Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Lavin på väg nedför ett berg

Lavin – Så uppkommer den vita döden

Varje år kräver snön sina offer när laviner dundrar ned från höjderna och krossar allt i sin väg. De farliga snöskreden uppstår när de tunga snölagren på toppen förlorar sitt fäste i gamla lager nedanför.

Shutterstock

Vad är en lavin?

En lavin är ett skred av snö och is, som med en toppfart på hundratals kilometer i timmen välter nedför branta sluttningar som exempelvis bergssidor. En lavin är därför även känd som den vita döden – och det av goda skäl.

När ett mullrande hav av snö rasar nedför berget slukar det allt i sin väg: Stenar, mindre träd – och människor.

Fångad i en luftficka i den hårt packade snön kan den olycksalige skidåkaren inte göra annat än att hoppas att hjälpen är på väg.

Luften varar inte för evigt i snömonstrets skoningslösa buk.

En lavin välter nedför en bergssida med en enorm, förstörande kraft.

Hur uppstår en lavin?

En lavin uppstår efter att speciella väderförhållanden har rubbat på den hårfina balans, som normalt fäster snömassorna vid bergssidan.

Snön ligger nämligen i två olika lager.

Längst in mot berget finns den tunga, packade snön som har legat länge och överst ligger ett – lika tungt – lager nysnö.

Så uppstår en lavin

Stabil snö minskar risken för laviner. Stabil snö består av två tunga och tätt packade lager ovanpå varandra.

© Illustreret Videnskab/Lasse Alexander Lund-Andersen

Översta lagret har under normala omständigheter ett bra fäste i den gamla snön och de två lagren bildar ett solitt underlag för skidåkarna.

Problemet uppstår när det nedersta lagret inte har den massa som den normalt har – om det till exempel inte har snöat lika mycket som det brukar – och det på kort tid faller ett tungt täcke nysnö ovanpå det gamla lagret.

En lavin uppstår när gravitationskraften vinner

Huruvida snön ligger kvar på bergssidan är en kamp mellan två naturkrafter: Gravitationskraft gentemot friktion.

Eftersom snön ligger på en slänt, drar gravitationen naturligt i snön och den har störst effekt på nysnön, som ännu inte har packats.

Den understa snön har ett gott grepp om bergssidan, men den enda kraft som håller fast det översta lagret är friktionen mellan de två snölagren.

Risken för laviner ökar vid extra vikt

När det översta lagret plötsligt blir relativt mycket tyngre, utmanas friktionskraften, och det kan till och med uppstå ett tredje svagare lager mellan botten och topp. Pudersnö kännetecknas av att vara en mycket lätt och fin typ av snö.

I den situationen kan minsta lilla ändring orsaka en lavin.

Så uppstår en lavin

Instabil snö ökar riskan för laviner. Instabil snö och ökad risk för laviner förekommer när det översta lagret plötsligt blir tyngre än det undre lagret.

© Illustreret Videnskab/Lasse Alexander Lund-Andersen

En skidåkare eller en snöskoter som förvillar sig ut på nysnön kan vara precis den extra vikt som krävs för att utlösa en lavin.

Skidåkare som medvetet söker den jungfruliga nysnön offpist, kan därför snabbt befinna sig mitt i en lavin.

Så undviker du en lavin

Det bästa sättet att undvika laviner är att vistas innanför de utmärkta pisterna. Där har skidorten nämligen ansvaret för besökarnas säkerhet och därför kontrollerar de regelbundet lavinfaran.

Om en skidåkare däremot beger sig ut offpist, ansvarar man i de flesta länder för sin egen säkerhet.

Majoriteten av alla laviner, och därmed lavinoffer, förekommer offpist. Men det kan även uppstå laviner inom de utmärkta pisterna.

Därför är det generellt sett en god idé att vara uppmärksam på snön och väderförhållandena, när man ger sig ut i de snöklädda bergen.

Lavinvarning – skyltar

Lavinvarningssystemet är på många platser indelade i sex kategorier – ingen kategori, väldigt hög risk, hög risk, påtaglig risk, moderat risk, låg risk.

© Lasse Alexander Lund-Andersen

Så överlever du en lavin

Om man har en lavin efter sig gäller det att ta sig bort från platsen. Det lyckas man dock sällan med, när en lavin kommer dundrande på bara några sekunder.

Därför välts de flesta lavinoffer omkull och begravda i snö.

Om man har ”tur” och begravs i det översta snölagret är det ibland möjligt att gräva sig fri. Hamnar man däremot djupt nere i snön, får man förlita sig på att andra kan hitta och rädda en.

Därför är det viktigt att aldrig åka skidor ensam.

De flesta lavinoffer dör av syrebrist. Därför kan man öka sina chanser till överlevnad genom att skydda sina luftvägar mot snö och försöka skapa en luftficka framför sig.

Om det är möjligt kan det köpa några minuters extra syre.

