Extrem händelse kan ha utplånat de första människorna i Europa
Resultaten av en stor studie utmanar idén om att människan har bott i Europa oavbrutet sedan de första anlände.
Sediment från havsbottnen och avancerade datorsimuleringar av människans överlevnadschanser har lett fram forskarna till deras slutsatser.
De tidigaste bevisen för europeiska forntidsmänniskor är mänskliga rester från omkring 1,4 miljoner år sedan.
Då påminde klimatet om dagens med en blandning av skogsområden och våtmarker, som gav människor olika källor till mat.
Forskare har länge trott att de europeiska klimatförhållandena sedan dess har varit tillräckligt stabila för att människor skulle kunna bo oavbrutet i Europa, sedan de första kom hit.
Men dessa antaganden har börjat ifrågasättas.
Forskare vid University College London har hittat tecken på extrem nedkylning av Europa för omkring 1,1 miljoner år sedan, vilken sannolikt ledde till att människorna temporärt utplånades på kontinenten.
Det inträffade när klimatet började att bli varmare och stora istäcken därför smälte ned i Atlanten, vilket pressade ned de europeiska havs- och landtemperaturerna drastiskt.
"Den nyupptäckta frostperioden var jämförbar med några av de allvarligaste händelserna under de senaste istiderna", säger studiens huvudförfattare Vasiliki Margari, som forskar i geografi vid UCL, i ett pressmeddelande.
Omänskligt för forntidens européer
Forskarna analyserade först sediment från havsbottnen nära Portugals kust.
Havssediment är rester av bland annat sten, mineraler och havsdjur, som sjunker till botten och avlagras. Sediment avslöjar klimatförhållandena under olika tidsperioder, eftersom det varje år avlagras nya lager, som forskarna kan jämföra med motsvarande fossiler.
Analyserna avslöjade att de genomsnittliga vintertemperaturerna i större delarna av Europa då föll till långt under fryspunkten – även i Medelhavsområdet.
Ett fall i den storleksordningen tycks kanske inte vara särskilt allvarlig enligt dagens standard, då de flesta har tillgång till värme, varma kläder och varm mat, men de tidiga européerna hade inte hunnit anpassa sig för att klara så extrema förhållanden.
Forskarna utvecklade en datormodell som kunde simulera om det överhuvudtaget kunde ha bott människor i Europa under dåvarande förhållanden.
Resultaten visade att väderförhållanden tydligen pressade det europeiska klimatet bortom vad arkaiska människor kunde klara.
"Det finns inga direkta bevis för att människor ens kunde kontrollera eld vid den tidpunkten. Därför måste de extremt kalla och torra förhållanden över Europa och den medföljande bristen på mat på grund av förändringar i flora och fauna ha varit en stor utmaning för människans överlevnad", säger Nick Ashton, medförfattare och professor i arkeologi.
Studien framhåller dessutom att det saknas arkeologiska bevis för att tidiga människor har existerat i Europa i perioden mellan 900 000 och 1,1 miljoner år sedan, vilket kan tyda på att inga människor bebodde kontinenten under tusentals år efter denna frostperiod.