David Grimaldi

Bärnsten kan skvallra om det som varit

När harts ligger under tryck i miljontals år blir det till bärnsten. Materialets eldröda glans har gjort det dyrbart sedan förhistorisk tid och det händer att bärnstenen till och med innehåller några saknade bitar till evolutionens pussel.

Enligt nordisk mytologi grät fruktbarhetsgudinnan Freja otaliga tårar när hon förlorade sin make Oden. De tårar som hamnade på jorden blev till guld. De som landade i havet blev till bärnsten.

Det flammande röda materialet har sedan förhistorisk tid varit dyrbart och använts som både betalning och som smyckesmaterial. De äldsta fynden kommer från den solutreanska kulturen, som levde längs dagens spanska och franska medelhavskuster för omkring 20 000 år sedan.

Själva materialet är emellertid mycket äldre. Från det att hartset stelnar tills en bärnsten sköljs upp på stranden, kan det nämligen hinna gå flera miljoner år.

Vad är bärnsten?

Bärnsten består av stelnat harts, som i sin tur består av ett flertal kolföreningar – ett slags naturlig terpentin – som träd och växter bildar i en viss vävnad precis under sitt yttre lager.

Harts fungerar som ett slags naturligt förband för träd när de exempelvis beskärs eller får svamp. Det sker genom att de utsöndrar harts som skyddar såret mot syre, så att det inte utvecklas till ett större hot mot organismen.

När harts droppar från trädet och landar någonstans på skogsmarken får det sällan ligga kvar där. Nederbörd och förändringar i landskapet för vanligtvis ut hartset till havs, där det ska ligga ostört och under högt tryck i minst 30 miljoner år för att bli till bärnsten. Genom årens lopp och under trycket minskas oljehalten i materialet, varpå det stelnar till bärnsten.

Trots att bärnsten är fast och svårt att lösa upp i vatten, så kan alkohol lösa upp de flesta sorters bärnsten.

Sten med blå bärnsten mot cremefärgad bakgrund

Blå bärnsten från Dominikanska republiken. Den sällsynta bärnstenen hittas oftast här, där skogsbränder för miljontals år sedan troligen har resulterat i den blå färgen på grund av kolvätet antracen.

© Public Domain

Den äldsta bärnsten som har hittats är omkring 320 miljoner år gammal och kommer från en utdöd växtart.

Bärnsten kan variera mycket i utseende. Olika ämnen samt ljus-, syre- och tryckförhållanden kan reagera med hartset och ge bärnstenen olika hårdhet, genomskinlighet och färg. Allt från djupt blå till en närmast genomskinlig gul färg.

Vad kan man använda bärnsten till?

Människor har använt bärnsten i smyckestillverkning sedan förhistorisk tid, och den är fortfarande populär inte minst i halsband och armband tack vare sina gula och rödaktiga färger.

Bärnsten används också till munstycken på bland annat pipor.

Rav er en populær smykkestein

Rav er en populær smykkestein og finnes i både røde, brune og guloransje nyanser.

© Shutterstock

Sedan forntiden har bärnsten också använts i medicin och i botande ritualer. I traditionell kinesisk medicin användes bärnsten för att lugna sinnesrörelse. I en studie från 2019 kom kinesiska forskare fram till att de gamla helbrägdagörarna kanske var något på spåren.

I vissa delar av forntidens Kina fanns även traditionen att bränna bärnsten under stora fester. Bärnstenen avger nämligen en speciell myskaktig arom, som man senare har försökt kopiera till parfymer. I lång tid användes ambra – tarmstenar från kaskelotvalen – som ett billigare alternativ. I dag framställs de flesta bärnstensdofter syntetiskt.

Vad kan bärnsten berätta om forntiden?

Bärnsten kan innehålla spår från ett avlägset förflutet, som vi inte kan få kunskap om på något annat sätt. Alla bärnsten som innehåller djur eller växtdelar har gett forskarna ovärderliga nya bitar till evolutionens stora pussel.

