Forskare: Atmosfärisk gåta kan accelerera havsisens smältning i Arktis
Enligt en studie kan havsisens öde ligga i händerna på ett fenomen som styr hur mycket av det relativt varmare vattnet i Atlanten som strömmar in i Norra ishavet.
Ett vindmönster som kallas den arktiska dipolen hjälper till att styra hur mycket varmt vatten som strömmar från Atlanten till Norra ishavet via Framsundet (bilden) mellan Grönland och Svalbard. Denna inströmning påverkar hur fort havsisen smälter.
I Arktis enorma, iskalla vidder, där naturens gång ofta styr dagen, har ett intressant väderfenomen länge hållit forskarna på alerten.
Den arktiska dipolen är en meteorologisk gåta, som har sporrat de bästa hjärnorna inom området, förvirrat prognosmakare och försatt isbjörnarna i svårlösta situationer.
Fenomenet beskriver växlande och vanligtvis årslånga vindmönster som påverkar hur mycket av Atlantens relativt varma vatten som flyter norrut och in i det Norra ishavet.
För tillfället ses vindarna bromsa förlusten av havsis, även i takt med att den atmosfäriska uppvärmningen tilltar.
Men enligt en ny studie kan vindförhållandena förändras inom loppet av ett par år, vilket kan betyda att havsisen i Norra ishavet snabbt reduceras.
Periodiska vindar
Den nya studien har försökt kartlägga den arktiska dipolens vindmönster.
Mellan 1979 och 2006 drev den arktiska dipolen in massiva mängder av det relativt varmare vattnet från Atlanten till Arktis. Det ledde enligt forskarna till en drastisk minskning av havsis på sommaren på omkring en miljon kvadratkilometer per årtionde.
År 2007 växlade vindarna och den begränsade tillströmningen av vatten från Atlanten säkerställde att den minskande havsisen minskade med omkring 70 000 kvadratkilometer per årtionde.
Resultaten visar att fenomenet har större konsekvenser för den arktiska regionen än man hittills antagit, samt att vi eventuellt snart kan förvänta oss radikala förändringar på Arktis.
"Den skonsamma fasen har pågått i omkring 15 år. Nu kan vi vara vid vägs ände om vi jämför med dipolens tidigare perioder", förklarar Igor Polyakov vid University of Alaska Fairbanks.
Växlar vindmönstret kan vi alltså vara på väg mot en alarmerande period med ökad issmältning i Arktis.
Samtidigt skapar den hela tiden eskalerande globala uppvärmningen som orsakas av människor ett antal återkopplingsloopar, då smält havsis ger större områden med öppet hav som i sin tur också accelererar issmältningen.
Det är avgörande för klimatforskare och meteorologer att förstå den arktiska dipolen bättre, eftersom förändringar i fenomenets beteende kan få långtgående konsekvenser för väder- och klimatmönster globalt.
Det gäller framför allt Arktis drastiskt förändrande klimat som värms upp fortare än resten av planeten.
Studien ägnades uteslutande åt havsisen i Arktis och säger därmed ingenting om hur växlande vindmönster påverkar inlandsisen på Antarktis.