Två gånger om året ställer vi antingen fram eller tillbaka klockan en timme. Det gör vi för att vi byta från vintertid till sommartid och sedan från sommartid till vintertid.
Söndagen den 30 oktober 2022 klockan 03.00 är det dags att ställa tillbaka klockan en timme när vi går över till vintertid.
Men vad är egentligen vintertid? Varför flyttar vi klockan framåt eller bakåt? Och har hela världen sommartid och vintertid? Svaren får du här.
FAQ - Vintertid
När går vi över till vintertid?
Vintertid – även kallad normaltid – börjar söndagen den 30 oktober 2022 klockan 03:00.
Vintertiden slutar den 26 mars 2023 klockan 02:00, då vi övergår till sommartid.
På vintern ställs klockan tillbaka en timme.
När det är dags för sommartid flyttar vi fram klockan en timme.
Den klassiska tumregeln för att hålla koll på vintertid och sommartid tar hjälp av trädgårdsmöblerna: På sommaren ställer vi fram dem och på vintern ställs de tillbaka in i förrådet.
Vad är vintertid?
Ursprungligen infördes sommartid för att spara el eftersom det innebar fler ljusa timmar på dagen när människor var vakna.
Jordens lutning innebär att solen går upp och går ner vid olika tidpunkter under ett år. Året är uppdelat i fyra delar, som avgränsas av de fyra solstånden: 1. Vårdagjämning, 2. Sommarsolstånd, 3. Höstdagjämning och 4. Vintersolstånd.
Den introducerades i de flesta europeiska länder 1980, och därför är vintertid faktiskt normaltid – vilket det också kallas i många länder: standard time.
1996 införde EU-kommissionen en gemensam standard för alla EU-länder.
Detta innebar att alla medlemsländer måste flytta fram klockan en timme den sista helgen i mars (sommartid) och ställa tillbaka klockan en timme den sista helgen i oktober (vintertid).
Heter det vintertid eller normaltid?
Flera forskare anser att termen "vintertid" är vilseledande och att "normaltid" är det mest korrekta.
Ordet "vintertid" har uppstått som en kontrast till "sommartid", för att vi så att säga får färre respektive fler soltimmar. Men det stämmer inte.
Antalet soltimmar under ett dygns totalt 24 timmar kommer – på ett slumpmässigt datum – inte att variera beroende på om klockan flyttas framåt eller bakåt.
När vi i dagligt tal kallar det för "vintertid" handlar det om att vi vill förmedla att "nu är det snart vinter" snarare än att "nu blir klockan vad den normalt borde vara".
Vem har vintertid och sommartid i Europa?
Runt 70 länder har sommartid och vintertid, vilket omfattar nästan hela Europa och Nordamerika.
Men alla följer inte exakt samma datum som EU. I Kanada går man över till vintertid första söndagen i november, och i Syrien är det dags för vintertid den sista fredagen i oktober.
I flera större länder kan det finnas skillnader i olika regioner, provinser eller delstater. I USA har exempelvis delstaterna Hawaii och Arizona vintertid året runt och detsamma gäller Tasmanien och Victoria i Australien.
De flesta länder där det råder vintertid året runt är afrikanska.
Följande länder använder vintertid permanent:
- Japan
- Sydkorea
- Ryssland
- Island
- Argentina
- Peru
- Kina
- Indien
Island har tidigare växlat mellan sommartid och vintertid, men 1968 antog det isländska parlamentet en lag om att införa permanent vintertid.
Vill man avskaffa vintertid?
I mars 2019 röstade en majoritet i Europaparlamentet för att avskaffa den europeiska sommartiden.
Från 2021 vill Europaparlamentet att varje land ska kunna bestämma själv om det vill avskaffa tidsomställningen – men förslaget måste först slutligen antas av EU-länderna i ministerrådet innan det kan träda i kraft. Just nu är det väldigt osäkert om det kommer att hända.
Ministerrådet meddelade i juni 2019 att man ännu inte kommit överens i frågan.
Tidsomställningen sparar pengar
Ekonomiskt sett finns det länder som tjänar mycket på att byta till sommartid.
I Italien uppgår de årliga energibesparingarna på grund av sommartid till cirka 580 GWh (~ 0,2 procent av den årliga elförbrukningen), vilket innebär en årlig besparing på cirka 94,5 miljoner euro, rapporterade den italienska systemoperatören Terna år 2016.
Det framgår av en rapport från Europakommissionen, 2018.
Att växla mellan sommartid och vintertid innebär betydande elbesparingar.
Vad säger vetenskapen?
Vissa forskare anser att sommartid kan ha en gynnsam effekt på barn och vuxna eftersom vi är hemma "tidigare" och får därför "mer" ljus än vad vi brukar.
Studierna vilar dock på tunna grundvalar, och forskare har endast kunnat identifiera små positiva effekter bland européer och australier, samtidigt som de har visat sig ha direkta negativa konsekvenser för människor i USA och Brasilien.
De flesta studier tyder istället på att det inte får några positiva följder att flytta fram klockan en timme.
Tidsomställningen förvirrar människans biologiska klocka och symtomen påminner om dem som läkare kan se hos patienter som arbetar vid olika tidpunkter på dygnet under en arbetsvecka.
Några av konsekvenserna av tidsomställningen – och detta är långt ifrån alla – är enligt flera forskare:
- Människor – särskilt unga – blir trötta och hängiga under dagen.
- Fler råkar ut för olyckor och måste till akuten.
- Fler människor får hjärtstopp och stroke..
- Kvinnor som har befruktats artificiellt löper större risk att förlora sitt barn.
Vad behöver du komma ihåg när vi byter till vintertid?
Det viktigaste att komma ihåg när vi går över till vintertid är att ställa om klockorna.
Har du ett armbandsur (eller en microvågsugn) kan du behöva göra det manuellt, men smartmobiler, datorer och de flesta tv-apparater ställer automatiskt tillbaka klockan en timme när vi går över till vintertid.
Dessutom ska du också vara medveten om att vi går över till vintertid om du behöver hinna med ett visst tåg eller flygplan natten till söndagen, sista helgen i oktober.
Annars är det bara att njuta av att vi får en extra timme i förväg när vi ställer tillbaka klockan en timme under vintertid.