Många skidåkare som åker offpist har med sig lavinutrustning, så att de är redo om olyckan är framme.

Lavinutrustning består oftast av en spade, en lång, utfällbar metallpinne och en så kallad lavinsändtagare (transciever).

Lavinsändtagaren skickar en signal, så att lavinoffret kan lokaliseras, medan metallpinnen används till att hitta lavinoffret i snömassorna. Spaden används till att gräva fram offret så snabbt som möjligt.

Lavinutrustning

Lavinutrustning är avgörande för att rädda offer ur en lavin i tid.

© Shutterstock

Sprängningar ger bättre kontroll över laviner

Det är möjligt att minska risken för laviner genom att utlösa dem medvetet i en så kallad kontrollerad sprängning.

En kontrollerad sprängning kan genomföras på flera olika sätt. I vissa länder använder man exempelvis artilleri i form av Howitzer-kanoner och skjuter in i snömassorna för att slita loss dem från berget och sätta i gång en lavin.

Video: Lavin utlöses med kanon

Här använder den kanadensiska militären en Howitzer-kanon till att göra en kontrollerad sprängning och utlösa en lavin.

I andra länder använder man ett speciellt system med gasexplosioner på oxygen och propan.

Kraften från explosionen leds ut ur ett speciellt rör, som skakar loss de kringliggande snömassorna och utlöser en lavin.

Kontrollerad sprängning - laviner
© Shutterstock

De värsta lavinkatastroferna

Laviner kräver varje åt sina offer när de massiva snömassorna slits loss från bergssidorna. Ibland är lavinerna dock så att tusentals mister livet och hela städer begravs.

Här är några av historiens värsta lavinkatastrofer.

5. ”Winter of Terror”-lavinerna i Österrike/Schweiz, 1950–51

Under en period på tre månader rasade inte mindre än 649 laviner nedför bergssidorna i de schweiziska och österrikiska alperna. Orsaken bakom de många lavinerna var speciella väderförhållanden i området.

Lavinerna kostade 265 människor livet.

4. Panjshir-lavinerna i Afghanistan, 2015

Från den 24 till den 28 februari 2015 drabbades den afghanska Panjshir-provinsen av 40 laviner efter en period med kraftiga snöstormar. Väderförhållandena och de många lavinerna gjorde det svårt att nå området med nödhjälp.

Lavinkatastrofen slutade med att kosta 310 människor livet.

3. Huascarán-lavinen i Peru, 1962

Den 10 januari 1962 bröts glaciären på berget Mount Huascaráns av. Det resulterade i en massiv lavin bestående av sex miljoner kubikmeter snö och is som gled nedför bergets sida.

Lavinen färdades 15 kilometer på bara sju minuter och den extrema hastigheten överraskade invånarna i de två närliggande bergsstäderna Ranrahirca och Huarascucho.

Båda städerna begravdes i snö och 4000 människor förlorade livet i lavinen.

2. ”White Friday”-lavinen i Italien, 1916

Under första världskriget förlorade tusentals italienska och österrikisk-ungerska soldater livet i en rad laviner vid berget Mount Marmolada i de italienska alperna.

Lavinerna varade i mer än en vecka, och den värsta lavinen inträffade den 13 december, då flera österrikisk-ungerska baracker begravdes i snö.

10 000 människor tros ha dödats av snöskreden.

1. Huascarán-lavinen i Peru, 1970

Bara åtta år efter det att Mount Huascarán hade utlöst en dödlig lavin stod berget igen i centrum i vad som i dag är historiens värsta lavinkatastrof.

Den 31 maj 1970 skakades Peru av ett massivt jordskalv. Jordskalvet mätte 7,8 på richterskalan och 50 000 förlorade livet i spillrorna efter skalvet – men katastrofen slutade inte där.

Jordskalvet skakade också loss glaciären på Mount Huascarán och skickade ned tio miljoner kubikmeter snö, is och stenar längs bergssidan.

Med en hastighet på över 100 km/h samlade lavinen upp mer material på sin väg och när den träffade de två bergsstäderna Yungay och Ranrahirca uppskattas det att lavinen var 914 meter bred och bestod av 80 miljoner kubikmeter snö, is, sten och lera.

20 000 människor miste livet i lavinen och båda städerna jämnades i stort sett med marken.

Kyrka i Yungay träffad av lavin

När jordskalvet drabbade Peru 1970 tog många av Yungays invånare sin tillflykt till den lokala kyrkan för att be. Kort senare förstördes kyrkan av den våldsamma lavinen och i dag står ruinerna kvar som ett minne av katastrofen.

© Shutterstock

Läs också:

Berg

Hillary och Norgay besegrar Mount Everest

16 minuter
Miljö

Experter: Här är de fem farligaste typerna av plast i havet

3 minuter
Berg

Vilket berg är det farligaste att bestiga?

0 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj