Varifrån mäter man berget?

Innan forskarna över huvud taget kan börja mäta höjden på ett berg, måste de definiera varifrån de skall mäta. Oftast definieras ett bergs höjd som ett visst antal meter över havets yta. Detta låter kanske som en mycket bra och fast utgångspunkt, men havsytan är långt ifrån någon stabil storhet. Vattennivån fluktuerar till exempel med ebb och flod – ofta kan det röra sig om flera meter. Att forskarna ändå kan använda havets yta som en fast utgångspunkt beror på att de med hjälp av ett antal formler räknar ut ett genomsnittligt värde på havsnivån, som tar hänsyn till såväl flod och ebb som olika havsströmmar. Den genomsnittliga havsnivån kallas för ”mean sea level”. Så länge ett berg befinner sig nära havet, är det logiskt att jämföra dess höjd med havsytan, men om berget ligger långt ifrån kusten beräknar forskarna den så kallade geoiden. Det är den genomsnittliga nivå som skulle motsvara havsytan om man borrade en kanal rakt genom kontinenten och lät havsvattnet strömma in. Geoiden är alltså precis samma sak som ”mean sea level”, fast överfört till torra land. Det kan kanske verka ologiskt, men den beräknade havsnivån är inte en ”jämn” linje. Den svänger i olika riktningar och kan variera med upp till hundra meter uppåt eller nedåt. Den beräknade havsnivån påverkas nämligen av tyngdlagen, som varierar med jordytans berg och dalar. Den påverkas även av det material som berggrunden är sammansatt av. Den beräknade geoiden (eller ”mean sea level”) kan därmed vara något högre i till exempel norra delen av Medelhavet än i södra. Det beror på om havsbottnen i norra delen består av tyngre material än den södra. Den tyngre massan drar nämligen till sig vattnet, som därmed stiger – allt i enlighet med Newtons lag om massors ömsesidiga attraktionskraft. Berget höjer geoiden på grund av sin stora massa. Den beräknade havsytan skulle stiga ännu mer om berget till exempel var av guld, eftersom det är en väldigt tung metall. När man väl har beräknat geoiden är det en förhållandevis enkel sak att beräkna bergets höjd med hjälp av modern satellitteknik. Mätningarna har en felmarginal på bara en centimeter.