Med tiden har det uppstått bred enighet bland paleontologer om att fåglar härstammar från dinosaurier. Men de befjädrade flygarnas utvecklingshistoria är fortfarande full av hål och mysterier som kan ge forskarna huvudbry.
För vilka dramatiska förändringar i kroppsform och miljö är det som till slut har förvandlat de flera ton tunga köttätarna till de bevingade små djur, som vi ser i dag?
Nu kan ett komplett skelett av en fågel, som levde för 120 miljoner år sedan i det som i dag är Kina, kanske hjälpa forskarna att förstå några av stegen lite bättre.
Dagens fåglar kan röra övernäbben oberoende av kraniet och underkäken. Det kunde troligen inte forntidsfågeln Cratonavis zhui.
Rekonstruerade hybridfågeln
Forntidsfågeln har fått namnet Cratonavis zhui, sedan fossilen upptäcktes under utgrävningar i ett områden i norra Kina, där paleontologer även tidigare har hittat fossil av fjäderklädda dinosaurier och de allra första fåglarna.
Paleontologerna använde röntgenstrålar och avancerade datoranalyser, så kallad CT-skanning, för att studera de förstenade benen närmare samt rekonstruera kraniets ursprungliga form. Då upptäckte de att den nästan var identisk med kranieformen hos dinosaurier, som exempelvis Tyrannousaurus rex, vilket är mycket underligt eftersom kroppen samtidigt mer liknar fåglarnas.
Forskarna använde CT-avbildning för att skapa bilder av de fossila benen och rekonstruera den 120 miljoner år gamla forntidsfågeln.
"De primitiva kraniedragen antyder att de flesta fåglar från kritperioden, som Cratonavis, inte kunde röra sin övernäbb oberoende av kraniet och underkäken", förklarar Dr. LI Zhiheng, som är en av huvudförfattarna till studien, i ett pressmeddelande.
Flera drag avviker från nu levande fåglar
Den nyupptäckta Cratonavis-fossilen placerar sig någonstans mellan den långsvansade dinosauriefågeln Archaeopteryx och andra forntidsfåglar med fler drag från de fåglar som lever i dag.
Dessutom skilde sig hybridfågeln från dagens fåglar bland annat genom sina extra långa skulderblad och ett särskilt långt ben i foten. Därför tror också många forskare att upptäckten är ett viktigt steg för att vi ska få insikt i fåglarnas extrema utvecklingshistoria.