Fler och fler sjöar dyker upp på världskartan.
Detta är den häpnadsväckande slutsatsen av en stor internationell studie som har kartlagt 3,4 miljoner sjöar världen över och deras utveckling under de senaste fyra decennierna.
Men tvärtemot vad man kan föreställa sig är det inga goda nyheter för klimatet.
Sjöarna bidrar nämligen till stora utsläpp av växthusgaser.
Det beror på att sjöarna avger stora mängder gaser som koldioxid, metan och lustgas när bakterier och svampar blandas i döda djur och växter på sjöbottnen.
Faktum är att världens sötvattensjöar förmodligen står för motsvarande en femtedel av alla fossila koldioxidutsläpp i atmosfären – och forskarna fruktar att klimatförändringarna kommer att få sjöarna att släppa ut ännu mer växthusgaser.
Klimatförändringar påverkar temperaturen så att bland annat isen på Arktis och Grönland smälter.
Världens sjöar
49,8 procent av det totala antalet sjöar i världen och 23,6 procent av det totala globala sjöområdet finns norr om den 60:e breddgraden.
Sjöar skapade av smältande glaciärer eller tinande permafrost utgör 30 procent av världens sjöyta. Hetfläckar för denna typ av sjöar är bland annat Grönland, den tibetanska platån och Klippiga bergen.
Under den undersökta perioden har även sjöar observerats som krympt på grund av bland annat torka och förbrukning av vattenresurser. De finns bland annat västra USA, Centralasien, norra Kina och södra Australien.
Våldsam tillväxt i små sjöar
Studien publiceras i Nature Communications och visar att det globala sjöområdet har vuxit med drygt 46 000 kvadratkilometer mellan 1984 och 2019.
Det är en bedömning forskarna har kommit fram till genom att använda högupplösta satellitbilder i kombination med artificiell intelligens.
Enligt studiens beräkningar ökade de årliga koldioxidutsläppen från sjöar med 4,8 teragram koldioxid under perioden – det motsvarar hur mycket Storbritannien ökade sina koldioxidutsläpp 2012 från 2011.
Det är särskilt de små sjöarna, mindre än en kvadratkilometer, som har vuxit kraftigt.
Samtidigt släpper de, enligt forskarna, ut mest växthusgas i förhållande till sin storlek.
Det beror på att de ackumulerar mer organiskt material, som omvandlas till gaser, och för att de ofta är grunda och att gaserna därför lättare når ytan och längre in i atmosfären.
Enligt forskarna bakom studien finns det två huvudorsaker till de många nya sjöarna: Klimatförändringar och mänskliga aktiviteter.
Drygt hälften av ytökningen utgörs av reservoarer, det vill säga konstgjorda sjöar. Den återstående hälften är i första hand sjöar som bildats av smältande glaciärer eller upptinande permafrost.