Bärnsten kan både röntgen- och CT-avbildas. Det innebär att forskare kan skapa 3D-modeller på datorer eller friformframställa fossilerna, så att de kan studeras på närmare håll utan bärnstenens orenheter. Den tekniken kastade exempelvis ljus över en viss geckoödlas benstruktur, som dittills hade varit en felande länk mellan andra fynd och vår tid.

Bärnsten som har kapslat in insekter och växtdelar kan också informera oss om när ett djur eller en växt har existerat på en viss plats på jorden. Det finns exempelvis bärnsten med rester från en tidig släkting till rävkaketrädet, som visar att den nu utdöda växtgruppen asterider – som också inbegriper ljungväxter och hortensia – fanns i Amerika för 20 till 40 år sedan.

Insekter i bärnsten kan också ge inblick i hur förfäder till vår tids smådjur levde. Det har bland annat funnits exempel på två knott som har fångats i harts mitt under parningen.

Den upptäckten har visat forskarna att insekterna för flera miljoner år sedan hade en annan parningsteknik än i dag. Då låg de ovanpå varandra, som knotten i bärnstenen, medan de i dag parar sig ända mot ända.

Hur kan man hitta bärnsten?

Det är bäst att leta efter bärnsten på höst och vinter. Det är oftast efter stormar under den perioden som härdat harts kan sköljas upp på stränder.

Bärnstenen ligger vanligtvis bland tång, musselskal, grenar och annat bråte en bit upp på stranden. Det är mycket sällsynt att hitta bärnsten bland stenarna vid vattenkanten. Men om det finns bärnsten att hitta där, så kan det vara bitar på upp till flera kilo.

När du letar efter bärnsten ska du inte söka efter någonting som liknar de flammande rödgula materialen från ett halsband eller armband. Så ser bärnstenen ut först efter att den har behandlats och polerats. Innan bärnstenen har polerats är dess färg vanligtvis mer dämpad och mer likt sten.

Om du är osäker på om du har hittat en bit bärnsten eller bara ännu en sten, är vikten ett bra rättesnöre. Bärnsten har en densitet på bara 1,01, vilket vill säga bara lite mer än vatten. Bärnsten är alltså avsevärt lättare än en sten i samma storlek.

Ett annat bra tips inför bärnstensjakten är att ha en så kallad bärnstenslampa. Bärnstenslampan sänder ut uv-ljus, som får de fluorescerande mikroorganismerna inuti bärnstenen att lysa upp. Bärnsten är i regel det enda vid strandkanten som lyser upp i uv-ljus, så en bärnstenslampa kan underlätta jakten en hel del.

Ta med en behållare i glas eller metall som du kan förvara dina bärnstensfynd i. Om du har otur kan du råka förväxla bärnsten med fosfor, som också bildar bärnstensliknande klumpar.

Fosfor är emellertid giftigt och kan i vissa fall självantända och ge otäcka brännsår, om det kommer i kontakt med hud. Därför ska du heller aldrig bita i en bit bärnsten som du precis har hittat.

Fosfor lyser precis som bärnsten upp under bärnstenslampans uv-ljus, men bärnsten väger – i likhet med sten – mindre än fosfor, även om viktskillnaden inte är lika tydlig.

Vad är bärnsten värt?

På grund av sin skönhet och användning i medicin, i ritualer och konsthantverk har bärnsten alltid varit dyrbart. En del kallar det till och med "Nordens guld" eller "havets guld". Det är kanske något av en överdrift i dag.

En bärnsten stor som småsten är nämligen bara värd omkring fem till tio kronor. Om du däremot kommer hem med en bärnsten på omkring 100 gram, kommer priset att hamna på omkring 3 000 kronor. Ju större klumpen är, desto högre blir priset per gram.

Förutom storleken spelar kvalitet, färg, eventuella sprickor och genomskinlighet också roll för bärnstenens värde. Skulle stenen även innehålla växter, insekter eller andra smådjur stiger värdet väsentligt.

På grund alla dessa parametrar är det svårt att ge ett generellt kilopris för bärnsten. Det bästa sättet att värdera en bärnsten är att gå till en guldsmed eller någon annan expert.