Vad är en lavin?
En lavin är ett skred av snö och is, som med en toppfart på hundratals kilometer i timmen välter nedför branta sluttningar som exempelvis bergssidor. En lavin är därför även känd som den vita döden – och det av goda skäl.
När ett mullrande hav av snö rasar nedför berget slukar det allt i sin väg: Stenar, mindre träd – och människor.
Fångad i en luftficka i den hårt packade snön kan den olycksalige skidåkaren inte göra annat än att hoppas att hjälpen är på väg.
Luften varar inte för evigt i snömonstrets skoningslösa buk.
En lavin välter nedför en bergssida med en enorm, förstörande kraft.
Hur uppstår en lavin?
En lavin uppstår efter att speciella väderförhållanden har rubbat på den hårfina balans, som normalt fäster snömassorna vid bergssidan.
Snön ligger nämligen i två olika lager.
Längst in mot berget finns den tunga, packade snön som har legat länge och överst ligger ett – lika tungt – lager nysnö.
Stabil snö minskar risken för laviner. Stabil snö består av två tunga och tätt packade lager ovanpå varandra.
Översta lagret har under normala omständigheter ett bra fäste i den gamla snön och de två lagren bildar ett solitt underlag för skidåkarna.
Problemet uppstår när det nedersta lagret inte har den massa som den normalt har – om det till exempel inte har snöat lika mycket som det brukar – och det på kort tid faller ett tungt täcke nysnö ovanpå det gamla lagret.
En lavin uppstår när gravitationskraften vinner
Huruvida snön ligger kvar på bergssidan är en kamp mellan två naturkrafter: Gravitationskraft gentemot friktion.
Eftersom snön ligger på en slänt, drar gravitationen naturligt i snön och den har störst effekt på nysnön, som ännu inte har packats.
Den understa snön har ett gott grepp om bergssidan, men den enda kraft som håller fast det översta lagret är friktionen mellan de två snölagren.
Risken för laviner ökar vid extra vikt
När det översta lagret plötsligt blir relativt mycket tyngre, utmanas friktionskraften, och det kan till och med uppstå ett tredje svagare lager mellan botten och topp. Pudersnö kännetecknas av att vara en mycket lätt och fin typ av snö.
I den situationen kan minsta lilla ändring orsaka en lavin.
Instabil snö ökar riskan för laviner. Instabil snö och ökad risk för laviner förekommer när det översta lagret plötsligt blir tyngre än det undre lagret.
En skidåkare eller en snöskoter som förvillar sig ut på nysnön kan vara precis den extra vikt som krävs för att utlösa en lavin.
Skidåkare som medvetet söker den jungfruliga nysnön offpist, kan därför snabbt befinna sig mitt i en lavin.
Så undviker du en lavin
Det bästa sättet att undvika laviner är att vistas innanför de utmärkta pisterna. Där har skidorten nämligen ansvaret för besökarnas säkerhet och därför kontrollerar de regelbundet lavinfaran.
Om en skidåkare däremot beger sig ut offpist, ansvarar man i de flesta länder för sin egen säkerhet.
Majoriteten av alla laviner, och därmed lavinoffer, förekommer offpist. Men det kan även uppstå laviner inom de utmärkta pisterna.
Därför är det generellt sett en god idé att vara uppmärksam på snön och väderförhållandena, när man ger sig ut i de snöklädda bergen.
Lavinvarningssystemet är på många platser indelade i sex kategorier – ingen kategori, väldigt hög risk, hög risk, påtaglig risk, moderat risk, låg risk.
Så överlever du en lavin
Om man har en lavin efter sig gäller det att ta sig bort från platsen. Det lyckas man dock sällan med, när en lavin kommer dundrande på bara några sekunder.
Därför välts de flesta lavinoffer omkull och begravda i snö.
Om man har ”tur” och begravs i det översta snölagret är det ibland möjligt att gräva sig fri. Hamnar man däremot djupt nere i snön, får man förlita sig på att andra kan hitta och rädda en.
Därför är det viktigt att aldrig åka skidor ensam.
De flesta lavinoffer dör av syrebrist. Därför kan man öka sina chanser till överlevnad genom att skydda sina luftvägar mot snö och försöka skapa en luftficka framför sig.
Om det är möjligt kan det köpa några minuters extra syre.
Många skidåkare som åker offpist har med sig lavinutrustning, så att de är redo om olyckan är framme.
Lavinutrustning består oftast av en spade, en lång, utfällbar metallpinne och en så kallad lavinsändtagare (transciever).
Lavinsändtagaren skickar en signal, så att lavinoffret kan lokaliseras, medan metallpinnen används till att hitta lavinoffret i snömassorna. Spaden används till att gräva fram offret så snabbt som möjligt.
Lavinutrustning är avgörande för att rädda offer ur en lavin i tid.
Sprängningar ger bättre kontroll över laviner
Det är möjligt att minska risken för laviner genom att utlösa dem medvetet i en så kallad kontrollerad sprängning.
En kontrollerad sprängning kan genomföras på flera olika sätt. I vissa länder använder man exempelvis artilleri i form av Howitzer-kanoner och skjuter in i snömassorna för att slita loss dem från berget och sätta i gång en lavin.
Video: Lavin utlöses med kanon
Här använder den kanadensiska militären en Howitzer-kanon till att göra en kontrollerad sprängning och utlösa en lavin.
I andra länder använder man ett speciellt system med gasexplosioner på oxygen och propan.
Kraften från explosionen leds ut ur ett speciellt rör, som skakar loss de kringliggande snömassorna och utlöser en lavin.
De värsta lavinkatastroferna
Laviner kräver varje åt sina offer när de massiva snömassorna slits loss från bergssidorna. Ibland är lavinerna dock så att tusentals mister livet och hela städer begravs.
Här är några av historiens värsta lavinkatastrofer.
5. ”Winter of Terror”-lavinerna i Österrike/Schweiz, 1950–51
Under en period på tre månader rasade inte mindre än 649 laviner nedför bergssidorna i de schweiziska och österrikiska alperna. Orsaken bakom de många lavinerna var speciella väderförhållanden i området.
Lavinerna kostade 265 människor livet.
4. Panjshir-lavinerna i Afghanistan, 2015
Från den 24 till den 28 februari 2015 drabbades den afghanska Panjshir-provinsen av 40 laviner efter en period med kraftiga snöstormar. Väderförhållandena och de många lavinerna gjorde det svårt att nå området med nödhjälp.
Lavinkatastrofen slutade med att kosta 310 människor livet.
3. Huascarán-lavinen i Peru, 1962
Den 10 januari 1962 bröts glaciären på berget Mount Huascaráns av. Det resulterade i en massiv lavin bestående av sex miljoner kubikmeter snö och is som gled nedför bergets sida.
Lavinen färdades 15 kilometer på bara sju minuter och den extrema hastigheten överraskade invånarna i de två närliggande bergsstäderna Ranrahirca och Huarascucho.
Båda städerna begravdes i snö och 4000 människor förlorade livet i lavinen.
2. ”White Friday”-lavinen i Italien, 1916
Under första världskriget förlorade tusentals italienska och österrikisk-ungerska soldater livet i en rad laviner vid berget Mount Marmolada i de italienska alperna.
Lavinerna varade i mer än en vecka, och den värsta lavinen inträffade den 13 december, då flera österrikisk-ungerska baracker begravdes i snö.
10 000 människor tros ha dödats av snöskreden.
1. Huascarán-lavinen i Peru, 1970
Bara åtta år efter det att Mount Huascarán hade utlöst en dödlig lavin stod berget igen i centrum i vad som i dag är historiens värsta lavinkatastrof.
Den 31 maj 1970 skakades Peru av ett massivt jordskalv. Jordskalvet mätte 7,8 på richterskalan och 50 000 förlorade livet i spillrorna efter skalvet – men katastrofen slutade inte där.
Jordskalvet skakade också loss glaciären på Mount Huascarán och skickade ned tio miljoner kubikmeter snö, is och stenar längs bergssidan.
Med en hastighet på över 100 km/h samlade lavinen upp mer material på sin väg och när den träffade de två bergsstäderna Yungay och Ranrahirca uppskattas det att lavinen var 914 meter bred och bestod av 80 miljoner kubikmeter snö, is, sten och lera.
20 000 människor miste livet i lavinen och båda städerna jämnades i stort sett med marken.
När jordskalvet drabbade Peru 1970 tog många av Yungays invånare sin tillflykt till den lokala kyrkan för att be. Kort senare förstördes kyrkan av den våldsamma lavinen och i dag står ruinerna kvar som ett minne av katastrofen.
