Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Bibliska farsoter kommer tillbaka

Gräshoppor, resistenta bakterier och våldsamma hagelbyar. När ­klimatförändringar är den främsta drivkraften utsätts jorden för olyckor av bibliska proportioner – men till skillnad från forntidens egyptier kan vi i dag göra något åt saken.

Shutterstock

Blod:

Flytande länsar bromsar blodrött oljeutsläpp

I maj 2020 läckte minst 17 500 ton diesel­olja ut från en demolerad förvaringstank i floden Daldykan i Arktis. Enligt ägaren till tanken berodde katastrofen på att permafrosten smält under tanken.

Permafrost kräver en genomsnittstemperatur på minus två grader, men klimatförändringar har medfört att gränsen för permafrost flyttats norrut med i genomsnitt en kilometer om året.

Det skapar enorma problem för byggnader, vägar och oljeanläggningar, som plötsligt står på lera i stället för på en fast grund.

Vattnet i den sibiriska floden Daldykan färgades rött när permafrostjorden tinade och fick en oljetank att springa läck. Oljeutsläppet fångades in med hjälp av flytande länsar.

© Transneft PJSC/EPA/Ritzau Scanpix

I början av juli 2020 hade oljeföretaget ­enligt egna beräkningar avlägsnat upp emot 90 procent av oljan genom att stoppa den med länsar och pumpa upp den.

De senaste 20 åren har det skett mer än 700 oljeutsläpp, men flera nya ­saneringstekniker är under utveckling.

2019 presenterade australiska forskare exempelvis en skumprodukt som effektivt suger upp olja.

Grodor:

Paddbebisar ska lära rovdjur att undvika giftig invasiv art

Det regnade grodor i Bibeln, men dagens Australien har utsatts för en självorsakad paddplåga.

Agapaddan, som kommer från Syd- och Mellanamerika, fördes in i nordöstra Australien 1935 för att bekämpa skalbaggar i sockerrörsplantagerna.

Paddan klarade uppgiften dåligt men fortplantade sig desto mer effektivt. Sedan dess har den spridit sig blixtsnabbt väster- och söderut längs kusten, och får nu hjälp av högre temperaturer.

Agapaddan utsöndrar det dödliga nervgiftet bufotoxin från körtlar på ryggen. Det är så kraftfullt att det kan döda sötvattenkrokodiler och riskerar att utplåna flera arter.

Agapaddan utsöndrar det dödliga nervgiftet bufotoxin från körtlar på ryggen.

© Shutterstock

Paddinvasionen kan inte stoppas, men nu har biologer från Världsnaturfonden hittat en överraskande metod för att avvärja dess katastrofala inverkan.

När paddorna är små är deras gift inte så skadligt, och därför har forskare börjat sätta ut unga agapaddor vid den avancerande paddfronten.

Tanken är att rovdjuren ska lära känna giftet så att de undviker de dödliga vuxna djuren.

Myggor:

Ny genteknik avlar bort malaria

Myggan är världens farligaste djur. Dess stick smittar varje år 700 miljoner människor med ­parasiter, bakterier och virus och leder till sjukdomar som malaria, gula febern och denguefeber.

Klimatförändringar ökar antalet myggor, och nu tar forskare genteknik till hjälp. Genetiker kan ändra ­myggans fortplantning så att alla av­kommor blir ­hanar.

En annan metod är att injicera en gen som gör det omöjligt för myggan att vara värd för parasiten som ger malaria.

I båda fallen ska forskarna sprida ­redigerat dna med hjälp av en så kallad drivande gen.

Normal nedärvning

1. Mutationen sitter på den ena genen

En ny gen, som exempelvis skyddar mot malariaparasiten, injiceras i en mygga (hanen) på en gen i ett genpar. Avkomman får hälften av sina gener från den modifierade ­hanen och hälften från den normala honan.

Shutterstock & ken ikeda Madsen

Normal nedärvning

2. Den Muterade genen sprids långsamt

Sannolikheten att avkomman till en genmodifierad mygga själv får den nya genen är 50 procent. Statistiskt sett ärver hälften av myggans avkomma mutationen, som sprids långsamt i myggbeståndet.

Shutterstock & ken ikeda Madsen

Nedärvning Med drivande gen

1. Den Muterade genen korrigerar sin ledsagare

En ny gen med ett genredigeringsverktyg placeras i en mygga. Tidigt i myggans utveckling klipper genen av den andra genen i paret och sätter in en kopia av sig själv. Avkomman ärver den nya genen.

Shutterstock & ken ikeda Madsen

Nedärvning Med drivande gen

2. Genen sprids till all avkomma

Mutationen sprids vidare i mygg­beståndet på ett par generationer, då all avkomma ärver en kopia av den nya genen när en genmodifierad mygga får ­avkomma med en vanlig mygga.

Shutterstock & ken ikeda Madsen

Generna sitter på kromosompar med två gener ovanpå varandra. Metoden går ut på att injicera en drivande gen som kopierar över sig själv på ledsagar­genens plats så att myggan får ett genpar med två likadana gener.

Normalt ärver hälften av myggans avkomma den insatta genen, men med två likadana gener får all avkomma den nya genen.

Bylder:

Artificiell intelligens hittar nytt vapen mot bakterier

Sedan antibiotika blev vanligt förekommande på 1950- talet har bakterierna blivit mindre mottagliga, och utvecklat resistens.

Det har bland annat lett till allt fler fall av bölder – inflammerade fickor under huden – som kan uppstå överallt på kroppen.

Bölder framkallade av resistenta bakterier är svåra att behandla, vilket är ett växande problem.

© Shutterstock & DR P. MARAZZI/Science Photo Library

Antalet resistenta bakterier ökar hela tiden, och med 33 000 dödsfall årligen är problemet nu lika stort inom EU som ­influensa, hiv/aids och tuberkulos tillsammans.

Forskare under ledning av Derek MacFadden, Ottawa Hospital Research Institute i Kanada, fann 2018 bevis för att resistens ökar i takt med omgivningarnas temperatur.

Nya effektiva anti­biotika är därför en viktig fråga för folkhälsan, men under det senaste halvseklet har läkemedelsindustrin bara upptäckt tre nya klasser av antibiotika.

Men nu får forskarna hjälp av artificiell intelligens.

Bakterier har fire strategier mod antibiotika

Flere og flere bakterier lærer at pumpe antibiotikaet ud eller beskytte sig på andre måder. Nu har kunstig intelligens fundet en effektiv løsning på problemet.

Shutterstock & DR P. MARAZZI/Science Photo Library

1. Antibiotika packas in

Bakterien kopplar exempelvis en fosfatgrupp till anti­bio­tikan så att den förlorar sin effekt.

Shutterstock & DR P. MARAZZI/Science Photo Library

2. Antibiotikan pumpas ut igen

Bakterien lär sig att aktivt pumpa ut antibiotikan genom cellväggen.

Shutterstock & DR P. MARAZZI/Science Photo Library

3. Cellväggen förstärks

Bakterien förändrar proteiner i cellväggen så att den blir ogenom­tränglig för antibiotikan.

Shutterstock & DR P. MARAZZI/Science Photo Library

4. Receptor ændrer form

Bakterien ændrer den receptor, som antibiotikaet skulle koble sig til.

Shutterstock & DR P. MARAZZI/Science Photo Library

LÖSNINGEN: Medel mot diabetes svälter bakterien

Ämnet Halicin utvecklades egentligen för att behandla diabetes. Nu har det visat sig förstöra bakteriers förmåga att upprätthålla en elektrokemisk skillnad på in- och utsidan av cellväggen. Det stoppar viktiga processer, bland annat transport av energi, vilket leder till att bakterien dör.

Shutterstock & DR P. MARAZZI/Science Photo Library

År 2019 använde Jonathan M. Stokes, Massachusetts Institute of Technology i USA, och kolleger ett så kallat neuralt nätverk för att testa ett spektrum av kända läkemedel.

Syftet var att identifiera ämnen med antibakteriella egenskaper. Till forskarnas förvåning pekade programvaran ut Halicin, ett overksamt läkemedel mot diabetes, som en möjlig ny antibiotika.

I laboratorietester visade sig Halicin senare vara effektivt mot många av världens mest problematiska bakterier.

Boskapspest:

Nytt vaccin ska utplåna ­afrikansk svinpest

Den bibliska virussjukdomen boskapspest rapporterades vara ut­plånad i maj 2011. Men andra tamdjurssjukdomar är på frammarsch – bland annat den fruktade afrikanska svinpesten, som också är ett virus.

Sedan sjukdomen för första gången konstaterades utanför Afrika 1957 har bland annat vildsvin spridit den vidare till större delen av Europa och 2018 även till Asien.

Vildsvin kan leva länge med infektionen, men industriella tamgrisar har ingen motståndskraft, utan dör inom en vecka.

Döda grisar röjs undan efter att angrepp av svinpest i en besättning. Viruset kan döda industrigrisar på bara en vecka.

© Eduard Korniyenko/Reuters/Ritzau Scanpix

När sjukdomen väl har kommit in i stian sprids den bland annat av fordon som ­används till transport av grisar, och genom foder som kan innehålla rester av döda djur.

Därför blev det en stor nyhet när amerikanska forskare under ledning av mikrobiologen Manuel Borca, Plum Island Animal Disease Center, i januari 2020 presenterade det första effektiva vaccinet.

Det baseras på ett genetiskt modifierat virus, som får grisarna att utveckla antikroppar.

Flugor:

Väldoftande oljor avskräcker husflugor

Den vanliga husflugan bär på mer än 300 olika bakterier och kan dessutom frakta både virus, svampsporer och parasiter.

Med sitt obehagliga bagage orsakar den sjukdomar som tyfus, kolera, tuberkulos och dysenteri. Hus­flugans ursprungliga hemvist låg troligen i ­Mellanöstern, men den har följt människan och våra avfallshögar från tropikerna till Arktis.

Det gör den till jordens nu vanligast förekommande insekt. Flugorna älskar dock fortfarande värme – de fortplantar sig snabbare och är mer aktiva vid högre temperaturer.

Flugor har intagit hela världen, hack i häl på människan, och sprider bakterier, virus, parasiter och svampar till vår mat.

© Shutterstock

Plågan bekämpas med starka insekts­medel, men med tanke på att flugorna lever nära oss är det sällan en god idé. Därför är forskare ständigt på jakt efter mer naturliga bekämpningsmedel.

Ett nytt vapen består av växtbaserade så kallade eteriska eller essentiella oljor. I oktober 2020 bevisade sju indiska forskare, under ledning av farmaceuten Hemanga Hazarika från Dibrugarh University i Assam, att den rätta blandningen av oljor från kanel, citrongräs och kryddnejlika kan kom­bineras i en tablett som långsamt avdunstar under tio dagar.

Enligt studien, som publicerades i tidskriften Acta Tropica, kan ­tabletterna stänga ute flugor ur en byggnad.

Hagel:

Kanoner skjuter ned hagel från himlen

Exempel från både USA och Europa visar att en enda by av centimeterstora hagelkorn kan orsaka skador för miljardtals kronor.

Forskarna är fortfarande osäkra på vilken effekt klimatförändringarna har på risken för hagel, men data från de senaste årtiondena visar att hagelbyar har blivit fler och kraftigare.

Hagel kan bli upp till flera centimeter stora och orsaka kostsamma skador på bland annat grödor och bilar.

© Shutterstock

Därför ökar även intresset för att ­bromsa skurarna innan skadan är skedd.

Tekniken kallas ­molnsådd och kan eventuellt utvinna fukt ur luften innan is­kristallerna hinner växa sig stora.

Samma metod kan användas till att framtvinga regn i områden som drabbats av torka.

Gräshopper:

Gräshoppssvärmar är fulla av proteiner

Enorma svärmar av ökengräshoppor plågade bland annat Uganda, Kenya, Jemen och Indien under våren och sommaren 2020. Svärmarna är de största på många år.

Gräshopporna äter alla grödor de kommer i närheten av och även en mindre svärm på en kvadratkilometer med 40 miljoner gräshoppor kan sätta i sig lika mycket som 35 000 människor.

I sommeren 2020 blev flere lande angrebet af de største græshoppesværme, der er set i mange år.

© DAI KUROKAWA/EPA/Ritzau Scanpix & Shutterstock

De största gräshoppssvärmarna dyker upp året efter särskilt våta regntider med kraftiga cyk­loner, och klimatmodellerna visar att regntiden bara blir kraftigare.

För att undgå de värsta skadorna skickar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, prog­noser för gräshoppsvandringar, så att jordbrukare och myndigheter kan förbereda sig på att bekämpa dem.

Forskare har dock även framhållit en annan möjlighet, nämligen att man kan äta dem.

Gräshoppssvärmar äter grödor för 70 miljarder kronor i Afrika, men gräshopporna kan bli en näringsrik måltid.

© DAI KUROKAWA/EPA/Ritzau Scanpix & Shutterstock

Med viktiga närings­ämnen som järn, koppar och magnesium, samt 14—18 gram protein och bara fem procent fett per 100 gram, är gräshopporna en näringsrik måltid.

Men det kräver att gräshopporna inte bekämpas med pesticider vilket de ofta gör på många platser i dag. I så fall blir de oätliga.

Mørke:

Färre föroreningar gör natt till dag

Utsläpp från kolkraftverk och bilar i form av kvävedioxid, NO2, och andra föroreningar gör jorden mörkare. Forskare kallar förmörkelsen för global fördunkling.

Fenomenet beror på en minskning av mängden strålning direkt från solen till jordens yta.

Några studier har påvisat ­lokala minskningar på upp till 20 procent.

Utsläpp från bilar och kolkraftverk skymmer solen i Hongkong i ­januari. Fem månader senare, under coronakrisen, är himlen blå.

Även om smoget minskar globalt sett, är den fortfarande ett stort problem, inte minst i kinesiska och amerikanska storstäder.

Coronakrisen 2020 visade emellertid att problemet snabbt kan lösas. När utsläppen i Kina upp­hörde abrupt i februari avslöjade satellit­mätningar att bland annat mängden av kvävedioxid minskade till i stort sett noll på bara ett par veckor.

Död:

Lägre nativitet avvärjer svält

Jorden kan ge föda åt maximalt 10,2 miljarder människor. Den slutsatsen återfinns i en kalkyl av jordens så kallade hållbarhet, som koreanska forskare gjorde 2019. Hållbarheten kan dessutom minska om klimatförändringar leder till att delar av tropikerna inte längre är lämpade för matproduktion.

Enligt FN:s prognos från 2019 kommer folkmängden att nå kulmen på 10,88 miljarder år 2100, vilket gör det omöjligt att mätta alla munnar.

Men lyckligtvis ser forskare nu tecken på att födelsetalen sjunker.

En ny beräkning visar att födelsetalet måste minska drastiskt om vi inte ska passera FN:s prognos och överskrida jordens hållbarhet.

I en ny framskrivning spår en internationell forskargrupp från bland annat University of Washington, USA, att folkmängden når kulmen på 9,73 miljarder år 2064 för att sedan sjunka till 8,79 miljarder år 2100.

Därmed hålls folkmängden under jordens hållbarhet.

Läs också:

Havet

Forskare utforskar havets djupaste gömställen

2 minuter
Klimatförändringar

Klimatförändringar bidrog till utrotningen av neandertalarna

3 minuter
Orkan

Orkanen Katrina dränker New Orleans

13 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj