Ett våldsamt oväder har sköljt in över både Norge, Sverige och Danmark med stormen Hans – och framför allt Norge har drabbats allvarligt av omfattande översvämningar och jordskred.
En del av förklaringen ligger i det fjällrika landets geografi, som är mycket olikt exempelvis Danmarks pannkakslika terräng.
Detta förklarar Ole Mark, som är innovationschef i miljöföretaget Krüger, som arbetar med vattenbehandling och tillhör Danmarks ledande experter i klimatanpassning och översvämningar.
"Norge har drabbats av regnmängder på omkring 100–120 millimeter per dygn, vilket har lett till att marken är mättad med vatten. Samtidigt kännetecknas Norges geografi av berg med branta, hårda bergssidor, där vattnet samlas som i en tratt – och leds vidare ned i deras älvar med stor kraft", förklarar han.
"Även om samma mängd regn faller över Danmark under 24 timmar ser vi inte samma konsekvenser, eftersom Danmark är så platt jämfört med Norge. En grov kalkyl estimerar att det måste falla upp emot 15 millimeter på 30 minuter för att det ska bli översvämningar i Danmark".
Häftigt regn ger jordskred
I flera dagar har områden i både Norge och Sverige drabbats av våldsamma oväder i form av blåst och stora mängder regn.
I Norge har hus slitits loss och seglat förbi i de stora vattenmassorna. Samtidigt har flera jordskred registrerats, som har tvingat människor att överge sina hem.
Se hur de stora vattenmassorna sliter med sig en stuga i Norge:
Enligt Ole Mark är de branta bergssidorna också en del av förklaringen till de massiva jordskreden som har följt i kölvattnet på regnmassorna:
När de översta jordlagren på en backe eller en bergssluttning utsätts för stora mängder regn blir de tyngre, i och med att vattnet fyller små luftfyllda hålrum i jordens struktur.
Och eftersom vatten är tyngre än luft ökar jordens densitet – vilket förvandlar marken till en flytande, instabil massa som glider ned för sluttningar och bergssidor.
"Därmed är risken för jordskred mycket högre i Norge än i exempelvis Danmark. Men generellt sett är det mycket svårt att förutspå jordskred, eftersom de bland annat även beror på jordens sammansättning i det aktuella området", förklarar han.
Så uppstår ett jordskred
Regn sipprar ned i jordens översta lager och fyller de små, luftfyllda hålrummen med vatten. Hålrummen existerar naturligt mellan de partiklar som utgör jordens struktur.
Vattnet ökar jordlagrets densitet, eftersom vatten väger mer än luft. Den ökade vikten försvagar bindningskraften i marken och får den att glida i väg.
Gravitationskraften skapar en dominoeffekt, i vilken de lossnade jorden ökar i styrka och sliter med sig allt från stenar och träd i fallet, innan jordskredet når bottnen.
Även i Sverige har vi slagits med det häftiga ovädret i flera dagar, men enligt Ole Mark har ovädret varit mer koncentrerat över Norge och Danmark och Sverige har sluppit lindrigare undan än Norge.
Han påpekar samtidigt att framför allt Norge har hamnat på efterkälken när det gäller att implementera klimatanpassade åtgärder, som kan skydda landets städer och infrastruktur.
"I Norge har man helt enkelt varit för sent ute när det gäller att kartlägga och agera utifrån de konkreta risker som har existerat i olika områden av landet för att skydda sig mot översvämningar", förklarar han.
"De har börjat, men det är ett långdraget arbete som kommer att ta många år."