Shutterstock
Mikroplast

Forskare avslöjar överraskande stora mängder mikroplast i luften

Det kan finnas mycket mer mikroplast i den luft vi andas in än vi någonsin kunde ha föreställt oss, enligt forskare.

De har hittats i allt från bröstmjölk till regnvatten, moderkakor, bordssalt, damm och vatten från kranen.

Det börjar med tiden stå allt klarare att mikroskopiska plastpartiklar på mindre än fem millimeter, så kallad mikroplast, kryper in i alla vrår av vår tillvaro – till och med vår vävnad.

Nu har forskare vid University of Auckland blivit några av de första någonsin som har beräknat den totala mängden mikroplast som faller ned över en hel stad – i det här fallet Nya Zeelands största stad, Auckland.

Enligt dem tyder resultaten på att världens forskare kan ha underskattat mängden mikroplast i luften drastiskt.

Speciell metod avslöjade de minsta partiklarna

I studien fångades den luftburna mikroplasten i Nya Zeelands största stad in i en speciell sil, placerad i en trälåda på taket av en central universitetsbyggnad i staden, samt i en villaträdgård i en av stadens förstäder.

De flesta partiklarna var för små för att upptäckas med blotta ögat. Därför tillsatte forskarna ett färgämne, som sände ut ljus under vissa förhållanden, samt en speciell värmebehandling för att identifiera de små partiklarna och analysera hela massan.

Metoden gjorde det möjligt att upptäcka partiklar i en storleksordning på ända ned till 0,01 millimeter. Och det avslöjade att inte mindre än 74 ton mikroplast varje år dalar ned över Auckland från atmosfären, vilket motsvarar mer än tre miljoner plastflaskor.

Mikroplast fundet i havet

Plast som är mindre än fem millimeter på längden definieras som mikroplast. På senare år har obduktioner visat att en del valar har haft upp till 40 kilo plast i magen.

© Shutterstock

Forskare: "Ska mäta hur mycket vi andas in"

Det genomsnittliga antalet plastpartiklar per kvadratmeter under en dag i och runt den nyzeeländska storstaden var 4 885. Det kan jämföras med att forskare hittade 771 partiklar per kvadratmeter i London i en studie från 2020, 275 per kvadratmeter i Hamburg 2019 och 110 i Paris 2016.

Forskarna tror själva att den stora skillnaden i mätningarna kan bero på att de i den nya studien har använt vad de kallar "avancerade kemiska metoder" till att spåra upp de allra minsta partiklarna.

"Framtida studier ska mäta exakt hur mycket plast vi andas in. Det blir alltmer uppenbart att det här är en viktig exponeringsväg", förklarar forskningsledaren Dr Joel Rindelaub i ett pressmeddelande.

De minsta kan vara farligast

Att vi konstant utsätts för mikroskopiska plastpartiklar i luften är inte någon överraskning för Nanna B. Hartmann. Hon är seniorforskare i Miljöeffekter av mikroplast och nanomaterial vid Danmarks tekniska universitet och har i flera år studerat skuggsidorna av plastmaterialets globala segertåg.

"Vi vet att det finns mikropartiklar i luften, både inom- och utomhus. Siffrorna i denna studie är högre än vi har sett tidigare. Men vi vet också från exempelvis studier i havet att vi hittar mer mikroplast när vi mäter de allra minsta partiklarna, precis som de har gjort i den här studien", säger hon.

Enligt studien kan den så kallade Haurakibukten upp mot Auckland förvärra stadens problem, eftersom vågorna förflyttar mikroplasten från havet till luften. Trots det måste vi inrikta oss på att mikroplasten är ett globalt problem, förklarar Nanna B. Hartmann.

"Det finns alltid lokala förhållanden som spelar in – exempelvis när det gäller vindriktning och placering. Men vi vet att plastpartiklar kan transporteras med luftströmmar över hela världen, och att mikroplast som exempelvis blir luftburen i Europa, mycket väl kan landa på Arktis", fortsätter hon.

Mikroplast är beteckningen för alla partiklar under fem millimeter, men plastbitarna kan också vara ända ned till 0,02-0,03 millimeter, som på bilden.

© Institute of Hydrodynamics

Läs också:

Våra kunskaper om hälsofaran med mikroplast är än så länge bristfälliga. Men partiklarnas storlek kan ha stor betydelse, förklarar Nanna B. Hartmann.

"Ju mindre plastpartiklarna är, desto större är risken att de kan gå igenom membran och tränga in i vävnad och organ på människor. Dessa konsekvenser ger anledning till oro", avslutar hon.