Hur har Ayers Rock i Australien bildats?

Ayers Rock i Australien kallas för världens största sten, och med sina åtta kilometer i omkrets är den enorm: på sin längsta sida är den nästan fyra kilometer lång och på toppen – 340 meter över marken – kan man blicka ut över ett vidsträckt busklandskap. På avstånd verkar den slät som en strandsten, men namn som Kängurusvansen och Hjärnan antyder att berget är rikt på former och fördjupningar. För mellan 600 och 900 miljoner år sedan fanns det ett stort hav i centrala Australien, i vilket det avlagrades ett mer än sex kilometer tjockt lager lera, sandsten och grus. Så småningom höjdes havsbottnen för att sedan pressas samman från sidorna så att avlagringarna veckade ihop sig som en bergskedja. I dag sliter väder och vind på jordens berg. Med tiden kommer bergen att slipas ned, och de enorma mängderna med sliprester kan sedan lägga sig som platta slätter. Ett exempel på detta är Poslätten nedanför de europeiska alperna, en plats som den gamla australiska bergskedjan mycket väl kan jämföras med. För omkring 500 miljoner år sedan hade bergskedjan slipats ned, och nedbrytningsprodukterna hade lagt sig i en sänka som med tiden fylldes upp och bildade en stor slätt. Ayers Rock består av dessa sediment. Under miljontals år blev sedimenten i slätterna allt hårdare, och för 370 miljoner år sedan började även dessa sediment att veckas till en bergskedja, där lagren så småningom stod nästan lodräta. Sedan början av jordens medelålder för runt 245 miljoner år sedan har väder och vind slipat bort bergskedjan, så att endast Ayers Rock och ett antal mindre berg finns kvar av den ursprungliga bergskedjan. Det är speciellt i kvällssolen som Ayers Rock lyser röd. Det beror på den tunna beläggningen av rost som har förvittrat från sanden och har lagt sig som ett tunt lager på bergets yta.