Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Lavin på väg nedför ett berg

Lavin – Så uppkommer den vita döden

Varje år kräver snön sina offer när laviner dundrar ned från höjderna och krossar allt i sin väg. De farliga snöskreden uppstår när de tunga snölagren på toppen förlorar sitt fäste i gamla lager nedanför.

Shutterstock

Vad är en lavin?

En lavin är ett skred av snö och is, som med en toppfart på hundratals kilometer i timmen välter nedför branta sluttningar som exempelvis bergssidor. En lavin är därför även känd som den vita döden – och det av goda skäl.

När ett mullrande hav av snö rasar nedför berget slukar det allt i sin väg: Stenar, mindre träd – och människor.

Fångad i en luftficka i den hårt packade snön kan den olycksalige skidåkaren inte göra annat än att hoppas att hjälpen är på väg.

Luften varar inte för evigt i snömonstrets skoningslösa buk.

En lavin välter nedför en bergssida med en enorm, förstörande kraft.

Hur uppstår en lavin?

Det finns olika typer av laviner, men samtliga uppstår på grund av fyra faktorer:

  • En brant sluttning med en lutning på minst 30 grader. De flesta laviner uppstår i sluttningar med en lutning på mellan 35 och 50 grader.
  • Ett snötäcke
  • Ett svagt lager i snötäcket
  • En utlösande orsak, exempelvis vind, regn, temperatur, snöfall, jordbävningar, skidåkare eller vibrationer från maskiner.

De olika typerna av laviner kan generellt delas in i två kategorier:

  • Laviner som orsakas av våt snö
  • Laviner som orsakas av torr snö

Våt snö innebär att snötäcket har blivit blötare på grund av till exempel regn eller ökade temperaturer. Den smältande snön leder till att snöpartiklarna i det nya lagret har svårare att få fäste, vilket gör snötäcket instabilt.

Laviner med våt snö kan rulla nerför en sluttning i form av lös snö eller stora flak, som glider på ett underliggande snölager. Den senare formen av lavin kallas för flaklavin.

Torr snö kännetecknas till skillnad från våt snö av att den innehåller mindre vatten. Detta innebär dock inte att snön är mer stabil.

Laviner med torr snö kan uppstå på grund av nyfallen snö som fäster dåligt i det nya lagret. I dessa fall består lavinen av lös snö.

Den nyfallna snön kan också innebära att vikten på snötäcket ökar, vilket kan bli farligt om det finns svaga, djupare liggande lager av snö. I så fall kan en flaklavin utlösas. De flesta lavinolyckor orsakas av flaklaviner med torr snö.

Flaklaviner med torr snö kan även uppstå om vinden har samlat ihop snö på ett ställe där det kan tynga ned ett försvagat lager av snö som ligger längre ned.

Om snötäcket under lång tid har ett svagare, djupt liggande lager kan det i sig utlösa en flaklavin om exempelvis iskristallerna i snön expanderar till följd av kyla och försvagar snöskiktet ytterligare.

En så kallad glidlavin kan uppstå både i våt och torr snö. En glidlavin kännetecknas av att snölagret glider långsamt på grund av gravitationen och dålig vidhäftning mellan snölagret och den underliggande marken. Glidlaviner förekommer oftast på glatt underlag, exempelvis gräs.

Forskare: Mysteriet i Djatlovpasset berodde på en lavin

År 1959 begav sig en nio personer stark trupp upp i den norra delen av Uralbergen i Ryssland. När de inte nådde fram till sin slutdestination ett par dagar senare, skickades en räddningsgrupp ut för att söka upp dem.

Och det de hittade var totalt kaos. Tälten hade skurits upp inifrån och när de fann det ena liket efter det andra bar de tecken på mystiska skador.

De nio skidåkarna tros ha dött av köld, men fyra av dem hade dessutom allvarliga huvudskador, två saknade ögon och en tredje hade inte någon tunga.

Utöver det var flera av dem barfota och hade nästan inga kläder på sig. En kamera hittades också i närheten och på olycksdagen hade det bland annat tagits en bild av en okänd ljuskälla.

Området hade en lutning på mindre än 30 grader och det fanns inga tydliga tecken på någon lavin. Den fatala expeditionen har därför varit föremål för en mängd konspirationsteorier, men nu tror sig forskare slutligen ha hittat orsaken till olyckan.

Enligt forskarna var det en lavin som dödade de nio skidåkarna.

Deras modeller visar att en lavin mycket väl kan ha utlösts trots allt, eftersom skidåkarna grävde i snötäcket för att skapa en naturlig vägg för att skydda deras läger mot vinden.

Starka vindar i området har sedan samlat mer snö ovanpå väggen och den ökade vikten har lagt större press på ett svagare, nedre snöskikt. Till slut har det svaga skiktet get vika och ett tungt snötäcke har rasat ned över lägret.

Vikten av snötäcket i kombination med hårda föremål i tälten kan vara orsaken till några av de allvarliga skadorna. Att skidåkarna hade så lite kläder på sig kan också hänga ihop med deras flykt från snödrivorna.

Video: Se forskarna förklara sina resultat

Så undviker du en lavin

Det bästa sättet att undvika laviner är att vistas innanför de utmärkta pisterna. Där har skidorten nämligen ansvaret för besökarnas säkerhet och därför kontrollerar de regelbundet lavinfaran.

Om en skidåkare däremot beger sig ut offpist, ansvarar man i de flesta länder för sin egen säkerhet.

Majoriteten av alla laviner, och därmed lavinoffer, förekommer offpist. Men det kan även uppstå laviner inom de utmärkta pisterna.

Därför är det generellt sett en god idé att vara uppmärksam på snön och väderförhållandena, när man ger sig ut i de snöklädda bergen.

Lavinvarning – skyltar

Lavinvarningssystemet är på många platser indelade i sex kategorier – ingen kategori, väldigt hög risk, hög risk, påtaglig risk, moderat risk, låg risk.

© Lasse Alexander Lund-Andersen

Så överlever du en lavin

Om man har en lavin efter sig gäller det att ta sig bort från platsen. Det lyckas man dock sällan med, när en lavin kommer dundrande på bara några sekunder.

Därför välts de flesta lavinoffer omkull och begravda i snö.

Om man har ”tur” och begravs i det översta snölagret är det ibland möjligt att gräva sig fri. Hamnar man däremot djupt nere i snön, får man förlita sig på att andra kan hitta och rädda en.

Därför är det viktigt att aldrig åka skidor ensam.

De flesta lavinoffer dör av syrebrist. Därför kan man öka sina chanser till överlevnad genom att skydda sina luftvägar mot snö och försöka skapa en luftficka framför sig.

Om det är möjligt kan det köpa några minuters extra syre.

Många skidåkare som åker offpist har med sig lavinutrustning, så att de är redo om olyckan är framme.

Lavinutrustning består oftast av en spade, en lång, utfällbar metallpinne och en så kallad lavinsändtagare (transciever).

Lavinsändtagaren skickar en signal, så att lavinoffret kan lokaliseras, medan metallpinnen används till att hitta lavinoffret i snömassorna. Spaden används till att gräva fram offret så snabbt som möjligt.

Lavinutrustning

Lavinutrustning är avgörande för att rädda offer ur en lavin i tid.

© Shutterstock

Sprängningar ger bättre kontroll över laviner

Det är möjligt att minska risken för laviner genom att utlösa dem medvetet i en så kallad kontrollerad sprängning.

En kontrollerad sprängning kan genomföras på flera olika sätt. I vissa länder använder man exempelvis artilleri i form av Howitzer-kanoner och skjuter in i snömassorna för att slita loss dem från berget och sätta i gång en lavin.

Video: Lavin utlöses med kanon

I andra länder använder man ett speciellt system med gasexplosioner på oxygen och propan.

Kraften från explosionen leds ut ur ett speciellt rör, som skakar loss de kringliggande snömassorna och utlöser en lavin.

Kontrollerad sprängning - laviner
© Shutterstock

De värsta lavinkatastroferna

Laviner kräver varje åt sina offer när de massiva snömassorna slits loss från bergssidorna. Ibland är lavinerna dock så att tusentals mister livet och hela städer begravs.

Här är några av historiens värsta lavinkatastrofer.

5. ”Winter of Terror”-lavinerna i Österrike/Schweiz, 1950–51

Under en period på tre månader rasade inte mindre än 649 laviner nedför bergssidorna i de schweiziska och österrikiska alperna. Orsaken bakom de många lavinerna var speciella väderförhållanden i området.

Lavinerna kostade 265 människor livet.

4. Panjshir-lavinerna i Afghanistan, 2015

Från den 24 till den 28 februari 2015 drabbades den afghanska Panjshir-provinsen av 40 laviner efter en period med kraftiga snöstormar. Väderförhållandena och de många lavinerna gjorde det svårt att nå området med nödhjälp.

Lavinkatastrofen slutade med att kosta 310 människor livet.

3. Huascarán-lavinen i Peru, 1962

Den 10 januari 1962 bröts glaciären på berget Mount Huascaráns av. Det resulterade i en massiv lavin bestående av sex miljoner kubikmeter snö och is som gled nedför bergets sida.

Lavinen färdades 15 kilometer på bara sju minuter och den extrema hastigheten överraskade invånarna i de två närliggande bergsstäderna Ranrahirca och Huarascucho.

Båda städerna begravdes i snö och 4000 människor förlorade livet i lavinen.

2. ”White Friday”-lavinen i Italien, 1916

Under första världskriget förlorade tusentals italienska och österrikisk-ungerska soldater livet i en rad laviner vid berget Mount Marmolada i de italienska alperna.

Lavinerna varade i mer än en vecka, och den värsta lavinen inträffade den 13 december, då flera österrikisk-ungerska baracker begravdes i snö.

10 000 människor tros ha dödats av snöskreden.

1. Huascarán-lavinen i Peru, 1970

Bara åtta år efter det att Mount Huascarán hade utlöst en dödlig lavin stod berget igen i centrum i vad som i dag är historiens värsta lavinkatastrof.

Den 31 maj 1970 skakades Peru av ett massivt jordskalv. Jordskalvet mätte 7,8 på richterskalan och 50 000 förlorade livet i spillrorna efter skalvet – men katastrofen slutade inte där.

Jordskalvet skakade också loss glaciären på Mount Huascarán och skickade ned tio miljoner kubikmeter snö, is och stenar längs bergssidan.

Med en hastighet på över 100 km/h samlade lavinen upp mer material på sin väg och när den träffade de två bergsstäderna Yungay och Ranrahirca uppskattas det att lavinen var 914 meter bred och bestod av 80 miljoner kubikmeter snö, is, sten och lera.

20 000 människor miste livet i lavinen och båda städerna jämnades i stort sett med marken.

Kyrka i Yungay träffad av lavin

När jordskalvet drabbade Peru 1970 tog många av Yungays invånare sin tillflykt till den lokala kyrkan för att be. Kort senare förstördes kyrkan av den våldsamma lavinen och i dag står ruinerna kvar som ett minne av katastrofen.

© Shutterstock

Läs också:

Fönster och träd
Klimatförändringar

Transparent trä är bättre för klimatet än glasfönster

3 minuter
Berg

Hillary och Norgay besegrar Mount Everest

16 minuter
Berg

Vilket berg är det farligaste att bestiga?

0 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj