Marianergraven
Marianergravens botten ligger elva kilometer under havsytan och är världens djupaste djuphavsgrav. Trycket per kvadratcentimeter är så våldsamt att det motsvarar en fullvuxen elefant som står på din tumme med hela sin vikt.
Inget solljus når botten och temperaturen når ned till 1 ℃, men flera mikroorganismer bor ändå i graven. En forskargrupp har till och med hittat tecken på att botten har mer bakteriell aktivitet än platser som inte ligger tillnärmelsevis lika djupt.
Det beror troligtvis på att organisk materia från döda djur ovanför faller mot botten och ansamlas på botten av den trattformade graven och bildar födogrund för bakterierna.
Mponeng-gruvan
Mponeng-gruvan i Sydafrika ligger tre kilometer under ytan och är världens djupaste gruva. Syre och solljus är totalt frånvarande och gångarna flyter med surt grundvatten som är frätande som syre. Dessutom är det upp emot 60 ℃, och strålningen från uranhaltiga mineraler är intensiv.
Bakterien Candidatus Desulforudis audaxviator utnyttjar att strålningen delar grundvattnet till radikaler som reagerar med svavelmineraler i berget. Processen bildar sulfatjoner, som bakterien kan ta upp.
Antarktis
Antarktis öknar är inte skapade för liv. Flera månader om året är solen totalt frånvarande, temperaturen når upp till -90 ℃ och landskapet är torrt och näringslöst.
LÄS OCKSÅ: Varför är radioaktiv strålning så farlig?
Även utan solljus och vatten kan bakterier överleva genom att utvinna energi från atmosfärens luftarter. Bakterierna kan tack vare speciella gener omvandla väte, kolmonoxid och koldioxid till energi.