en ”komplex struktur” vid gränsen mellan jordens innersta kärna och den steniga manteln av av silikatmineral som omger den.
”Materialets tjocklek varierar från några få kilometer till [tiotals] kilometer. Det tyder på att vi ser berg i kärnan, vissa av dem upp till fem gånger högre än Mount Everest”, förklarar geofysikern Edward Garnero vid Arizona State University i USA, som har varit med och gjort studien.
Här sänker forskare ner seismisk utrustning i isen vid en av de antarktiska stationerna år 2012.
Enligt forskarna rör det sig troligen om oceanisk skorpa, det vill säga urgammal havsbotten, som har begravts under loppet av miljontals år.
Forskarna tror att skorpan kan ha omgett hela jordens kärna, men det kan också vara så att materialet har ansamlats på flera ställen längs gränsen mellan jordens kärna och manteln.
Om det, som forskarna tror, rör sig om en underjordisk havsbotten som omgivit jordens inre kärna har den troligen förts till sin nuvarande plats av konvektionsströmmar i manteln, menar de.
Konvektionsströmmar är rörelser som för med sig värme från jordens kärna mot jordens skorpa och yta och därigenom påverkar jordens tektoniska plattor.
Forskarna betonar att det finns en vissa osäkerheter kring deras resultat och att det behövs ytterligare seismiska studier för att bekräfta upptäckten.