Svampsporer finns överallt och många av oss andas in dem varje dag utan att bli sjuka.
Men infektionerna med de små organismerna blir ändå allt vanligare förekommande till följd av en ökande antibiotikaresistens – i synnerhet hos personer med försvagat immunförsvar.
Därför arbetar forskarna just nu för att utöka vår arsenal av motmedel, så att vi får fler alternativ än den handfull läkemedel vi redan har. Och nu har australiska forskare gjort en spännande upptäckt i ett mycket speciellt djur.
I studien, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, tittade forskarna närmare på saltvattenkrokodiler och deras immunförsvar.
Under miljontals år har de stora kräldjuren och deras tidigare släktingar vältrat sig i smutsiga träsk och vattendrag trots bitmärken och öppna sår, vilket innebär att de har utvecklat ett robust försvar mot svampar och andra skadliga små mikrober.
Forskarna vid La Trobe-iniversitetet ville veta exakt vad det är i djurens immunförsvar som stänger ute de sjukdomsframkallande organismerna.
Därför fokuserade vetenskaparna på ett antal små proteiner eller försvarsmolekyler, kallade defensiner, som produceras av djur, växter och svampar i exempelvis blad och vita blodceller.
Försvarsproteinernas roll är att skydda sin värd mot utifrån kommande fiender, som exempelvis bakterier eller svampar. Det gör de genom att binda sig till själva ytan av bakterie- och svampcellerna och sticka hål, så att cellen långsamt dör.
Avslöjade märklig mekanism
I arvsmassan hos saltvattenkrokodilerna upptäckte forskarna ett speciellt försvarsprotein kallat CpoBD13, som är särskilt effektivt i samband med att övervinna svampen Candida albicans, som är en av de vanligaste orsakerna till svampinfektioner bland människor i hela världen.
Andra växt- och djurarter har tidigare visat sig ha proteiner som är direkt målinriktade på Candida albicans-svampen. Men det speciella med krokodilproteiner är själva mekanismen bakom.
Proteinet visade sig nämligen vara pH-känsligt.
Svampsjukdomen aspergillos, som årligen drabbar 250 000 personer, framträder på röntgenbilder som vita trådar i lungorna.
Vid ett neutralt pH-värde omkring sju var proteinet inaktivt. Däremot aktiverades det och var redo att bekämpa svampsporer när pH-värdet blev lägre och därmed surt.
Forskarna tror att pH-mekanismen är kroppens nyckel till att förstå, vilka celler eller områden som är infekterade. Och detta är första gången just denna mekanism har upptäckts i ett djur eller en växt.
Upptäckten kom fram med hjälp av en extremt komplicerad teknik, som går ut på att laboratorieskapade proteinkristaller beskjuts med röntgenstrålar för att mäta proteinets struktur – även kristallografi.
Nu hoppas forskarna att deras resultat kan vara till hjälp i jakten på framtida behandlingar mot svampinfektioner hos människor och att de genom att känna till mekanismerna bakom CpoBD13 också kan imitera proteinet i laboratoriet.
De tillstår dock att det är en lång process att gå igenom de kliniska försöken och att det från själva upptäckten till godkännandet av ett faktiskt läkemedel kan gå mellan fem och tjugo år.